Weimar

Weimar [väl'-], stad i Thuringcn, Tyskland, vid Saales biflod lim och vid foten av Ettcrsbcrg;66,700 inv.(1946).Särsk. före l:a världskriget var W. en lugn och förnäm residens- och äm-betsstad; sedermera har den fått åtskillig industri, ss. maskin-, vagong-, sko- och yllefabriker. Turisttrafiken var till2:a världskrigets utbrott mycket omfattande. — Av det medeltida slottet, Wil-helmsburg vid lim, finnas blott få rester kvar. Under storhertig Karl August(1775—1828)var W. Tysklands främsta kulturella centrum, vistelseort för Goethe, Schillcr, Hcrder och Wieland; Liszt var hovkapellmästare i W.1848—59.Det 1782—1832av Goethe bebodda, ståtliga Goethe-haus vid nuv. Gocthcplatz (tidigare Frauenplan) och det mera anspråkslösa Schillcrhaus, där Schil-ler dog1805,bevarades i orubbat skick fram till2:a världskriget men förstördes vid flygbombardemang1945i likhet med stora delar av W:s bebyggelse. 1 möjligaste mån har Goethehaus återställts i ursprungligt skick och jämte Goethes villa “Gartenhaus” i den stora, av Goethe delvis planerade slottsparken på ömse sidor om lim om-bildats till ett Goethe-Nationalmuseum. Om W:s sista världshistoriska period erinrar den1907byggda Tyska nationalteatern, där landets nya konstitution av riksförsamlingen1919antogs. Äldst bland stadens saml. är Landesbibliolhek med över400,000bd och8,ooo kartor. Det1896Upp-rättade Goethe- och Schiller-arkivct är också särdeles rikhaltigt. Landesmuseum fick sin byggnad på1860-talet. Från senare årtionden må nämnas det förhistoriska museet, det i slottet inrymda, åt Liszt ägnade museet, Max Regcr-arkivet, Nietz-

Kategorier: goethe, liszt, museet, skick, världskriget, weimar

Liszt) samt

Liszt) samt ett fint sinne för klangverkningar. Alla dessa förtjänster framträda kanske kraftigast i de6till en cykel, “Mitt fädernesland”, hopfogade, starkt personligt hållna symfoniska dikter, av vilka “Moldau” och “Aus Böhmens Hain und Flur” äro mest kända. Av hans operor må vidare nämnas “Die Brandenburger in Böhmcn”(1866),”Libussa”(1870),”Zvvei Witwen”(1874),”Der Kuss”(1876)och “Das Geheimnis”(1878);kammarmusik: stråkkvartetter i F dur, C dur, d moll och c moll (“Aus mcincm Lcbcn”), pianotrio; vidare pianoverk, körer och solosånger. — Litt.: Biogr. av Z. Nejedly(2bd,1924—29);J. Tiersot, “S.”(1926;med verkförteckn.).F.Sl. de Smet’ de Naeyer [da ... da nåi'ar], Paul, greve, belgisk politiker(1843—1913),verkade som stor fabriksägare och affärsman för varuhusidén i Belgien, var klerikal deputerad från1886,senator från1910 och framträdde tidigt som cn av det klerikala partiets ledare, finansminister under Burlet 1894—96,med undantag av jan.—aug.1899ministerpresident1896—1907,varunder han framgångsrikt förhindrade allmän rösträtt samt1899genomdrev den proportionella valmetoden.

Kategorier: belgisk, fabriksägare, greve, liszt, moll, politiker

Siloti

Siloti [siilå'tJi], Alexandr Iljitj, rysk pianist och dirigent(1863—1945).S. var elev av N. Rubinstein, P. Tjajkovskij och F. Liszt(1883— 86)och blev initiativtagare till det 1885 grundade Liszt-sällskapet.1890—1900företog S. långa konsertresor i Europa och Amerika och gjorde sig känd som en pianist i den högre stilen.1901—17var han dirigent i Moskva och S:t Petersburg, lämnade1919Ryssland, flyttade till England och därifrån till New York(1922).S. utgav “Meine Erinnerungen an Fr. Liszt” (övers, från ry. i “Zeitschrift der Internalionalen Musikgesellschaft”,14, 1913).E.E.

Kategorier: dirigent, flyttade, liszt, petersburg, pianist, siloti

Råköczimarschen

Råköczimarschen [ra'kåtsi-], ungersk national-marsch, komponerad till Frans II Råköczi av zi-genarhövdingen Mihaly Barna. Marschen har varit föremål för många bcarb., bl.a. av Franz Liszt och Hcctor Bcrlioz (i “Fausts fördömelse”).

Kategorier: bcarb, föremål, franz, hcctor, liszt, råköczimarschen

Raabe fra’b;?l, Peter, tysk dirigent

Raabe fra’b;?l, Peter, tysk dirigent och musikskriftställare(1872—1945),dr phil. vid univ. i Jena 1916,dirigent för stadsorkestrarna i Kö-nigsberg, Zwickau och Elbcrfcld(1894—99).kapellmästare i Amsterdam1899,Munchen1903—04,Mannheim1906—07,hovdirigent i Weimar1907,chef för Liszt-muscct där1910,generalmusikdir. i Aix-la-Chapclle192a—34,chef för Reichsmusik-kammer1935.R. ledde utgivningen av Liszts samlade verk, han publicerade sånger och pianostycken, en bok om Liszt(2bd,1931)saml “Die Musik im dritten Rcich”(1935),utgörande en del av saml. “Kulturpolitische Reden und Auf-sätze”(2bd,1935—36),”Wege zu Weber”(1943),”Wcgc zu Liszt”(1944),”Wege zu Briickner” (s.å.) m.m.P.L.

Kategorier: chef, dirigent, frab, liszt, raabe, wege

Ety’d

Ety’d (fra.étude,studie),mus,,övningsstycke för utbildning av den tekniska färdigheten påett instrument. Stundom är det tekniska materialet utarbetat så, atte.får konstnärligt värde (konsert-etyder för piano, t.ex. av Chopin och Liszt, el. de poetiska, mera för hembruk lämpade pianoetyderna av Stephen Heller, och för violin av Wieniaw-ski m.fl.).

Kategorier: chopin, etyd, liszt, piano, poetiska, tekniska

Pohl

Pohl [pål], Richard, tysk musikskriftställare och tonsättare(1826—96),verkade som musiklärare i Graz och Dresden och 1854—64i Weimar, där han stod Liszt nära, levde därefter i Baden-Baden. P. var en ivrig förkämpe för den nytyska skolan. Han utgav “Bayreuther Krinnerungen”(1877),”Rich. Wagner”(1883),”Franz Liszt”(1883),”Hcctor Bcrlioz”(1884)och översatte till tyska Bcrlioz’ samlade skrifter(4bd,1863—64).

Kategorier: baden, bcrlioz, krinnerungen, liszt, pohl, skolan

Pagani’ni,

Pagani’ni, N i c c o 1 ö, italiensk violinvirtuos(1782—1840).P. var elev av Costa i Genua, Rolla i Parma och Ghizetti, men med sina stora medfödda anlag, sin utomordentliga flit och sin äregirighet torde han ha lärt sig det mesta själv. Efter att länge ha konserterat i sitt hemland bereste han från1829även Frankrike och England med utomordentlig framgång men återvände 1832 till Italien. P:s stora virtuositet berodde bl.a. på hans långa, elastiska händer, vilka tilläto honom att alltid låta v. handens tumme bli liggande vid nedre delen av violinhalscn och därigenom alltid vid lägeväxling ha ett fast stöd för v. hand. Lians cantilena var hänförande, hans uppfattning genial och ingalunda ensidigt virtuosmässig utan djupt musikalisk; framför allt var hans personlighets makt över åhörarna utomordentlig. Franz Liszt och E. T. A. Hoffmann, Heinrich Heine och den enkle mannen av folket, alla råkade genast in under hans förtrollning. P:s egna kompositioner äro visserligen starkt tidsbundna, men ännu spelas hans båda violinkonserter i D dur och h moll samt framför allt hans25capricer för soloviolin, op.1,vilka Liszt och Brahms bearbetat för piano. Människan P. antog snart en mycket romantisk karaktär, i det han genom sina talrika kärleksäventyr och i reklamsyfte uppdiktade historier förstod att omkring sig skapa en atmosfär av mystik. — Litt.: Biogr. av J. G. Prod’homme(1908)och J. Kapp(14Aufl.1928).HM.

Kategorier: alltid, förtrollning, genast, liszt, paganini, utomordentlig

Draeseke

Draeseke [drä’z-1, Felix August Bernhard, tysk tonsättare och musikskriftställare(1835—1913),studerade för bl.a. Liszt; sedan 1876i Dresden, där han1884 blev lärare i komposition vid kon-servatoriet. Som tonsättare följde D. först den “nytyska” riktningen (Liszt, Wagner) men skapade sedermera i en starkt personlig nyklassicistisk stil. Han skrev bl.a. operor, mysteriet “Christus” i4dir, requiem, körer, solosånger,4symfonier, kammarmusik samt “Der gebundene Stil. Lehr-buch fur Kontrapunkt und Fuge”(2bd,1902)m.fl. musikteoretiska arbeten.F.Sl.

Kategorier: christus, draeseke, liszt, mysteriet, stil, tonsättare

Draeseke

Draeseke [drä’z-1, Felix August Bernhard, tysk tonsättare och musikskriftställare(1835—1913),studerade för bl.a. Liszt; sedan 1876i Dresden, där han1884 blev lärare i komposition vid kon-servatoriet. Som tonsättare följde D. först den “nytyska” riktningen (Liszt, Wagner) men skapade sedermera i en starkt personlig nyklassicistisk stil. Han skrev bl.a. operor, mysteriet “Christus” i4dir, requiem, körer, solosånger,4symfonier, kammarmusik samt “Der gebundene Stil. Lehr-buch fur Kontrapunkt und Fuge”(2bd,1902)m.fl. musikteoretiska arbeten.F.Sl.

Kategorier: christus, draeseke, liszt, mysteriet, stil, tonsättare

Nästa sida »

Sök artikel: