Weimar

Weimar [väl'-], stad i Thuringcn, Tyskland, vid Saales biflod lim och vid foten av Ettcrsbcrg;66,700 inv.(1946).Särsk. före l:a världskriget var W. en lugn och förnäm residens- och äm-betsstad; sedermera har den fått åtskillig industri, ss. maskin-, vagong-, sko- och yllefabriker. Turisttrafiken var till2:a världskrigets utbrott mycket omfattande. — Av det medeltida slottet, Wil-helmsburg vid lim, finnas blott få rester kvar. Under storhertig Karl August(1775—1828)var W. Tysklands främsta kulturella centrum, vistelseort för Goethe, Schillcr, Hcrder och Wieland; Liszt var hovkapellmästare i W.1848—59.Det 1782—1832av Goethe bebodda, ståtliga Goethe-haus vid nuv. Gocthcplatz (tidigare Frauenplan) och det mera anspråkslösa Schillcrhaus, där Schil-ler dog1805,bevarades i orubbat skick fram till2:a världskriget men förstördes vid flygbombardemang1945i likhet med stora delar av W:s bebyggelse. 1 möjligaste mån har Goethehaus återställts i ursprungligt skick och jämte Goethes villa “Gartenhaus” i den stora, av Goethe delvis planerade slottsparken på ömse sidor om lim om-bildats till ett Goethe-Nationalmuseum. Om W:s sista världshistoriska period erinrar den1907byggda Tyska nationalteatern, där landets nya konstitution av riksförsamlingen1919antogs. Äldst bland stadens saml. är Landesbibliolhek med över400,000bd och8,ooo kartor. Det1896Upp-rättade Goethe- och Schiller-arkivct är också särdeles rikhaltigt. Landesmuseum fick sin byggnad på1860-talet. Från senare årtionden må nämnas det förhistoriska museet, det i slottet inrymda, åt Liszt ägnade museet, Max Regcr-arkivet, Nietz-

Kategorier: goethe, liszt, museet, skick, världskriget, weimar

Norsk folkemuseumpå Bygdöy invid Oslo

Norsk folkemuseumpå Bygdöy invid Oslo är Norges största museiinstitution med friluftsmuseum och saml. rörande norsk kulturhistoria efter reformationen. N. tillkom 1894 och har skapats av Hans Aall. som var museets chef till sin död1946;hans efterträdare är Reidar Kjellberg. I spetsen för N. står en styrelse samt ett råd. Museets verksamhet finansieras genom medlemsavgifter i Föreningen for Norsk folkemuseum men huvudsakl. genom anslag från staten och lokala organ. N. överfördes till Bygdöy1902,och med museet förenades här1907Oskar II :s saml. med Gols stavkyrka samt1922Norsk landbruksmuse-um, tillhörande Selskapet for Norges vcl. Saml. inrymmas i museibyggnadcr, uppförda kring ett torg och färdiga1934.Häri ingå topografiskt uppställda allmogesaml., främst av möbler och folkkonst, i tidsföljd ordnade inventarier från borgar- och herrskapshem samt en rad specialavd., hit ha även flyttats stortingssalen från1814och Ibsens arbetsrum. Friluftsmuseet omfattar ett130-tal byggnader, representerande dels stadsbebyggelse, dels och främst dc olika norska dalgångarnas byggnadskonst i syfte att åstadkomma åtm. ett15-tal fullständiga gårdsanläggningar. N. äger omfattande bibi. och arkiv och har bedrivit ett systematiskt forsknings- och publiceringsarbete, främst rörande bondekulturen, vilket arbete tidigt inriktades på att åstadkomma monografiska be- skrivningar (“Norske bygder”,1921ff.; hittills7bd). Museets allmogcavd. har stått under ledning av Gislc Midttun, som1940efterträddes av Hil-mar Stigum. Uppteckningsarbetct organiserades1946på en bredare bas under namn av Norsk etnologisk granskning.1931inrättades en särskild undervisningsavd. vid museet. N. har publicerat talrika vägledningar för museet och för spccialutställningar, ävensom tryckta årsberättelser, vilka nu ingå i den sedan1943utgivna årsboken, “By og bygd”. — Litt: R. Kjellberg, “Et halvt århundrc”(1945).Sn.

Kategorier: åstadkomma, kjellberg, museet, museets, norsk, saml

Tyresö,

Tyresö, i) Kommun i Sotholms hd, Stockholms län, och pastorat i Södertörns kontrakt av Stockholms stift, på n. Södertörn, vid Erstaviken, s. om Saltsjöbaden;72,17 km2, därav 68,54land;3,385inv.(1953).T. har en bruten, bergkant terräng (Telegrafberget,84,45m ö.h., är T:s och Stockholms skärgårds högsta punkt) och är i ö. starkt sönderskuret genom den djupt inträngande Kalvfjärden; i v. når T. Drevviken, i n.ö. omfattar det en grupp öar mellan Erstaviken och Ingaröfjär-den, dock ej Älgö och Gåsö (tillsammans3,01km2), vilka1950överflyttades till Saltsjöbadens köping;7,6%av landarealcn utgöras av åker,43,2°/o av skogsmark. Beläget io—15km från Södermalm i Stockholm, varmed det har bussförbindelse, hör T. till Stockholms yttre förortsområde. De vid Drevviken från o.1915uppkomna villasamhällena, K u m 1 a, T r o 11 b ä c k c n och PI a n-viken, äro numera sammanväxta med V e n-d c1s ö till ett vidsträckt villaområde med3,739inv.(1951;därav2,304i T. och1,435′ östcrha-ninge). Vid Erstaviken och på öarna finnes likaså villabebyggelse, företrädesvis bestående av sommarvillor, ss. T y r e s ö-S t r a n d och B r e v i k. Större delen av socknen lyder under T.2),från vars ägor dock stora områden på senare tid avsatts för främst sportstugebebyggelse; de vidsträckta och vilda skogarna användas av stockholmarna som sportområde. T. har flera fasta fornläm-ningar, främst järnåldersgravfält och en fornborg. Kyrkan är byggd av tegel1639—41av Hans Ferster och består av enskeppigt rektangulärt långhus med tresidigt kor i ö., torn i v. och sakristia i n. Den är utomordentligt rikt smyckad genom gåvor av ägarna till T.2).Bl.a. märkes gravmonument över Gabriel G:son Oxenstierna av Heinrich Wilhelm. — Namnet,t.109Thyriscdhe, innehåller kanske ett kollektiv’thyre,”samling av höjder, bergig trakt”, till det grundord, som ingår iTjörn*.Eftcrleden är en böjningsform avea”, gångväg mellan el. utmed vatten.F.Hd;Er. 2)Numera huvudsakl. styckat gods i T.i). Slottet är byggt av sten i två våningar med6torn och har2flyglar. Det stammar från1630-lalet och blev på1890-talet restaurerat under ledning av G. Clason. T. är känt se- dan medeltiden. Pä1600-talet tillhörde T. i ett par generationer ätten Oxenstierna.1892inköptes det av påvlige kammarherren markis C. Lagergren* och övergick jämte inventarier vid hans död’930genom testamente till Nordiska museet. Slottet och den vackra parkanläggningen hållas tillgängliga för allmänheten. Museet har här även uppställt ett par separatsaml., som ej urspr. funnits på T. — Litt.: “Fataburen”,1933(innehållet omtryckt och utvidgat i “En bok om T.”,1933).Th.F.;Sn.Tyrfing, sc Tirfing.

Kategorier: drevviken, erstaviken, museet, oxenstierna, slottet, stockholms

Musikhistoriska museet;

Musikhistoriska museet; cn del reproducerade i G. Nordensvan, “Svensk teater”,1, 1917).— Litt.: G. Nordensvan, “Ur O. U. T:s lefnad” (i “Sveriges tcatcrhistoriska samfunds årsskr.”,1913);B. Bergman, “Ett skådespelarporträtt”(1945).H.Ge. 2) Sara Fredrika T., f. Strömstedt, den föreg:s hustru, skådespelerska(1795—1859).T. blev aktris vid Kungl. teatern 1812 och gjorde först lycka i lättare lustspel, sedan även i den högre komedien och i dramat. Bland hennes roller märkas Elmire i “Tartuffe”, Elisabeth i “Maria Stuart” samt drottning Kristina, senare Valborg i “Axel och Valborg”, grevinnan Tcrzky i “Walleusleins död”, Lady Milford i “Kabal och kärlek” samt, sedan hon som gift lämnat Kungl. teatern(1834),Lady Macbcth, som hon lär ha gestaltat med skakande kraft. Hennes huvudområden voro det passionerade och det majestätiska, där hennes mörka timbre i deklamationen kom väl till sin rätt, men även i komediroller fick hon beröm för ett fint avvägt, intelligent spel.H.Ge. 3) Hclfrid T., dc förcg:s dotter(1831—1906),skådespelerska, sc Kinmansson4). 4) Stig Olof T., sonsons son till T.i) och2),teaterman (f.18/io1908),fil. lic.1938,fil. dr1947.T. var1931—35och194(1—47sekr. vid Dramatiska teatern, föreståndare för dess elevskola1935—3n,regissör vid teatern1943—47,chef för Malmö stadsteater1947—50,för Göteborgs stadsteater1950—53och är sedan sistn. år åter föreståndare för Dramatiska teaterns elevskola. T. har utg. “Eugen 0′Ncill”(1937)och “Edvard Bäckström och hans dramatiska diktning”(1947).

Kategorier: dramatiska, kungl, museet, skådespelerska, teatern, valborg

Slottet Hartenfels

Slottet Hartenfels i Torgau. Jfr bild vid Burspråk. dekorativa kalkmålningar, vilka dock överkalkades 1772.I tornets s. sida är inmurad en ornerad klotrund sten, trol. en prydnad från en förkris-ten vikingagrav150m n. om kyrkan. Vid restaurering1949återställdes kyrkans tcgelgavlar med vita blinderingar och återfingo gråstensmurarna sin ursprungliga tegelfärg. Åtskilliga märkliga inventarier finnas, bl.a. en prydlig gravsten över Anund Sture. (d.1463)och medeltida träskulpturer. Flera av kyrkans medeltida konstverk ha tidigare förvarats i Statens historiska museum och museet i Strängnäs domkyrka. Sedan Vi1952 bildar T. jämte Ytterselö och Överselö kommunen Stallarholmen. — Namnet skrevs1167—99de thorsne,1281Thorsn. Det torde vara bildat till samma grundelement som adj.torroch syfta på torr mark. Den nuv. stavningen beror på en sentida omtolkning.F.Hd;Er.

Kategorier: hartenfels, kyrkans, medeltida, museet, slottet, strängnäs

Tekniska museet, Stockholm,

Tekniska museet, Stockholm, har till uppgift att samla, bevara och vårda de konkreta vittnesbörden om gångna liders uppfinningar, industri och tekniska verksamhet och att ställa dessa i belys- ning av den samtida ingenjörskonstens landvinningar. T. är i sitt slag det största i Skandinavien och ett av de större i Europa. På initiativ av lngeniörsvctcnskapsakad. begyutes 1924 ett insamlingsarbete av föremål, bilder, ritningar o.a. av värde, vilket sedan dess oavbrutet fortgått. Medel för museiarbetets bedrivande ha successivt lämnats av svenska industriföretag, bolag och privatpersoner. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljade1933ett anslag om2mkr för uppförande av cn byggnad för T. på den av Staten på N. Djurgården upplåtna tomten av f.d. Livreg:s dragoners kasernområde. Byggnaden (arkitekt: Ragnar Iljorth) har en golvyta av c:a9,000m2och var färdig1936.T. omfattar en saml. av maskiner och redskap i original och modeller, prov av råvaror och produkter m.m. av teknikhistoriskt värde, ett industrihistoriskt arkiv, innehållande avbildningar och beskrivningar av industriella anläggningar och alster, kataloger o.a. tekniska dokument, ett pcrsonhisloriskl arkiv med porträtt av personer, som äro cl. ha varit verksamma inom ingenjörskonsten, samt ritningsarkiv och boksaml. Huvudparten av saml. har tillkommit genom gåvor. En livlig föredragsvcrksamhet är knuten främst till T:s avd. för fysik. T. är sedan1948organiserat som en självständig stiftelse med av K.m:t fastställda stadgar. Vissa styr.-lcd. utses av K.m:t, Tngeniörsvelenskapsakad., Sveriges industri-förb., Svenska teknologfören. och Svenska uppfin-narefören. T:s föreståndare är sedan1924intendenten Torsten Althin. Från T. utges sedan1931årsb. “Daedalus”. —■ Föreningen Tekniska museet grundades1931som en sammanslutning av T:s vänner, vilka med sina medl.-avgifter stödja verksamheten. T.A.

Kategorier: arkiv, museet, stiftelse, stockholm, svenska, tekniska

Tekniska museer

Tekniska museer ha som väsentligaste uppgift att genom planmässigt ordnade utställningar av originalföremål (el. repliker), modeller, ritningar, publikationer etc. åskådliggöra teknikens utveckling på olika områden, måhända främst för att ge cn rättvis bild av de tekniska resurser, som ha stått gångna epokers hantverks-, industri- och kommunikationsverksamhet till buds. 1 detta syfte bedriva alla t. insamling även av nyare, representativa industriföremål, verktyg m.m., så alt den tekniskt-historiska utvecklingsgången blir klarlagd ända upp till nutiden. Samma synpunkter gälla även vid hopbringandet av dc till t. knutna saml. av teknisk litteratur, ritningar, fotografier m.m. — Sveriges enda t. med allmän teknisk inriktning är Tekniska museet* i Stockholm. Del kan, trots sin egen ringa ålder (instiftat 1924),åberopa äldre anor än något annat t., enär dess kärna utgöres av de rester, som ha bevarats från M o d e 11-k amma ren*, inrättad av Chr. Polhem1697.T. finnas även i Norge (Norsk teknisk museum, Bygdö, instiftat1911,öppnat1932)och i Danmark (Danmarks tekniske Museum, Hcllerup, öppnat1949).Det äldsta allmänna t. i Europa är Conservatoire national des arts et métiers, Paris, grundat1794.Mest omfångsrikt är dock Deutsches Museum i Munchen*. Det grundades1903(öppnat1925)genom insatser främst av Oskar v. Miller(1855—1934)och hade vid2:a världskrigets utbrott ett omfång av340 utställningsrum; bibi. innehöll bl.a.322,000bd. Lokalerna skadades svårt under kriget, men huvuddelen av saml. hade dessförinnan bragts i säkerhet. Museet har sedermera till största delen återuppbyggts. Mycket omfattande tekniska saml. finnas även vid The Science Museum, London, organiserat1851—83,där huvudvikten lagts vid ång-maskinteknikens, textilteknikens och elektroteknikens utveckling. Bl.a. finnes här en av James Watts originalmaskiner från1778.— Vid sidan av allmänna t. finnas i de flesta länder tekniska spe-cialmusecr, syftande alt belysa den tekniska utvecklingen inom något avgränsat område. Bland dyl. museer i Sverige kunna nämnas Järnvägsmuseum (se Järnvägsmuseer), Postmuseum* saml Telemuseum* i Stockholm, sjöfarts museerna* i Stockholm och Göteborg, Marinmuseet i Karlskrona, T ä n d-sticks museet i Jönköping och Bergslagets museum i Falun.A.Lg.

Kategorier: museer, museet, museum, saml, teknisk, tekniska

Teatermuseum, ordnad samling

Teatermuseum, ordnad samling av material, belysande teaterns konst, teknik och historia. I Sverige finnas2sådana offentliga saml., Teaterhistoriska museet i teatern på Drottningholm* och teateravd. i M usi k h ist o r isk a museet i Stockholm.

Kategorier: museet, ordnad, samling, teaterhistoriska, teatermuseum, teatern

Södermanlands fornminnesförening stiftades 1860i Strängnäs

Södermanlands fornminnesförening stiftades 1860i Strängnäs och har väsentligen intresserat sig för vården av de fasta fornlämningarna men också samlat särsk. förhistoriska och kyrkliga föremål. Till dess ursprungliga program hörde även folkmål och folkliv, och ett av S:s tidigaste ombud var metallarbetaren Gustaf Ericsson, som gjort mycket omfattande dialekt- och folkminnesuppteckningar av stort vetenskapligt värde, nu förvarade i Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala och i Nordiska museet. S. har utg. “Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria”(38h.,1877—1945;historik i sista häftet), från1923 redigerade av Karl K:son Leijonhufvud. I de första årg. finnas delar av Gustaf Ericssons saml. publicerade. S. uppgick1946i Södermanlands hembygdsförbund*. Sn.

Kategorier: fornminnesförening, gustaf, museet, södermanlands, stiftades, strängnäs

Nordiska museet

Nordiska museet och Svea hovrätt. Gravyrer efter S. ha utförts av Geringius, Bergqvist och Gillberg. — Litt.: O. Levertin, “N. Lafrensen d.y.”(1899).

Kategorier: gillberg, lafrensen, levertin, litt, museet, nordiska

Nästa sida »

Sök artikel: