Kurt Martti

Kurt Martti W., arméofficer (f.1893),generalmajor 1930.W. var generalstabschef1925—30 samt en av ledarna för Lapporörelsen och Mänt-säläupproret1932.Under finsk-ryska vinterkriget• 939—40var han chef för grupp Nordfinland till mitten av dec.1939och därefter för grupp Lappland till slutet av febr.1940.

Kategorier: grupp, kurt, lappland, martti, mitten, nordfinland

Nummus

Nummus (lat., plur.nummi),eg. mynt; även spc-cialbeteckning för ett räkncmynt under republiken och den äldre kejsartiden = sestertie*. Begreppet n. under tiden efter inflationen på2.>o-talet e.Kr. är mycket omtvistat. På bysantinska kopparmynt från o.500 till mitten av 8oo-talet angåvos genom siffror, huru många n. som gingo på desamma.

Kategorier: angåvos, bysantinska, kopparmynt, mitten, nummus, omtvistat

Nål, spetsigt

Nål, spetsigt och smalt redskap (numera av metall, förr även av ben, horn, elfenben etc), avsett för sömnad, stickning, virkning etc. samt för lösbar hopfogning av föremål, t.ex. säkerhets-, knapp- och prydnadsnål. — Synålar framställas av blankdragen, mjuk “nåltråd” med en kolhalt av c:a0,5%.Tillverkningen, vars olika etapper på1890-talet började automatiseras vid de större fabrikerna, försiggår på i huvudsak följ. sätt: Tråden, som levereras i ringar, löper från en härvel genom ett roterande riktverk, varefter den i fullt rakt tillstånd automatiskt kapas till “skaft” med en längd, som något överstiger dubbla nållängden. Dessa skaft placeras i ett magasin, varifrån de inmatas i en slipmaskin, där dc rundslipas, först i ena och sedan i andra änden. Härefter flyttas n. till nästa automat, som dels slipar en midja på mitten (så att tudel-ning lätt kan ske), dels längs två motstående ge-ncratriscr slipar en skåra, som även tjänstgör som sidoränna; slutl. stansar samma automat ut de båda nålsögonen ur godset mellan skårorna. Dubbelnålen är på detta stadium täml. grov i de bearbetade ytorna och finslipas vanl. på en bandslipmaskin, som arbetar efter ung. samma princip som grovslipmaskinen. Härefter delas skaftet på mitten, varefter n. passera en el. flera roterande skurtrummor, där dc behandlas med slippulvcr, så att graderna vid brottsfallet och

Kategorier: automat, härefter, mitten, roterande, slipar, varefter

Trikve’tra

Trikve’tra (lat.triquet’rum,trehörning), en urgammal,både i Orienten och Västerlandet före-kommande, symbolisk el. deko-/f\ rativ figur, bestående av3för- /^•f~]k\ enade led, ss. vinkelställda el.(l^^yr^böjda ben (se Triskel), el. båg- //xCyx/r\ sP’r:i^orrncr(så särsk. under (L—^z^^g-.^bronsåldern). Stundom bildas t. av cirkelsegment, utgående i spet-Trikvetra. sar (ss. spetsiga blad), ofta med en cirkel i mitten. Denna senare form upptogs i den nordeuropeiska ornamentiken och förekommer såväl i iriska miniatyrer som på nordiska spännen. Under kristen lid upptogs t. som treenighets-symbol.E.W.

Kategorier: blad, cirkel, mitten, spetsiga, trikvetra, upptogs

Trekarlspolska, svensk folkdans

Trekarlspolska, svensk folkdans iSA takt och livligt tempo, c:a150 steg i min. T. dansas av3män och6kvinnor i flera turer. Den är ej en folkdans i egentlig mening utan trol. ett arrangemang från mitten av 1800-talet. T. benämnes stundom “rysk polska”, som dock går i-Utakt.

Kategorier: arrangemang, benämnes, folkdans, mitten, svensk, trekarlspolska

Tical,ruinstad

Tical,ruinstad i urskogsområdet i n.ö. Guatemala. Ruinerna i T. räknas till de förnämsta exponenterna för mayansk byggnadskonst. T. var det äldre mayarikets största stad och torde ha varit den sista, som övergavs, när detta rike föll i spillror vid mitten av6oo-talet. T. har haft en blomstringstid på c:a500år att döma av de daterade fornfynden.

Kategorier: föll, mitten, rike, ruinstad, spillror, tical

Taxonomi’

Taxonomi’ (till grek.taxis,ordnande, ochnom’os,lag),bioi,vetenskapsgren, sorn bearbetar och klassificerar materialet med ledning av morfologiska egenskaper; inom botaniken floristisk, inom zoologien faunistisk systematik. T. var ända till mitten av 1800-talet allenarådande; därefter ha även embryologi, anatomi, fysiologi och genetik, var och en i sin mån, bidragit till systematikens framåtskridande.

Kategorier: ända, faunistisk, mitten, systematik, taxonomi, zoologien

Tallbarrmalar,

Tallbarrmalar, två till fam.HyponoméuUidaehörande malfjärilar, större t.,CedesUis gysselineWa,och mindre el. grå t.,Ocneros’torna pinarieWa,vilkas larver leva som minerare i tallens barr. Båda ha smalt lansettlika, långfransade vingar; hos den förra äro framvingarna vita, fint mörk-pudrade med2breda, gulbruna tvärband framför mitten och likartade fläckar närmare spetsen, hos den senare enfärgade, silver- el. brungrå. Spännvidd resp.12—13 och9,511mm. Förpuppningen sker mellan sammanspunna barr. Utbredning till Ångermanland.E.Wn.

Kategorier: barr, fläckar, likartade, mitten, tallbarrmalar, tvärband

Vapen

Vapen och flagga.Vapen: fyrdelad sköld:1)rött, jungfru hållande ankare och stödd mot en klippa (Kaplandet);2)guld,2gnuer (Natal);3)guld, orangeträd (Oranjefristaten);4)grönt, kärra (Transvaal). Nedtill språkband med IX UNITATE VIRES. — Flagga: tre horisontala band, orangegult, vitt, blått, i mitten belagd med Union Jack, Oranjcfristatens och Transvaals flaggor, ställda i form av ett kors. Handelsflaggan = den storbritanniska men med S:s vapen å cn vit skiva å den fria ändan.N.L.R.

Kategorier: belagd, flagga, guld, mitten, union, vapen

Bland konsumtionsvaruindustrierna

Bland konsumtionsvaruindustrierna i S. — här avses främst textil-, sko- och livsmedelsindustrierna — är textilindustrien den äldsta, varvid det industriella genombrottet skedde inom bomullsspinningen. Om man bortser från de av J. Alströmcr på1730-talet gjorda, knappast framgångsrika försöken att manufakturera bomull inom landet, tog denna industrigren sin början o.1813(Sjuntorps spinneri nära Trollhättan m.fl.), varvid dc några årtionden tidigare i England gjorda spinneri-tekniska uppfinningarna f.f.g. började tillämpas i S. Bland dc närmast härefter etablerade svenska bomullsspinnerierna märkes främst Ryd-boholm(1834),som blev S:s första mekaniska väveri, vidare Almedals fabriker(1846),Mölnlycke(1848),Viskaholm (Borås;1857)och Alingsås(1862).1 Almcdal hade redan o.1841 maskin-spinning av lin upptagits, men eljest tillhör den fabriksmässiga linspinningen väsentligen 1900-talets utveckling, vilket tydligt illustrerar den hårdnackade konkurrens, som hemslöjd och hemarbete länge bjödo på det textila liksom på så många andra områden. — Yllemanufakturcringen, av betydelse särsk. för krigsmakten, har givetvis de äldsta anorna på textilområdet (början av1600-talet och med Drags fabriker i Norrköping,1642,som viktigaste representant), men någon mekanisering av driften kom, av samma skäl som inom bomullsindustrien, ej i fråga förrän ett gott stycke in på1800-talet. Stordriften inom ylleindustrien blev verklighet först på1890-talet. — Konfektionsindustrien är ännu yngre och fick nämnvärd betydelse först omkr. sekelskiftet. — Nästan lika ung är den svenska skoindustrien; S:s första skofabrik anlades1873i Vänersborg. Den numera främst till Örebro-trakten lokaliserade skoindustrien började skjuta fart under1890-talet; till uppsvinget bidrog i väsentlig grad det1897införda ökade tullskyddet på skoartiklar. — Inom livsmedelsbranschen knyter sig intresset i det nu betraktade sammanhanget främst till kvarn-, bageri-, bryggeri-, sprittillverknings-, tobaks- och socker-näringarna. Egentliga storkvarnar började i S. byggas på1880-talet, ehuru “ångkvarnar”, d.v.s. ångmaskinsdrivna kvarnar, funnits sedan1800-talets början, t.ex. Stockholms eldkvarn(1806);deras senare utveckling har väsentligen betingats av möjligheten till elektrisk drift. I egentlig mening industriella bagerier (på sin tid “ångbagerier”) uppstodo i S. först på1860-talet, varvid tillverkningen bestod väsentligen av tunnbröd och lagringsbart mjukbröd. Omläggningen till industridrift möjliggjordes genom användning av ånga som drivkraft och påskyndades genom näringsfrihetsförordningarna av1846och1864.Intill dess hade det inom bagerinäringen livligt verksamma skråväsendet lagt hinder i vägen för varje försök till stordrift. — Maltdrycksindustrien grundlades i S. på1860-talet efter danska och tyska förebilder. Den tekniska och vetenskapliga grunden för denna verksamhet lades av Pastcur genom dennes forskningar på jäsningsteknikens område samt av dansken E. C. Dansen genom mikrobiologiska metoder att ren-framställa ädeljäst (o.1875).Långt dessförinnan funnos dock hantverksmässigt drivna salubrygge- rier; S:s numera äldsta bryggeri, anlagt1693i Karlskrona av den tyske bryggaren Philip Kraan, var frän början av denna typ. — Tobaksindustrien var redan vid mitten av1700-talet en ekonomiskt betydelsefull näringsgren, varvid den under vissa år representerade c:ai2°/o av industriens totala produktionsvärde, cn omständighet, som till ej ringa del berodde på mer-kantilistiska omsorger under frihetstiden. Mest framställdes kardustobak, d.v.s. piptobak; cigarrer, snus, tuggtobak och cigarretter tillhörde ett senare skede. Bland de dominerande företagen under1800-talets första hälft märkes främst J. F. Ljunglöfs lobaksfabrik i Stockholm; här upptogs cigarreltfabrikation1839.— Sprit för förtäringsän-damål tillverkades till stor del i hemmen intill1855,då husbehovsbränningen förbjöds; härvid samlades fabrikationen till särskilda potatisbrännerier, vilkas antal några år härefter var uppe i c.:a4,000.Antalet har härefter successivt reducerats till o. ioo, oberäknat de numera till o.35uppgående och i storindustriell skala arbetande sulfitsprit-fabrikcrna, vilkas produktion till sin huvuddel användes för industriellt bruk och som tillsats till motorbränsle. — Sockerindustrien hör sedan länge till de mest rationaliserade industrigrenarna. Den har anor från mitten av1600-talet, och särsk. under frihetstiden skyddades den inhemska sockerraffineringen effektivt från utländsk konkurrens. 1 modern mening daterar sig sockerindustrien från mitten av1800-talet, sedan man lyckats framställa betor med tillräcklig sockerhalt. Det märkliga med denna industrigren är, att den under hela sin utveckling bars upp av initiativ, som ut-

Kategorier: äldsta, började, härefter, mitten, utveckling, väsentligen

Nästa sida »

Sök artikel: