Weekend-krisen,gängse benämning

Weekend-krisen,gängse benämning på den plötsliga kris, som *V«22/s1938 troddes hota den europeiska freden men som inom kort bedarrade. W. hängde samman med det spända läget mellan Tyskland och Tjeckoslovakien samt irritationen i sistn. land inför kommunala val, som 22/s skulle hållas där. Sudettyskarna bedrevo inför detta en mot regeringen i Prag aggressiv agitation och stöddes av – den rikstyska pressen. Hitler hade i slutet av april gett den militära ledningen order att undersöka möjligheten av en plötslig kupp mot Tjeckoslovakien. Möjl. hade dc rykten, som1B/s nådde Prag, att tyskarna vid-togo truppsammandragningar vid gränsen, samband med Hitlers nyssnämnda order; dock ägde icke någon tysk uppmarsch vid gränsen rum. Ryktena härom föranledde emellertid Tjeckoslo- vakien att20/s mobilisera o.170,000man och vidtaga andra militära försvarsanstalter. Samtidigt tillspetsades läget, då sudettyskarna2% avböjde att förhandla med Prag-regeringen och två tyska molorcyklistcr vid ett intermezzo i Eger nedskötos av tjeckoslovakiska poliser. Den rikstyska pressen riktade s.d. ett våldsamt angrepp mot Tjeckoslovakien. I detta läge ingrep England. Dess ambassadör Henderson besökte utrikesminister Rib-bentrop, men denne förde ett så våldsamt språk mot Tjeckoslovakien, att Hendersons rapport föranledde den engelska regeringens led. att lördagen2Vs återvända till London och söndagen**/shålla möte (därav namnet w.). Vid ett nytt sammanträffande mellan Henderson och Ribbentrop varnade den förre den senare beträffande Frankrikes och Englands hållning vid ett tyskt angrepp mot Tjeckoslovakien. Hitler, som för tillfället vistades i Berchtesgaden, hade icke avsett någon omedelbar aktion och lät företaga elt antal åtgärder, som bidrogo att minska den omedelbara spänningen. Emellertid uppretades han våldsamt av den tolkning, som den anti-nazistiska pressen i olika länder gav åt w. Den gjorde gällande, att Tyskland verkligen gjort militära förberedelser men genom den tjeckoslovakiska mobiliseringen och de engelska varningarna skrämts till att inhibera anfallet och ge vika i stridsfrågorna. Säkerligen var Hitler redan före w. fast besluten att på ett för tyskarna fördelaktigt sätt reglera Tjeckoslovakiens yttre och inre problem, men i vredesmod över tolkningen av w. beslöt han sig nu för en lösning av konflikten genom vapenmakt och gav25/s militärmyndigheterna order att tillV10s.å. ha avslutat de militära förberedelserna till ett krig.B.

Kategorier: hitler, militära, order, prag, pressen, tjeckoslovakien

Nyhetsförmedling förekom redan under medeltiden

Nyhetsförmedling förekom redan under medeltiden i form av handskrivna meddelanden, särsk. till information för hoven samt för förmögna aristokrater och stora köpmanshus. Efter uppfinnandet av boktryckarkonsten blevo tryckta flygblad vanliga, och efter hand användes tryck-pressarna för mera regelbunden n. i periodiska tryckta nyhetsblad (sc Tidning). I sht sjöfarts-och handelsnyheler samt underrättelser om krig, olyckor och geografiska upptäckter väckte intresse, men den låga folkbildningen och myndigheternas undcrtryckningsåtgärdcr tillbakahöllo ett flertal militära studieresor 1918—23,varit militärsakkunnig för svenska kommissionen vid Nat. förb:s rådssammanträde i Geneve1922 samt svensk led. för armen i Nat. förb:s permanenta rådgivande militärkommission. N. är militär led. av Högsta domstolen sedan1934.[E.BzlS.E.B.

Kategorier: förbs, medeltiden, militära, nyhetsförmedling, tillbakahöllo, tryckta

Någonstans

Någonstans i Sverige, särsk. under2:a världskriget ofta nyttjad ortsangivning i militär korrespondens cl. skildringen av militära förhållanden. Jfr den engelska militära ortsangivningen redan under1:a världskriget av typensomewhere in France.

Kategorier: engelska, france, militära, någonstans, typensomewhere, världskriget

Inom vissa gräns-

Inom vissa gräns- och kusttrakter ha förberedelser vidtagits för s.k. 1 a n d s b y g cl s u t r y m-n i n g, avseende sådan evakuering av befolkningen, som kan påkallas av hänsyn till större militära markoperationer.

Kategorier: evakuering, gräns, hänsyn, markoperationer, militära, påkallas

Tält

Tält (lty.telt,samma ord somsv.’tjäll).1)Lätt transportabel och snabbt uppsatt bostad, typisk för nomader. Till formen är t. spetsigt (hos prärie-indiancr m.fl.) el. kupolformigt, det förra utvecklat ur kägeltakshyddan, det senare ur den bikupsfor-miga hyddan. Bottenplanets form varierar. Stommen, vanl. av trästänger, täckes med skinn, filt, mattor, näver c.d., numera även fabriksgjord t.-duk. Av lapparnas t., kåtan (sc Lappar, sp.821f. och pl.), förekomma flera typer. Kirgisernas och mongolernas jur t* är ofta präktigt inrett. En annan känd t.-typ är vissa nordamerikanska indianers wigwam*. Eskimåer o.a. polarfolk, liksom en del n. indianstammar, använda t. endast om sommaren. —■ Moderna t., av impregnerat tyg, ofta med stomme av lättmetallstänger, finnas för camping och för militärt bruk. Dc militära t. användas vid förläggning utomhus, dels förr på mötesplatserna, dels alltjämt under fältförhållanden. De voro urspr. fyrkantiga, sedermera koniska, avsedda för intill 25 man, och medfördes i fält på fordon. Då kravet på truppernas större rörlighet ökades (under förra delen av1800-talet), övergick man till t., bildade av trekantiga t.-delar, vilka (jämte t.-stångdelar) bu-

Kategorier: camping, lättmetallstänger, militära, militärt, stomme, tält

Australien

Australien och Filippinerna s.å. Med sikte på att stärka Kuropas försvar återknöt T. diplomatiska relationer med Spanien och tillförsäkrade 1951 detta land, liksom det under tiden från Östblocket avfallna Jugoslavien, USA:s ekonomiska och militära hjälp. I en rad uttalanden1951och1952tillkännagav T., att hans utrikespolitiks yttersta mål var att bringa befrielse åt dc ryska satellitstaterna jämte de baltiska staterna och att åstadkomma Tysklands enande.

Kategorier: australien, bringa, ekonomiska, militära, utrikespolitiks, yttersta

Traktor

Traktor är benämningen på ett motordrivet dragfordon utan egen lastförmåga, avsett dels som ersättning för d rågar e inom jordbruket (jordbrukstraktorer) och för skogsbruk, dels för transporter inom industri- och byggnadsverksamhet m.m. och slutl. för tunga militära transporter och förflyttningar. Denna mångsidighet betingar, att traktorer utföras i ett flertal typer och viktklasser. Typmässigt skiljer man mellan

Kategorier: förflyttningar, mångsidighet, militära, traktor, transporter, tunga

Sörensson,

Sörensson, Per Kristian, historiker(1885—1933),fil. dr och doc. i Lund 1909,krigsarkivarie1919,lektor i Ystad1921,i Lund1926.S. ägnade sig först åt Karl XILstidens diplomatiska historia och utgav bl.a. “Sverige och Frankrike1715—18″ (3bd,1909—21)samt “Kejsaren, Sverige och de nordiska allierade från Karl XII:s hemkomst från Turkiet till alliansen i Wien1719″(i “Karolinska förbundels årsbok”,1926—29).Hans senare arbeten, bland vilka främst märkas “Friskyttarna (snapphanarna) under skånska kriget(1676—79).Deras organisation och militära betydelse” (därst.,1916)och “Krisen vid dc svenska arméerna i Tyskland efter Baners död maj—nov.1641″ (1931),tillhöra krigshistoriens område.B.

Kategorier: karl, kriget, militära, organisation, sörensson, sverige

Meteorologiska byrån

Meteorologiska byrån (MB) har att anordna och bearbeta observationerna vid de m e-teorologiska stationerna* inom landet och på svenska fartyg samt utarbeta och sprida dagliga väderleksrapporter, stormvarningar och israpporter. Linder åren 1929 och1930överfördes till anstalten i s s i g n a 11j ä n s t e n (se Isbrytare, sp.691),som förut handhafts av Lotsverket. Samtidigt med inrättandet av SMITA1919flyttades dit överinseendet av slormvarningsväsendet från Lantbruksstyrclsen samt1921den del av Nautisk-meteorologiska byråns verksamhet, som var av meteorologisk och hydrologisk art. Flygtrafikens säkerhetstjänst tillgodosågs till en början genom rapporter från SMHA:s väderlekstjänst, men trafikens utveckling nödvändiggjorde snart inrättandet av särskild flygvädcr-Iekstjänst vid flygplatserna. Sådana väderlekstjänster, där vädcrlekskartor ritas och prognoser för flygsträckor och landningar utfärdas, inrättades i Malmö1926,i Stockholm1929 och i Göteborg1931.Sedermera ha tillkommit mindre väderlekstjänster i bl.a. Norrköping, Visby och Karlstad. Under åren1928—44var vid SMHA organiserad även cn m i 1 i t ä r a v d e 1 n i n g, vars huvudsakliga uppgift var att lämna försvaret erforderliga väderleksunderrättelser och biträda detta vid handläggning och utförande av meteorologiska utredningar, utbildning av assistenter samt provning av instrument. Sedan1944är denna avd. överförd till flygvapnet (se Militära väderleks-centralen). För en särsk. på prognosverksamhet inriktad teoretisk och praktisk utbildning finnes en undervisningsavdelning, där s.k. meteorologisk tjänstcexamen vinnes, inrättad främst med tanke på rekryteringsbehov för de civila och militära flygväderleksljänsterna. Arbetskraften för viktiga forskningsuppgifter av-vetenskapligt praktisk natur ärtsedan det mera rutinmässigt betonade arbetet tillgodosetts, alltjämt täml. begränsad. K 1 i m a t a v d e 1 n i n g-e n s arbete består i övervakning av göromålen vid det klimatiska stationsnätet, f.n. omfattande c:a900stationer, vilka alla utföra nederbördsmätningar, c:a400därjämte temp.-mät-ningar samt ett stort antal iakttagelser av andra meteorologiska element. Avd. utför löpande granskning och bearbetning av det inkommande observationsmaterialet, omfattande c:a12,000månadsjournaler pr år. Detta sammanställcs i första hand för S:s publikationer. Vidare utföras vetenskapliga och praktiska utredningar samt statistik, numera medelst hålkort, för näringslivets olika grenar, kommunikationerna, juridiska ändamål m.m. Utöver de i det föregående nämnda mätningarna handhar avd. bl.a. även solskcnsrcgistrcringar, jordtemp.-mätningar, spec. åskiakttagclser, lokal-klimatiska undersökningar samt besvarar förfrågningar. Inom den a c r o 1 o g i s k a avdelningen, som inrättades1938,utarbetas med stöd av medelst radiosondcr erhållna mätningar av temp., fuktighet och vind i högre luftlager från ett ioo-tal platser på n. halvklotet speciella dagliga kartor. Dessa avse främst att tjäna luftfarten och läggas till grund för förutsägelser på längre sikt, åtm.2å3dygn framåt, ävensom för forskning. I nslrum en lavdelningen ombesörjer utsändande, kontroll och reparation av meteorologiska instrument i samarbete med verkstaden men utför också vissa experiment, bl.a. för konstruktion av nya instrument och förbättring av äldre typer. Ts signaltjänsten (se Isbrytare, sp.691),numera kallad israpporttjäns-t e n, sammanställer till en daglig isbcrättelse de under vintern från165kustorter erhållna uppgifterna ang. is- och seglationsförhållanden i hamnar, farleder och till sjöss. Sedan1952göras även försök till upprättande av isprognoser. S i g-n a 1 a v d e 1 n i n g e n, vars personal utgöres av radiotelegrafister och leleprinlerbiträden, handhar de s.k. telekommunikationerna, d.v.s. mottagning och utsändning av vädcrlckstclcgrammcn (obsarna) per tråd el. genom radio. Mottagningarna ske medelst tcleprinter från ett antal insamlingsstationer i landet, i dc flesta fall flygflottiljer och flyghamnar, dit obsarna intelefoneras från observatörerna. Även från Västeuropa och Amerika erhållas de meteorologiska uppgifterna nu huvudsakl. genom teleprinterförbindelser. Från Östeuropa däremot mottagas väderlekstelegrammen per radio. Antalet på denna väg mottagna ord, vart och ett motsv.5siffror, uppgår till c:a13mill. pr år; de genom teleprinter erhållna utgör drygt100,000för varje dygn. Utsändningarna ske genom teleprinter till civila och militära väderlekstjänster, i regel var3:e timme, och omfatta38mill. ord pr år. Genom radio (kortvåg el. långvåg) utsändas3,5mill. ord pr år.

Kategorier: erhållna, medelst, meteorologiska, militära, radio, väderlekstjänster

Sundlo

Sundlo [sunMo], Konrad Bcrtram Holm, norsk militär (f.1881).S. studerade i Ryssland 1907—08 och var Nansens medarbetare vid hjälpaktioneni detta land1921.Han utnämndes till överste1933.S.å. blev han medl. av Nasjonal samling. S. var befälhavare, i Narviks-området vid det tyska angreppet mot NorgeVt1940.Under den följande ockupationen var han s.å. chef för Quislings “hird” och senare fylkesman i Sogn og Fjordane. I maj1947dömdes han av den militära lagmansrättcn i Oslo till livstids straffarbete. S. frikändes från anklagelse för att avsiktligt ha försummat Narviks försvar men fälldes för intensiv agitatorisk verksamhet under ockupationen, varvid han bl.a. hade försökt värva norsk ungdom till krigsdeltagande på Tysklands sida.S.Br.

Kategorier: frikändes, militära, narviks, norsk, ockupationen, sundlo

Nästa sida »

Sök artikel: