Ryssland efter2:a

Ryssland efter2:a världskriget. Kriget hade medfört oerhörd förödelse i de delar av R., som hade utgjort krigsskådeplats cl. härjats av fienderna.1945 var produktionen i dessa områden blott Vs av förkrigstidens. Många millioner människor voro hemlösa. Ett stort återuppbyggnadsarbete inleddes enl. en ny fcmårsplan för1946—50,som avsåg betydande ökning av industri-och jordbruksproduktionen. Efter hand igångsattes nya kanal- och järnvägsbyggen. Vidare uppgjordes en plan för omfattande skogsplantering för att särsk. i Volga-området motverka en hotande jorderosion. Se vidare nedan under Ekonomisk geografi. — R behöll efter kriget en hög militär beredskap, ehuru ett antal årsklasser demobiliserades. Stora ansträngningar gjordes att utvidga flygvapnet och även flottan. R:s rustningar omfatta även atom- och raketvapen; enl. amerikanska observationer skedde en första atomsprängning i R.1949.— Titeln folkkommissarie utbyttes 1946mot minister. Folk-kommissariernas råd kallas sedan dess ministerrådet. Kalinia avled1946och efterträddes som ordf. i högstaSovjets presidium av N. Sjvernik. Molotov, Miko-jan och Bulganin lämnade1949sina ministerposter för att helt verka inom politbyrån. A. Vysjinskij blev utrikesminister efter Molotov. Kommunistiska partiet, som under kriget i viss grad river-skuggades av armén, har åter blivit helt dominerande i sovjetstaten. Nya utrensningar ha genomförts, bl.a. inom vetenskapen, litteraturen och konsten, för att avlägsna tendenser till “kosmopo-litism” och “borgerlig dekadans”. Kulturarbetet underordnas helt staten enl. partiets föreskrifter på doktrinär grundval. — I dec.1947genomfördes en valutareform, kombinerad med prisregleringar, som möjliggjorde övergång till enhetliga konsnmtionsvarupriser (undantagandes kolchoz-marknadcrna) och upphävande av krigstidens livsmedelsransonering. Valutareformen drabbade vissa samhällsgrupper med större banktillgodohavanden och särsk. bönderna, som hade lyckats att göra sig betydande förtjänster och som hade pengar “på kistbottnen” (vid omväxling av kontanta medel lämnades blott1ny rubel mot10gamla).

Kategorier: avlägsna, konsten, kriget, litteraturen, molotov, ryssland

Potemkin

Potemkin [pntJå'mkJin], Vladimir Pctro-vitj, rysk diplomat(1878—1946).P. tillhörde lantadeln och var urspr. gymnasielärare i Moskva. Han begav sig utomlands, sammanträffade i Schweiz med revolutionära emigranter, bl.a. Lc-nin, återvände till Ryssland 1917 och inträdde i diplomatisk tjänst hos bolsjevikregimen. P. var minister i Aten1930—32,i Rom1932—34och i Paris1934—37.Han stod Litvinov nära och var1937—40v. utrikeskommissarie, kvarstod cn tid under Molotov men lämnade sin post i mars sistn. år, varefter han blev undervisningskommissarie. P. var led. av kommunistiska partiets centralkommitté och av ryska vetenskapsakad.S.Br.

Kategorier: bolsjevikregimen, kvarstod, minister, molotov, potemkin, utrikeskommissarie

Karna, Volgas största biflod, upprinner

Karna, Volgas största biflod, upprinner i höjd-området v. om Molotov, flyter i övre loppet åt n. och ö. samt viker därefter tvärt av åt s.; från staden Molotov är riktningen åt s.v. och v. K. mynnar i Volga fr. v.70 km nedanför Kazan. Trots att K. bar en längd av1,882km, ligger mynningen blott 445km från källområdet. Största bifloder äro fr. v. Visjerka och Relaja, fr. h. Vjatka. Vid nedre loppet är K.400—1,000m bred, under vårfloden vid mynningen ända till15 —20km. Hela flodområdet omfattar525,000km2. K., som är en viktig transportled, är isfri c:a200dagar årl. och segelbar nedanför Visjcrkas mynning el. c:a1,500km. Genom den förfallna Katarinakanalen står K. i förbindelse med Dvina. F.n kanalförbindclsc mellan K. och Petjora är projekterad.Ney.

Kategorier: kärna, loppet, molotov, mynningen, nedanför, upprinner

Molotov

Molotov [målotof], före 1940P e r m, stad i Molotovområdet i europeiska delen av Uralområdet, RSFSR, vid Kamas v. sida samt järnvägen Leningrad—Sibirien;255,196 inv.(1939: 45,403 1897).M. uppstod under1700-talet efter upptäckten av kopparfyndigheler i Irakten och blev sedan ett viktigt centrum för kopparverk och metallindustri. Staden har i stort sett europeisk prägel med regelbunden stadsplan. Här finns univ., grundat1917,polytckniskt inst. konst-och kulturhistoriska museer. M. har maskintillverkning, superfosfat-, läder- och spritfabriker, skeppsbyggen och repslageri. Som järnvägsknut och flodhamn är M. upplagsplats för varor från och till Sibirien. Se även Molotovo.Ney.

Kategorier: inst, konst, kulturhistoriska, molotov, museer, sibirien

Sök artikel: