Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Motståndet

Motståndet mot honom tog sig uttryck i bl.a. ett svårartat uppror i Säo Paulo 1932. 1934 införde V. en ny konstitution, som han dock redan1937satte ur kraft genom sin proklamation om “O Eslado novo”, den nya staten, cn “autoritär demokrati”. I mots. till de. europeiska diktaturerna vilade denna varken på någon egentlig ideologi el. på något statsparti. Det fascistiska integralista-partict, med vilket V. tidigare samarbetat, upplöstes1937.Redan dessförinnan hade kommunistpartiet undertryckts. — På det utrikespolitiska planet följde V. en klart proamerikansk linje, ådagalagd bl.a. vid det pan-amerikanska utrikesministermötet i Rio1942.Brasiliens aktiva deltagande i “kampen mot diktaturerna”, bl.a. genom trupper i Europa, blev mot2:a världskrigets slut allt svårare att förena med V:s personliga mak’ställning, och han såg sig föranlåten att modifiera statsskicket och utlysa presidentval till der.1945,varvid han icke själv skulle kandidera. Då vissa tecken tydde på att V. ej ämnade hålla sina löften, tvangs han av armén i okt.1945att avgå. — Efter fem år i tillbakadragenhet i hemstaten valdes V.1950med stor majoritet som det brasilianska arbetarpartiets kandidat till president för tiden1951—56.Den fortgående inflationen, som V:s regering icke lyckades stoppa, gav anledning till social oro, som stärkte den eljest huvudsakl. från Storkapitalismen kommande oppositionen. En kris utbröt, sedan det visat sig, att ett misslyckat mordförsök på en oppositionsledare, varvid en flygofficer av misstag dödats, utförts på order av V:s livvakt. Flyget och delar av armén krävde V:s avgång. Han föredrog då att begå självmord (aug.1954). —V:s långa diktatur hade en övervägande patriar-kalisk prägel. Genom sina oförtrutna strävanden att förbättra de fattiga brasilianska massornas ställning, sitt personliga mod och sin allbekanta slughet samt sin välvilligt leende uppenbarelse åtnjöt V. stor personlig popularitet särsk. inom de breda lagren.F..P.

Kategorier: , , , , ,



Wallace

Wallace [nåll'os], Sir William, skotsk nationalhjälte (d.1305).Sedan Edvard I tillfångatagit den skotske konungen John Baliol 1296,höjde W. upprorsfanan, slog en engelsk här vid Stirling1297 och företog plundringslåg långt in på engelskt område. Edvard T av England besegrade W. vid Falkirk1298,W. fortsatte, emellertid motståndet men togs till fånga1305och avrättades. — Kring W:s person har en rik sägen- och diktflora blomstrat upp, i vars skildringar han är en person av övernaturlig styrka och obegränsad tapperhet.LA.

Kategorier: , , , , ,



Vagabonderande strömmar, elektriska läckström-mar,

Vagabonderande strömmar, elektriska läckström-mar, som uppstå vid elektriska spårvägar och järnvägar genom att den ström, som från spårvagnarna, resp. de elektriska lokomotiven åter-ledes till strömkällan genom skenorna, i viss utsträckning tar andra vägar genom jorden. Vid likströmssystem kunna v. genom elektrolys medföra frätning pä rörledningar, kabelmantlar o.d. De olägenheter, som härigenom uppstå, kunna emellertid i regel hävas i tillräcklig grad på så sätt, att motståndet i åtcrföringsledningen reduceras genom att närbelägna skenor sammansvetsas ek förbindas med varandra medelst kopparkablar, ek ev. genom att en särskild kabel förlägges parallellt med skenorna och förbindes till var och en av dessa. Vid växelströmssystcm åstadkomma v. genom in-duktion störningar i närbelägna svagströmsledningar. Störningarna kunna i detta fall i regel icke hävas genom att motståndet i återföringsledningen minskas, utan andra åtgärder måste tillgripas, t.ex. anordnandet av s.k. sugtransformatorer*.R.Ln.

Kategorier: , , , , ,



Rosensvärd, Johan Henrik, militär

Rosensvärd, Johan Henrik, militär och ämbetsman (1816—90),officer 1836,överste1859,generalmajor1867,generallöjtnant1879.R. var chef för Värmlands reg.1859—64 och för Södermanlands1864—70,landshövding i Värmland1870— 72,gcncralbefälhavare i3;e militärdistriktet1873 —77,statsråd och chef för Lantförsvarsdep.1877 —80(avgick på gr. av motståndet mot förslag till ny värnpliktslag) och ånyo generalbefälhavare1880—84.Han var led. av ett flertal kommittéer och av F.k.1873—84(dess v. talman1873—75)-Bj.

Kategorier: , , , , ,



Resisti’n,

Resisti’n, cn legering mellan koppar och mangan, som ofta användes vid tillverkning av elektriska motstånd; spec. motståndet är0,51 ohm • mm2/mm vid 150C.

Kategorier: , , , , ,



Skadliga motståndet blir, omculjär skadliga motståndets koefficient, refererad till dess

Skadliga motståndet blir, omculjär skadliga motståndets koefficient, refererad till dess yta / m!:

Kategorier: , , , , ,



Puebloby

Puebloby i New Mexico. arkeologiskt museum och flera teatrar. V. om P. ligger det gamla Cholula*. — Staden grundades 1532; 1862—63 var den medelpunkt för det mexikanska motståndet mot Napoleon 111:8 militära intervention.P.

Kategorier: , , , , ,



Elektriskt

Elektriskt moment,fys.,se Moment. Elektriskt motstånd (elektriskt ledningsmotstånd) är en benämning, som inom fysiken användes dels för att karakterisera en ledares inverkan påIden elektriska strömstyrkan, dels som ett namn på ledaren själv med hänsyn till denna inverkanIav densamma. E. mellan två punkter av en ledare, taget i den första bemärkelsen, definieras genom Ohms lag* som det konstanta förhållandet mellan potentialdiffcrensen mellan punkterna och strömstyrkan genom ett tvärsnitt av ledaren mellan punkterna. Det förorsakar alltid en energi-förlust (se Joules lag) och kallas ofta “ohmskt motstånd” el. verkligt motstånd till skillnad från s.k. skenbara motstånd, som förekomma vid växelströmmar. Vid mätning av e. användes i det praktiska enhetssystemet enheten _ ohm (-Q). En million ohm kallasen megohm (se Elektriska enheter). E. är beroende av ett stort antal faktorer, främst av det material, varav ledaren är tillverkad, samt av dess dimensioner. Motståndet aven ledare,som har form av en jämntjock tråd el. stav, anges av formelnr —o. -, där a lär ledarens längd,adess tvärsnittsarca ochqmaterialels specifika elektriska ledningsmotstånd (sp.m.), som utgör en för materialet karakteristisk konstant. Ofta mäter man trådens längd i m och tvärsnittsarean i mm2. Siffervärdet på specifika ledningsmotståndet ligger då för goda ledaremellan o.oieför silver och c:a50för kol. Koppar, som är det mest använda ledningsmaterialet, har värdet0,017.E. beror vidare av temperaturen. Ett vid vanlig temp. oledande ämnekan vid högre temp. bli ledande, t.ex. glas och vissa metall-oxider. För kol, metallegeringar och elektrolyler minskas motståndet, då temp. stiger, metallerna däremot få störremotstånd vid högre temp.enl. formelnr, = r0(1+ ct),därrtoch r0äroe.vid resp.t°och o° och c är motståndets temperaturkoefficient. På denna omständighet ha grundats metoder att mäta temp. (se Bo-lomctcr och Pyromctcr). För vissa ändamål har man behov av ledare, vars motstånd icke alls ändras med temp. Detta villkor kan sägas vara praktiskt taget uppfyllt för konstantan, en legering av 60°/okoppar och40%)nickel, och manga-nin, som innehåller84%koppar,12%mangan och4°/onickel. – Vid temp. mycket nära absoluta nollpunkten (—273°)sjunker helt plötsligt motståndet hos en metall till ett omätbart litet värde (se Supraledning). Vidare kan nämnas, att vid ett ämnes smältpunkt ävensom vid omvandlingspunkter* dess motstånd erfar en plötslig ändring. Ett magnetfält kan inverka på motståndet. Särsk. tydligt visar sig detta hos vismut, och man har härpå grundat en utmärkt metodatt bestämma magnetisk fältstyrka. Vidareinverkar hos vissa ämnen bestrålning av ljus på e. Metallen selen får ett starkt minskat e., då den utsattes för ljusstrålning. Härpå grundar sig konstruktionen av “selencellen”, på vilken en metod för bildtelcgrafering bygger. Slutl. bör nämnas,att vid all behandling av en metall, där hårdheten ökas (hamring, dragning, valsning etc), ökas också motståndet. Väsentligt inflytande har trycket vid des.k. övergångsmolslånden, då strömmen går från en kropp tillen annan. Ju hårdare kropparna tryckas tillsamman, desto mindre blir motståndet, ett förhållande, som använts vid konstruktionen av mikrofonen*. Betr. e. hos elektrolyter och gaser se Jonisation och Elektriska urladdningar.

Kategorier: , , , , ,



Instrument

Instrument för mätning av elektriskt motstånd.Ampere- och voltmetrar kunna användas för mätning av elektriska motstånd, varvid motståndet inkopplas i en strömkrets i serie med ampere-metern, varmed strömstyrkan genom motståndet bestämmes, medan spänningen över motståndets ändpunkter bestämmes med voltmetern. Av spänning och strömstyrka beräknas motståndet enl. Ohms lag (voltampéremetermetoden). För noggrannare mätningar kan man använda s.k. mätbryggor, av vilka den vanligaste är Wheatstones brygga*. Härvid jämföres det obekanta motståndet med ett känt motstånd (normalmotstånd). Som strömkälla användas element el. ackumulatorer, och i bryggrenen inkopplas som nollinstrument en känslig galvanometer. Med Wheatstones brygga kan man även bestämma motståndet hos elektrolyter. För att undvika polarisation av elektroderna användes då som strömkälla växelström, och galvanometern utbytes mot en hörtelefon. Mycket noggranna mätningar av motstånd kunna utföras med användning av kompensations metoden* Instrument, som äro spec. konstruerade för direkt uppmätning av motstånd, kallas ohmmetrar*.

Kategorier: , , , , ,



Till

Till det yttre var K. av medellängd, välväxt, med mörkt hår och mörka ögon. Till sättet blyg och tafatt avskydde han damsällskap, ståt och ceremonier och drog sig helst undan till det ensliga Kungsör. Jakter, ritter och mönstringar voro hans förnämsta nöjen. Till lynnet var K. ytterst häftig och kunde i uppbrusning tillåta sig handgripligheter även mot högtstående personer. Ej vidare begåvad hade han sin styrka i karaktärens oböjlighct, cn oerhörd energi och en oförliknelig arbetsförmåga och har med rätta kallats ett viljans snille. Djupt religiös, strängt rättrådig, omutligt plikttrogen, gick han sin väg fram utan fruktan men också utan barmhärtighet och utan hänsyn. Motståndet bröt han skoningslöst, men motståndarna förföljde han ej, lika litet som han vid reduktionen skonade sina vänner och medhjälpare. Mot sin gemål, Ulrika Eleonora av Danmark, var K. ofta hård, men vid hennes död1693sörjde han henne djupt. Han hade med henne7barn, av vilka dock4söner dogo tidigt och blott sonen Karl (XTT) och döttrarna Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora nådde mogen ålder. K:s egen hälsa blev redan i mitten av 1680-talet vacklande, ochHi1697 avled han i kräfta.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: