Ziesenis

Ziesenis f tsi’za-1. J o h a 11 n G c o r g, tysk porträttmålare (1716—76). Z., vars fader var dansk hovmålare, föddes i Köpenhamn men kom o. 1740 till Tyskland, där han verkade under resten av sitt liv. Han utnämndes till hovmålare 1757 i Zweibriickcn och 1760 i Hannover, varifrån han ofta kallades för att arbeta vid andra hov. Z. går i sina arbeten från konventionell porträttuppfattning och schematisk komposition mot saklig framställning, naturnärhet och frisk känsla. Av stor betydelse för Z:s konstnärliga utveckling voro hans studier i Diisseldorfs konstgalleri och det inflytande från engelsk konst, som gjorde sig gällande vid hovet i Hannover. Dessutom har studiet av målningar av Hyac. Rigaud inverkat på hans konst. Främst bland Z:s porträtt stå målningarna av greveparet av Schaumburg-Lippe i Kaiscr-Fried-rich-Museum, Berlin.A.G. von Zieten ftsi’t3n],Hans Joachim, preussisk militär (1699—1786), överste 1741, generalmajor av kav. 1760. Z. gjorde sig bemärkt under dc schbsiska krigen och ökade under 7-åriga kriget sin ryktbarhet genom djärva och väl planlagda rytterianfall, vilka spelade en avgörande roll i slagen vid Leuthen, Liegnitz, Torgau m.fl.

Kategorier: hannover, hovmålare, konst, militär, museum, ziesenis

Zetterstrand, Seth Johan Henrik, militär

Zetterstrand, Seth Johan Henrik, militär och kartograf (1861—1948), officer vid Livreg:s gre-nadjärkår 1882, löjtnant vid Generalstaben 1895, överstelöjtnant där 1906, överste och chef för Södermanlands reg. 1910—21. Z., som cn längre tid tjänstgjort som arbetschef vid Rikets allmänna kartverks avd. för ekonomiska och stomkartcarbc-tcn, har bl.a. utarbetat “Sverige i 32 karlblad” (1916; tills, med A. Lagrelius) och “Nordisk världsatlas” (1920—26; tills, med K. D. P. Rosén m.fl.).

Kategorier: henrik, johan, militär, seth, stomkartcarbc, zetterstrand

Zeitzler |tsåi’ts-], Kurt, tysk militär

Zeitzler |tsåi’ts-], Kurt, tysk militär (f. 1895), officer 1914. Z. överfördes till pansartrupperna, när dessa sattes upp i samband med den tyska återupprustningen, blev överste 1939, deltog i fälttåget i Polen hösten s.å. och var stabschef vid

Kategorier: fälttåget, kurt, militär, tsåits, tysk, zeitzler

Yorck

Yorck von War’tenburg fjark’… -bork]. 1) Hans David Ludwig Y., greve, preussisk militär (1759—1830), ingick i armén 1772, överste ‘799, generalmajor 1807, fältmarskalk 1821. Y. utmärkte sig i fälttåget 1806 och blev generalguvernör över Ost- och Västprcussen l8lI. Under fälttåget 1812 förde han den preussiska kår, som ingick i fransmännens mot ryssarna opererande armé, men slöt med ryssarna konventionen i Tauroggen 30/i2 och inledde därmed befrielsekriget. 1813 kämpade han under Bliicher och hade betydande del i segrarna vid Katzbach26/s och War-lenburgs/io,ävensom i striderna i Frankrike 1814. — Litt.: Biogr. av J. G. Droysen (11 Aufl., 2 bd, 1913) och A. Conrady (1930).Bj, 2) Maximilian Hans Ludwig David Y., den föreg:s sonson, greve, tysk militär (1850— 1900), officer 1870, överste 1898. Y”. deltog med utmärkelse i 1870—71 års krig, var 1896—1900 avd.-chef i Stora generalstaben och medföljde 1900 som generalstabsofficer i högkvarteret exp. till Östasien. Här omkom han s.å. genom olyckshändelse. Y. var en flitig militärförf. och har bl.a. utg. “Napoleon als Feldherr” (2 bd, 1885—86; sv.

Kategorier: fälttåget, greve, militär, överste, ryssarna, yorck

Vegesack

Vegesack [fe'gozak], sedan 1939 stadsdel i Bremen, Tyskland, på Wesers h. strand,15km nedanför Bremens centrum. Storsjöfiske och skeppsvarv. von Vegesack |fej’sak], adlig ätt, urspr. från Westfalen, därifrån cn medlem överflyttade till Estland och blev stamfar för en i Östersjöprovinserna vittutgrenad, sedermera även till Sverige, Finland, Polen och Tyskland utgrenad ätt, i Sverige adlad1598,adelskapet förnyat1651,den1664introducerade grenen utslocknad1692.Nedaunämnde V.i) blev svensk friherre1802;den friherrliga grenen fortlever i Sverige, dit även åtskilliga medl. av den baltiska grenen överflyttat. 1) Eberhard Ernst Gotthard von V., friherre, militär(1763—1818),kornett1784,kapten1788,major1789,överstelöjtnant1790,överste!797.generalmajor1807,generallöjtnant1811.V. förde1788en till skydd för gränsen mot Norge i Dalarne uppsatt frikär och1788—89med utmärkelse en jägarbataljon i Finland, blev1800chef för Savolaksbrigaden och utmärkte sig i Pommern1805—07som chef för4:e brigaden. Vid krigsutbrottet1808förde V. vänstra flygeln av den mot Norge . opererande armén, var därefter generaladjutant vid “Ålandsarmén” och slutl. chef för de svenska trupper, vilka i slutet av aug. s.å. landstego i Finland och dcltogo i striderna vid Oravais. V. ställdes vid återkomsten till Sverige inför krigsrätt, emedan han mot lämnade direktiv måst verkställa truppernas utskeppning i Kristinestad i sl.f. Björneborg och blev, ehuru frikänd av krigshovrätten, av Gustav IV Adolf personligen dömd till livstids fängelse, en dom, som på gr. av revolutionen dock icke kom att verkställas.1813förde V. en fördelning av karen Wallmoden och1814den arméavd., som inneslöt Predrikshald; inspektör förg.c.brigaden1816.— Hans “Efterlcmnade papper” utgävos av V. E. v. Vegesack1842.— Litt.: Biogr. av G. Montgomery(1827).Bj. 2) Johan Fredrik Ernst von V., den föreg:s son, friherre, militär(1792—1863),erhöll efter en växlande krigarbana majors titel1817;avsked1829.Ett brev, som V.*h1832från Berlin sände till cn vän i Wien, A. G. v. Dubcn, ansågs såsom hänsyftande på prinsen av Vasa högförrädiskt och renderade dem båda landsförvisning1833,vilken dock upphävdes redan följ. år genom amnesti. V. var därefter en tid kustbevakningschef i Skåne. 3) Ernst Mattias Peter von V., den föreg:s brorson, friherre, militär(1820—1903),underlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring1840,tjänstgjorde på S:t Barthélemy1852—54,var1858—61trafikchef vid Gävle—Dala järnväg, inträdde1861som kapten i USA:s armé och deltog1862—63med utmärkelse i inbördeskriget, varunder han befordrades till överste. V. återkom till Sverige1863,blev chef för Västerbottens fältjägarkår1864,brigadgeneral i USA:s armé1865,överste och chef för Hälsinge reg.1868,militärbefälhavare i5:e militärdistriktet1884—88.V. var led. av kommittén för lantförsvarcts ordnande1880—82och av F.k.1878—87.E.Bs.

Kategorier: chef, ernst, finland, grenen, militär, sverige

Valve, Väinö Lahja Rikhard, finländsk militär

Valve, Väinö Lahja Rikhard, finländsk militär (f.1895),ingick som frivillig i jägarrörclscn 1916 och deltog som löjtnant i finska frihetskriget 1918.Efter kriget övergick V. till art., där han . snabbt avancerade och blev överstelöjtnant1923,chef för kuslart.1924,överste1925och chef för sjöstridskrafterna1928—46.V., som blev generalmajor1933och generallöjtnant1941,ledde uppbyggandet av Finlands marina försvar, varunder han företog ett flertal studieresor till utlandet, och hade ledningen av kriget på sjöfronten under finskryska krigen1939—40och1941—44.V. var försvarsminister en kortare tid under1945.C.Sn.

Kategorier: chef, finländsk, kriget, militär, väinö, valve

Walde’n, Karl Rudolf, finländsk militär

Walde’n, Karl Rudolf, finländsk militär och industriman(1878—1946),officer 1900,avsked1902,åter i tjänst1918,major, överstelöjtnant och överste s.å., generalmajor1919 och general1942.W. var under Finlands frihetskrig högkvarterets etappchef, nov.1918—aug.1919krigsminister, blev medl. av försvarsrådet1931,var som marskalk Manncrhcims nära förtrogne dennes representant hos regeringen !939—4°och medl. av fredsdelegationen i Moskva1940samt blev försvarsminister i Rytis ministär mars1940.Denna befattning innehade han under olika regeringschefer till slutet av1944,då han avgick på gr. av ohälsa; medl. även av frcdsdelc-gationen1944.— W., som1902ingått i pappersindustrien, var en av den finländska storindustriens främsta gestalter. Han nedlade ett utomordentligt arbete dels på moderniseringen av anläggningarna inom det genom fusion av flera företag under hans ledning1920grundade stora bolaget Yhtyneet paperitchtaat, där också de sociala förhållandena ägnades betydande uppmärksamhet, dels på öppnandet av nya marknader för den finländska industrien, vars avsättningsmöjligheter lidit svårt avbräck efter1:a världskrigets slut.[BjJS.E.B. ;R.R.

Kategorier: finländsk, finländska, karl, militär, rudolf, waldén

Nuri es-Said, irakisk militär

Nuri es-Said, irakisk militär och statsman (f.1888),generalmajor, led. av parlamentet 1924—33 och senator sedan sistn. år. N. var stabschef under general Allenby vid operationerna i Palestina och Syrien1917—19.Han var försvarsminister1922—24och1926—30,premiärminister1930 —32,utrikesminister1933—34och1934—36.N. landsförvisades efter statskuppen1936men återvände snart och var premiärminister1938—40,utrikesminister1940—41,åter premiärminister1941 —44och1946—47samt jan.—nov.1949.N. blev1946senatspresident.S.Br.

Kategorier: irakisk, militär, nuri, operationerna, palestina, said

Uggla, gammal frälsesläkt,

Uggla, gammal frälsesläkt, som mot slutet av medeltiden synes ha haft sitt huvudtillhåll i Västergötland. Dess äldste med visshet kände medl. är väpnaren Claes Hansson, nämnd 1508—29.Redan vid1600-talets början delade sig den1625på Riddarhuset introducerade ätten i flera grenar, av vilka en blivit bofast i Finland. Ätten torde vara den till mcdl.-antalct största av svenska adelns ätter. 1 friherrligt stånd upphöjdes1676 nedannämndc U.i), vars ättegren fortlever, liksom av den adliga ätten den finska grenen och en värmlaudsgren. F’örutom nedannämnda släkt-medl. märkas kammarherren Carl Fredrik U.(1725—1803),förf. till flera heraldiska, historiska och topografiska arbeten, krigsdomaren Torsten U.(1869—1923),som utgav personhistoriska och genealogiska skrifter, fil. dr Arvid Hjalmar U. (f.13/a1883), 2:e bibliotekarie vid Uppsala univ.-bibl.1924,e.o. i:e bibliotekarie1945—48,förf. till bibliografiska och kulturhistoriska arbeten, och konsthistorikern friherre Evald Evaldsson U.(1888—1946),fil. dr i Uppsala1928(“Per Krafft d.y.”).C.1)Claes U., friherre, amiral(1614—76),frivillig i svenska flottan under danska kriget1644,deltog därefter med utmärkelse i tyska kriget och blev1650kapten vid Livgardet. U. åtföljde Karl X Gustav under polska kriget men övergick1657,då danska kriget utbröt, till amiralitetet som major. Under svenska flottans strid med holländarna i Öresundao/io1658deltog han med stor utmärkelse och löste sedan under vintern och sommaren1659sina uppgifter som cskadcrchef i de danska farvattnen på ett glänsande sätt.1660blev han amirallöjtnant,1670amiral. Under skånska kriget1675—/6förde U. befälet över cn lin-jeskeppscskader men ej överbefälet över flottan, för vilket han som den otvivelaktigt skickligaste varit mest lämpad. U. kämpade sin sista strid med de dansk-holländska flottorna Ve1676vid Ölands s. udde. Hans amiralskepp “Svärdet” omringades, sedan stormasten skjutits överbord, av fientliga fartyg, varibland såväl amiral van Tromps som Juels flaggskepp. På sitt brinnande och sönderskjutna fartyg ledde U. till det sista den modigt kämpande besätlningen. Först när elden förtärt den flagga, som U. trots upprepade, och hedrande anmaningar icke ville stryka, kastade sig U. sist av besättningen i sjön, där han jämte600av fartygets650stridsmän fann sin grav.H.Sk. 2) Gustaf Fredrik Oscar U., militär(1846— 1924),underlöjtnant i Värmlands reg.1863,generalstabsofficer1870,major1886,överstelöjtnant och chef för Krigsskolan1890,överste1894,sekundchef för Svea livgarde.1897,generalmajor och chef för2:a arméfördelningen1902,generallöjtnant1908,general och avsked1913,tf. inspektör för trängen1915.\J.utövade mångårig lä-rarverksamhel, var ordf. och led. av ett stort antal kommittéer och utredningar, bl.a. inf.-exercisregl.-kommit-téerna189395>190304och190912,värnpliktskommittén1898—1900,krigslagstiftningskommittén1901—05och kommittén rörande de icke vapenföras tjänstgöring1905(ordf.). Han ägnade stort intresse åt skytterörelsen och var ordf. i Skytteförbundets överstyrelse1909—23.Därjämte var han led. av Svenska Röda korsets överstyrelse191522och led. av F.k. maj—juni1919(höger). U. utgav bl.a. “Kriget mellan Tyskland och Frankrike1870— 71″ (1872;tills, med G. Kleen och A. Malmborg), “Handledning vid studiet af krigskonsten”(1878— 80)och “Sveriges sjöförsvar”(1914).E.Bs. 3) Bertil Gustafsson U., den föreg:s son, militär, idrottsman och idrottsorganisatör(18901945),underlöjtnant vid Svea livgarde1910,överste1939,stf. militärbcfälhavarc inom5:0militärområdet1944:medl. av Gymnastiska centralinst :s direktion1932 —34,utnämndes1945till inst:s föreståndare men avled före befattningens tillträdande. U. var bl.a. ledare för den svenska olympiadtruppen i gymnastik1920,ordf. i Sveriges militära idrottsförbunds verkst. utskott1940—44och en av ledarna för fält-sportrörelsen under2:a världskriget samt ledde den manliga morgongymnastiken i radio1929—45.Han ägde stor personlig färdighet som gymnast och inom ett flertal idrottsliga grenar, främst stavhopp, io-kamp, florett- och värjfäktning, modern femkamp och orienteringslöpning. U. var från1937red. för “Svenska arméns idrott” samt utgav bl.a. “Gymnastik och idrott åt alla”(1924;tills, med brodern Gustaf Uggla) och “Gymnastik till husbehov”(1930).O.Kgh. af Ugglas, ätt, stammande från bergsmannen Samuel Danielsson (d.1677)på Uggleviken i Falu landsförsamling, vars ättling i4:e led, ncdannämn-de U.i), adlades af U.1772,blev friherre1796och greveT799med grevevärdighelen tillkommande äldste sonen, son efter son. 1)Samuel af U., greve, ämbetsman(1750— 1812).U., som1769inträdde på ämbetsmannabanan, blev snart en av kungahusets varmaste vänner och erhöll en rad viktiga förtroendeuppdrag först av Gustav T T T, sedan av Gustav IV Adolf. Sålunda blev han1783revisionssekr.,1788landshövding i Stockholms län och1802president i Kammarkollegium. Vidare tjänstgjorde han under ett par korta perioder(1797och1800)som överståthållare och spelade även sedan en framträdande roll i Stockholms kommunala liv, bl.a. vid byggandet av Norrbro. Av Gustav IV Adolf insattes U. även i flera tillförordnade regeringar samt anförtroddes vården av kungens privata förmögenhet. Ehuru ej i alla delar cn övertygad anhängare av monarkens politik iakttog han en fullständig lojalitet mot denne och blev omedelbart efter statskuppenis/s1809avkopplad från riksstyrelsen; däremot fick han behålla presidentposten. U. betecknades sedan som reaktionär ultrarojalist och utsattes för en rad svåra politiska och personliga angrepp, främst av C. A. Grcvcsmöhlcn*.St.C. 2) Per Gustaf af U., den föreg:s son, greve, militär, statsråd(1784—1853),löjtnant1808,deltog med utmärkelse i finska kriget och blev rytt-mästare1809,överstelöjtnant i Generalstaben1812,överste och generaladjutant1815. 1828—31var U. statsråd. Han var aktiv deltagare i flera riksdagar och utnämndes1843till en av rikels herrar. U. var en av landels största gods- och bruksägare. Med stor omsikt förvallade och förökade han släktens stora egendomar i Uppland. 3) Carl Fredrik Ludvig af U., den föreg:s son, greve, militär, politiker(1814—80),avancerade vid Livreg:s dragonkår från kornett1832till överste och sekundchef1856och log avsked1863för att ägna sig åt sina domäner och bruk. Fr.o.m. riksdagen1840/41led. av Riddcrskapet och adeln intog U. en bemärkt ställning som cn av ledarna för “de grå”, den på1850-talet framträdande moderat konservativa partigruppen. U. verkade för representationsreformen och var led. av F.k. och

Kategorier: gustav, kriget, militär, ordf, svenska, uggla

Östtysklands åter upprustning påbörjades 1949—50,då förband

Östtysklands åter upprustning påbörjades 1949—50,då förband med även militär tyngre utrustning sattes upp i större skala under namn av folkpolisstyrkor. Dessa omorganiserades våren1951 till c:a30taktiska enheter(Dienststellen),i styrka motsv. ett svagt regemente. Hösten1951uppskattades den militära folkpolisen till70>°oo man. Våren1952började folkpolisar mén att sättas upp. Under1953omorganiserades inrikesministeriet till en militär ledningsorganisation och uppsattes3armékårkommandon: Nord (Pase-walk), Centrum (Erfurt) och Syd (Dresden). Dessa omfatta sammanlagt c:a125,000man och ha rysk utrustning och ryska stridsvagnar. En utökning till c:a350,000man synes vara planlagd. Folk polismari nen består av c :a5,000man och förfogar över ett40-tal minsvepare, motortorpedbåtar m.fl. lätta fartyg. Folkpolisflyget består av c:a ö.ooo man. Personalen utbildas såväl i hemlandets flygklubbar, organiserade efter sovjetiskt mönster, som i Sovjetunionen. Antalet flygplan uppgår till c:a150,huvudsakl. ryska äldre typer. — Folkpolisen rekryteras på frivillighetens väg. Allmän värnplikt finnes icke. Befälet ut-göres delvis av f.d. nazistofficerare, och till varje förband är knuten en avsevärd kader av rysk be-fälspersonal. Arbetstjänst om 6 mån. i åldern17 —18år(Diensl fur Deutschland)infördes1952.Här bedrives även rent militär utbildning. Den förmilitära utbildningen skötes främst avFreie deutsche Jugend,som är en motsvarighet till Hitler-jugend, medanGesellschaft fiir Sport und Technikpå sitt program har såväl för- som eftermililär utbildning samt utbildar partisaner och reserver för specialtrupper. — Utöver den ovan angivna kasernerade folkpolisen finnas c:a100,000man allmän folkpolis och c:a25,000gräns- och transportskyddspoliser.S.E.B.;S.E.H.;Hm;F.Nm.

Kategorier: folkpolisen, förband, jugend, militär, östtysklands, utbildning

Nästa sida »

Sök artikel: