Tuan Ki-juei, kinesisk militär

Tuan Ki-juei, kinesisk militär och politiker(1864 —1936),blev 1916,efter Yiian Shi-kais död-, statsminister och bedrev under några år, varunder Kina av honom fördes in i i:a världskriget på västmakternas sida, en starkt Japan-vänlig och ganska korrumperad regim. Störtad1919återkom han i nov.1924 som “provisorisk högste ledare” (ett slags interimspresident) till april1926,under den värsta förfallsperioden av inbördeskrig mellan tävlande generaler. T., som under sin makts dagar lyckats samla en stor förmögenhet, spelade efter sin avgång ingen politisk roll.[B.KJB.

Kategorier: generaler, juei, kinesisk, militär, tävlande, tuan

Tribu’n

Tribu’n (lat.tribu’nus),romersk ämbetstitel, avledd avtrib’us*.Då i äldsta tid borgcrskapets indelning sammanföll med härens, är t. i dess såvitt vi veta äldsta användning en militär titel. Kungatidenstribuni ceVerumvoro enl. traditionen rytterianförare men kunde också i konungens ställe leda senaten och comitierna. Efter hoplittaktikens införande och militärväsendets omorganisation(5:e årh. f.Kr.) användes t. för att beteckna legionens* högre officerare, militär-t.{tribuni mi’litum),vilka, 6för varje legion, dels valdes av folket, dels utnämndes av konsulerna. De förde turvis befälet över legionen och gjorde f.ö. tjänst som stabsofficerare. Under den oroliga tiden o.400 fungerade tidvis militär-t. som statens högsta ämbetsmän, s.k. konsular-t.(tribuni militum consula’ri potcslate),men detta upphörde genom statsäm-betenas nyorganisation 367.Som t. brukade senare nobilitetcns medl. fullgöra sin värnplikt före inträdet på ämbetsmannabanan. Linder kejsartiden, då legionen kommenderades av en legat*, förde t. befälet över kohorter. — Direkt samband med den republikanska tidens tribusindelning (se Tribus) hade dc s.k.tribuni aera’rii,urspr. ämbetsmän för indrivande av skatt(tribu’tum)och utbetalande av sold. — Osäker är bakgrunden för de viktigaste och historiskt betydelsefullaste bärarna av titeln t.,tribuni plehis(se Folktribun).K.II.Tribuna [-o'-], La, italiensk tidning, grundad 1 Rom1883av furst Sciarra. T., som företrädde det liberala partiet, intog en avvisande hållning mot trippelalliansen. Den1910grundade nationalistiska tidn. “Lidea nationale” uppgick1925i T., som efter fascistrevolutionen företrädde fascismen. Tidn. sysslade i främsta rummet med utrikespolitik och användes av regeringen som språkrör. Den upphörde i samband med Mussolinis fall.

Kategorier: ämbetsmän, befälet, legionen, militär, tidn, tribuni

Toll |-å-|, svenska ätter, utgrenade från

Toll |-å-|, svenska ätter, utgrenade från den baltiska ätten von Toll (sc sp.576);flera olika medl. av en av dennas grenar naturaliserades på svenska riddarhuSet, den tidigaste 1723,nedannänmde T.i)1772;den sistn. blev1799 friherre,1814greve men slöt själv sin ätt. Från dennes äldre bror stammar den nu levande adliga ätten T.; en den sistn:s son adopterades1813av sin farbror T.i) och blev friherre enl. RF §37. 1)Johan Christopher T., greve(1814),politiker, militär(1743—1817).Efter att som helt ung ha försökt sig som militär samt studerat juridik i Lund misslyckades T. i sin juridiska karriär, ägnade sig åt partipolitik i hattarnas tjänst och blev1769överjägmästare i Kristianstads län.1772lyckades han komma in i de kretsar, som i Gustav111:s närmaste omgivning förberedde statsvälvning, och fick genom J. M. Sprengl-porten instruktion för en militärkupp i Kris-lianstad. Uppviglandet av garnisonen här lyckades, och i samarbete med hertig Karl genomförde T. och hans medhjälpare i Kristianstad, särsk. Hellichius, kuppen. T. blev därefter ryttmästare och motlog även andra belöningar, avancerade1775till major och gjorde sig de följ. åren bemärkt som förhandlare med allmogen rörande passevolansens genomförande samt som upphovsman till en rad förslag i olika militära organisationsfrågor. Han blev1776generaladjutant av flygeln och1777medl. av Krigskollegium samt1780chef för S. skånska kav.-reg. Han anlitades även i Gustav111:9 utrikespolitiska intriger och intog en bemärkt ställning vid hovet, där han var den armfeltska kretsens farligaste motståndare. Vid1786års riksdag framträdde T. som konungens inflytelserikaste rådgivare, och under den närmast följ. tiden voro T. och hans anhängare, särsk. Munck och Rtiuth, i flera avseenden bestämmande för styrelsen;1786blev T. förste generaladjutant och generalmajor. Vid förberedelserna till det ryska kriget1788spelade T. en svårutredd men betydande roll; del vill synas, som om krigsutbrottet kom för hastigt på, för att han skulle kunna ha de. förberedelser färdiga, som han lovat konungen. Då fälttågets första del fick ett ogynnsamt förlopp, blev T. av konungen betraktad som ansvarig och föll i onåd (juli1788).Under återstoden av kriget förestod han Skånes försvarsberedskap och hade uppsikt (iver flottarbetena i Karlskrona; han kvarstannade i denna landsända till Gustav TTT:s död, då han kallades till Stockholm. Redan s.å.(1792)avfärdades T. som svenskt sändebud till Warszawa och vistades där1793—95.Under tiden upptäckte förmyndarregeringen den armfeltska konspirationen, vari T. varit inblandad, han dömdes1795sitt ämbete förlustig samt att hållas2år på fästning (VVismar). Han frigavs redan innan Gustav IV Adolf tillträdde regeringen1796,och en av dennes första regeringsåtgärder var att återge T. hans ämbeten. Han anlitades nu i militära ärenden och senare även i diplomatiska: förhandlingarna i Petersburg1799och1800samt med Mecklenburg om pantsättningen av Wismar (avslutade i Malmö1803).Vid Norrköpings riksdag1800förde han den kungl. politikens talan;1801blev han generalguvernör i Skåne.1805förde han förhandlingarna med England om Sveriges anslutning till3:c koalitionen mot Napoleon och synes ha en del av förtjänsten, att de engelska subsidierna blevo så högt tilltagna.1806erhöll han högsta befälet över Syd- och Västsverige men åtföljde nästa år kungen till Pommern, där han deltog i kriget; då den svenska armén överförts till Riigen och dess öde ansågs beseglat, lyckades T., som övertagit högsta befälet efter kungen, förmå den franske marskalken Brune till cn överenskommelse, enl. vilken den svenska hären ostört fick överföras till Sverige. S.å. blev T. fältmarskalk. Han hade hand om Sydsveriges försvar, med högkvarter i Lund, till statsvälvningen1809,då han entledigades från sina ämbeten. Av Karl XITI och Karl Johan erhöll han nya uppdrag, bl.a. som gcncralbcfäl-havare i Skåne, senast då Karl Johan övergick till Tyskland1813.Sina sista år vistades han på P.äckaskog. — Litt.: C. W. Lilliecrona, “Fältmarskalken J. C. T.”(2bd,1849—50);K. Mellander, “J. C. T. som militär och politiker under Gustav III”(1933)-f.A. 2) Gustaf Axel T., den föreg:s brorsons son, militär(1831—1912),underlöjtnant vid Dalreg.1850,major vid Närkes reg.1878,överste och chef för Dalreg.1885,generalmajor och chef för6:c arméfördelningen1894,avsked1899,hovmarskalk hos änkchcrtiginnan av Dalarne s.å. 3) Karl Osvald T., den förcg:s son, militär(1862—1936),underlöjtnant vid Närkes reg.1881och vid Göta art.-reg. s.å., major1904,överstelöjtnant1908,chef för Gotlands art.-kår1909,överste och chef för Vendes art.-reg.1911,generalmajor1918,chef för4:e arméfördelningen1919,generallöjtnant och avsked1925.T. var chef för Art.-staben1904—09och överkommendant för Stockholms garnison1918—27.Han nedlade ett betydelsefullt arbete i landstormens och det frivilliga skytteväsendets tjänst, var ordf. i styrelsen för Sveriges landstormsföreningars centralförbund1920—33och i Sveriges skytteförbunds överstyrelse1924—34.Han utg. “Vapcnlära”(1900)och “Lärobok om eldhandvapen”(1903).R.Bz.

Kategorier: chef, karl, militär, svenska, sveriges, toll

Tibbu, hamitiskt folk,

Tibbu, hamitiskt folk, se Tibu. af Tibell’, Gustaf Wilhelm, friherre, militär(1772—1832),deltog i1788—90års krig, underlöjtnant 1791,kapten1795.T., som hyste starka militärteoretiska intressen, tjänstgjorde1792—98 vid krigsakad. på Karlberg och tog därunder(1796)initiativet till bildandet av Svenska krigs-mannasällskapel (sedermera Krigsvetenskapsakad.), vars sekr. han blev. För att få större praktisk krigserfarenhet trädde han1798i fransk tjänst och kämpade sedan under Napoleon i Italien, bl.a. vid Marengo1801.S.å. blev han chef för den italienska fältingenjörkåren, och1802utnämndes han till brigadgeneral. Efter att1803som major ha återinträtt i svensk tjänst steg T. snabbt i graderna och blev1808generalmajor;1805adla- des han. Vidare var han från1805chef för den på hans förslag inrättade Fältmätningskåren och v. ordf. i Krigskollegium. Under fälttågen1805—09tjänstgjorde T. som generaladjutant i Gustav IV Adolfs högkvarter. Hos konungen stod han högt i gunst men lyckades ej alltid driva sina förslag igenom; bl.a. yrkade han i maj1808förgäves på en kraftig hjälpsändning till Finland. Trots sina stora sympatier för Frankrike, vilka bland hans fiender födde misstankar om att han stod i Napoleons sold, var han i övrigt ganska lojal mot Gustav IV Adolf. Under revolutionsdagarna i mars1809höll han sig borta under förebärande av sjukdom. Kort därefter såg han sig nödsakad att begära avsked från adjutantbefattningen.1811utnämndes T. till chef för Ingenjörkåren men avskedades redan1812,anklagad för förrädiska förbindelser med Frankrike. Anklagelsen var befogad, men saken blev ej fullt utredd, och T. kunde1814återinträda i tjänst samt nådde sedan flera höga värdigheter: ordf. i Krigshovrätten1820,generallöjtnant1824,president i Krigskollegium s.å. och friherre1827. —T. var en högt begåvad man och ägde ett stort anseende som militär teoretiker och skriftställare. Hans personlighet i övrigt var emellertid ej av samma halt. — Litt.: Biogr. av L. Tingsten(1924);H. Donner, “Kring G. M. Armfelt och T.” (i “Hist. tidskr. för Finland”,1930). St.C.

Kategorier: förslag, gustav, krigskollegium, militär, ordf, tibbu

Thofelt, Sven Alfred, militär, idrottsman

Thofelt, Sven Alfred, militär, idrottsman och idrottsledare (f.19/s1904),officer 1924,överstelöjtnant1949,överste1954-T. har gjort sig bemärkt som framstående modern femkampare (bl.a. guldmcdaljör vid Olympiska spelen1928)samt som god värjfäktare. Han var svensk femkampsledare1936—48(utom1944)-

Kategorier: alfred, guldmcdaljör, idrottsmän, militär, sven, thofelt

Thersner, Ulrik, militär,

Thersner, Ulrik, militär, tecknare(1779—1829),född i Finland, inträdde7-årig som skeppsgosse i Flottan och deltog i kriget 1788—90,blev1808löjtnant i Fältmätningskåren, inom vilken han efter att ha deltagit i krigen1808—09 och1813—14avancerade till major och fick överstelöjtnants avsked1825.Under en kommendering som triangelmätare i Skåne utförde T. teckningar av herrgårdar, vilka han1817började publicera under titeln “Fordna och närvarande Sverige”, Som gravörer i akvatinta medverkade C, F. Akrcll och VV. M. Carpelan. Efter T:s död fortsattes verket i litografi av M. G. Anckarsvärd och T:s dotter Ulrika T.(1818 —67).Verket omfattade slull.364pl. men nådde aldrig fullbordan. T. skrev själv text till verket och utgav även bl.a. ett högt skattat arbete “Om landskapsmålning”(1828).G.V.

Kategorier: anckarsvärd, militär, thersner, ulrik, ulrika, verket

Testrup, Erik Mathias Hjalmar Gustafsson, militär

Testrup, Erik Mathias Hjalmar Gustafsson, militär (f.u/o1878),underlöjtnant vid Kronobergs reg.1898,löjtnant vid Generalstaben 1910,överstelöjtnant och chef för Krigshögsk.1922,överste och chef för Norra skånska inf.-reg.1926,chef för Lantförsvarets kommandoexpedition1929,brigad-chef vid Västra arméfördelningen1932,generalmajor1934,chef för4:e arméfördelningen1936 —43(från1942 benämnd4:e militärområdet) och överkommcndanl i Stockholm, generallöjtnant1943.T. har varit sakkunnig för härens tekniska utrustning1917—18,sekr. för armén i försvarsrevisioncn 1919—23och i gencralskommissionen1923samt stod1923—24till Försvarsdep:s förfogande för utarbetande av proposition till ny försvarsordning. Han var led. av F.k.1929(höger), ordf. i Förcn. för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar1937—47,generalkommissarie för den frivilliga sjukvården i krig1944—46samt är sedan1943ordf. i Stockholmsdistriktct av Svenska Röda korset.IE.BsJS.E.B.Testserie, se Teslbattcri.

Kategorier: chef, gustafsson, hjalmar, mathias, militär, testrup

Tal’vela, Paavo Juho, finländsk militär

Tal’vela, Paavo Juho, finländsk militär (f.1897),tillhörde 27:e jägarbataljonen i Tyskland från1916,var bataljonschef under frihetskriget1918,blev överste1928 och var från1931verksam i affärslivet, bl.a. som bitr. dir. i Finska cellnlosa-fören. Vid krigsutbrottet1939blev T. chef för de trupper, som under finsk-ryska kriget1939—40i dec.1939slogo ryssarna i “ödemarksstriderna” vid Tolvajärvi och Ägläjärvi. Han blev med anledning härav generalmajor samt var senare armékårschef på Karelska näset. Vid mobiliseringen i juni1941var T. chef för6:e armékåren n.v. om Ladoga men blev, före operationernas början i juli, chef för2:a armékåren, som gick fram i Karelska arméns kraftsamlingsriktning mot Svirs nedre lopp. T. varIchef för armékåren till början av1942och blev generallöjtnant s.å. Efter att en kortare tid ha varit chef för2:a armékåren på Maansclkäfrontcn blev han14/«1944chef för Aunusgruppcn och ledde sedan tilli6hs.å. gruppens reträtt från Svir-fronten till n. om Ladoga, där ryssarnas anfall slutligt hejdades.S.E.B.;R.R.

Kategorier: armékåren, chef, karelska, ladoga, militär, talvela

Söderbom,Johan Helge Fritiof, militär

Söderbom,Johan Helge Fritiof, militär (f.2Vs 1881),underlöjtnant vid Hälsinge reg.1902,löjtnant vid Intendenturkåren1908,överste och chef för Intendcnturstaben1928,generalmajor, generalintendent och chef för Intendenturkåren1935 —46,souschef i Arméförvaltningen1944—46,generallöjtnant1946.S. gjorde cn studieresa till österrikiska fronten1917,var föreståndare för Folkhus-hållningskommissionens fodersektion1918—20,sakkunnig i försvarsutredningarna1924 och1925,sekr. i1925års försvarsutskott, ordf. i sakkunniga för

Kategorier: chef, fritiof, helge, johan, militär, söderbom

Svikande

Svikande av försvarsplikt,jur.,utgör ett i9kap.8§ Strafflagen upptaget brott mot Statens inre säkerhet (jfr Högmålsbrott). För s. straffas dels den, som genom stympning (se Självstympning) el. annorledes gör sig oduglig, för längre el. kortare tid, till tjänstgöring, som han skolat fullgöra vid krigsmakten el. eljest för rikets försvar (t.ex. inom civilförsvaret), och dels den, som genom att föregiva sjukdom (simulation) cl. medelst annat vilseledande undandrager sig sådan tjänstgöringsskyldighet. Straffbudet är tillämpligt både på militär personal och på civilpersoner. Straffet är böter, fängelse el. straffarbete i högst2år cl., om riket är i krig, högst4år. For krigsmän kan disciplinstraff (arrest el. disciplinbot) i vissa fall ådömas i st.f. böter. Även försök till s. är straffbart.Bz.

Kategorier: både, böter, militär, personal, svikande, tillämpligt

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: