Warin

Warin (Varin) [varan'], Jean, fransk me-daljkonslnär (o.1604—72),anställd vid Moulin-myntverket 1629,överste stämpelsnidare för mynt-, verken1646 och generalkontrollör över stamptill-verkningeu1647,vilka tre ämbeten han bibehöll till sin död, varigenom han sattes i tillfälle att ersätta hammarpräglingen med maskindrift. Som konstnär framträdde V. både som skulptör (byster av dc samtida franska monarkerna samt av Richelieu) och gravör av medaljer, jetoncr, mynt och sigill. Bland V:s medaljer märkas dylika över Ludvig XIII, Ludvig XIV, Anna av Österrike, Richelieu (se bild9å pl. vid Medaljkonst) och Mazarin. Stor berömmelse vann V. särsk. för sina vackra myntserier. — Litt.: Biogr. av F. Maze-rollc(1932).N.L.R.

Kategorier: dylika, ludvig, medaljer, mynt, richelieu, warin

Valspråk, sentens,

Valspråk, sentens, som en (vanl. offentlig) person, ält el. inst. vall som ett koncentrerat uttryck-för sin strävan el. åskådning, t.ex. “Plikten framför allt” (Gustav VT Adolfs v.), “Snille och smak” (Svenska akad:s v.). Kungars och inst:s v. anbringas ofta på mynt och medaljer el. offentliga byggnader, adliga ätters på vapnet (jfr Devis), privatpersoners t.ex. på exlibris.

Kategorier: anbringas, medaljer, mynt, offentliga, sentens, valspråk

Thaler, mynt

Thaler, mynt av silver med ursprung från den av ärkehertig Sigismund 1484i Hall i Tyrolen präglade motsvarigheten till den dåv. tyska myntenhetenGoldgulden.Denna s.k. gulden g r o-schen efterbildades snart i stora delar av Tyskland och i Schweiz, fick sitt slutgiltiga namn efter ett av grevarna Schlick i Joachimsthal i Böhmen från1518 slaget mynt(J’ oachimsthaler; finvikt27,20g) och blev riksmynt1566(därav namnetReichstlialer;finvikt då =25,9ag). Denna t., som då gällde68Kreuzer(från o.1580 90Kreuzer), slogs huvudsakl. i n. Tyskland och särskilt rikligt av de myntherrar, som disponerade över silver-fyndigheter, ss. de braunschweigska och wettinska furstarna och av habsburgarna i deras olika stam-länder, samt motsvarades i s. delen av landet avGulden(=60Kreuzer; finvikt22,91g). På gr. av den fortskridande inflationen kunde cj denna norm upprätthållas, och småningom utmyntades den egentliga riksdalern huvudsakl. som minnesmynt. T n. Tyskland utmyntades i enlighet med fördragen i Zinna1666och Leipzig1690t:s delar till en lägre fot, varigenom en räkne-t. skapades om resp.22,27och19,16g. Den sistn. foten påbjöds1738för hela riket men frångicks snart; Preussen t.ex. nedbringade den från1750till16,704.Genom ett fördrag1753skapades av bl.a. Österrike och Bayern den s.k. konventions-t. å23,39g fint silver. Preussens s.k. “graumannska” fot blev1838biträdd av alla i tyska lullförcningen ingående stater och bibehölls nästan oförändrad(Vereins-thaler;16,666g) i fördraget i Wien1857,då den antogs av alla tyska förbundets stater. — T. har i stor utsträckning varit förebildande för utpräg-landet av större silvermynt i nyare tid, ss. peso, Scudo, tallero, crown, écu, dollar och riksdaler.N.L.R.

Kategorier: landet, mynt, silver, thaler, tyska, tyskland

Tetradrak’mon, antikt grekiskt mynt

Tetradrak’mon, antikt grekiskt mynt =4drak-mer. T., utmyntat f.g. i mitten av 500-talet f.Kr., med en vikt av17,414g, var med få undantag Greklands största silvermynt och förekom som dominerande nominal inom flera olika valutor, t.ex. den attiska och den fenicisk-rodiska. F.n starkt billonerad t., räknad =1romersk denar, slogs i Egypten under kejsartiden till o.300e.Kr.

Kategorier: antikt, billonerad, grekiskt, mynt, rodiska, tetradrakmon

Testone

Testone [-å'-] (av ital.testa,huvud), silvermynt i Italien, uppkallat efter åtsidans porträtt, vilken typ= 1ViUramed en finvikt av9,2*g först slogs 1474i Milano (sc Mynt, sp.611 och bild42å pl.). T. äro kända för sitt konstnärliga utförande och efterbildades bl.a. i Frankrike samt i England,teston(se Shilling).

Kategorier: efterbildades, frankrike, kända, konstnärliga, mynt, testone

Swensson,Bengt Olof Torsten, myntdirektör

Swensson,Bengt Olof Torsten, myntdirektör (f.,B/is 1894),fil. mag.1915,fil. lic.1916,fil. dr1919,doc. i fotokemi vid Stockholms högsk.1921 —46,samtidigt anställd vid Mynt- och justerings-verket som ingenjör1919, 1:c ingenjör1929,mynt-dir. sedan1945.Han var Sveriges ombud vid den internationella generalkonferensen för mått och vikt1948.Bland S:s skrifter märkas “Lichlelektri-sche Untersuchungcn an Salzlösungcn”(1919—20),åtskilliga kemiska och fysikaliska avh. samt flera art. om enheter och måttsystem, bl.a. i “Ingenjörshandboken” (bd1, 1947,rev. uppl.1953),jämte arbetet “Fysikaliska och tekniska beräkningar med tillhjälp av det rationaliserade MKSA-systemct”(1953).A.Lg.

Kategorier: bengt, fysikaliska, mynt, myntdirektör, swensson, torsten

Sturemark, mynt, slaget

Sturemark, mynt, slaget i Stockholm 1512 med cn bild av Sankt Erik (med Natt och Dag- [d.v.s. Sture-jvapnet mellan fötterna) på åtsidan och med trekronorsvapnet på frånsidan, hör till den serie mynt, utgivna i olika länder under slutet av1400-talet och början av1500-talet, som ledde fram till skapandet av dalern (riksdalern)1518.De bevarade S. variera starkt i vikt, c:a16,3—44,7g. Det högsta viktstadiet motsvarar ung. penningmarkens silvervärde i Sverige vid denna tid, och med utgångspunkt härifrån har man beräknat de högre viktstadicrna som jämna cl. ojämna multiplcr av marken. Dyl. skiftande viktserier för samma mynttyp äro vanliga för de svenska praktmynten (ofta använda som gåvomynt) under slutet av1500-talet och under1600-talet. Möjl. är S. att betrakta som ett dyl. praktmynt, tillkommet i samband med Sten Sture d.y:s val till riksföreståndare1512.N.L.R.

Kategorier: jämna, mynt, slaget, slutet, sture, sturemark

Sterling

Sterling [sta'lin] (eng., till feng.steorra,stjärna, och urspr. brukat om mynt med bild av en stjärna; enl. en annan teori skulle ordet vara feng.stoerling,stare, och syfta på dc fåglar, som förekomma på de flesta av Edvard Bekännarens mynt), namn, använt för den efter 1180långa perioder(1180—1248, 1248—79, 1279—1377)till typen oförändrade engelska pennyn, som samtidigt var känd för en täml. konstant myntfot, varför den i stor utsträckning efterbildades på kontinenten, särsk. i Westfalen och Nederländerna. Efter s. fick räkneenheten,pound,namnetpound s.(se Pund sterling). — Jfr Gros.L.;N.L.R.

Kategorier: féng, känd, konstant, mynt, sterling, stjärna

Statens historiska museum, Stockholm, innehåller

Statens historiska museum, Stockholm, innehåller de centrala statliga samlingarna av föremål från Sveriges forntid och medeltid, av svensk kyrklig konst från nyare tid samt av mynt och medaljer m.m. S. står jämte Riksantikvarieämbetet under chefskap av riksantikvarien. Ledningen av museet handhaves närmast under denne av cn museidir. Vid S. finnas fyra l:e antikvarier, föreståndare för dess huvudavd., för sten- och bronsåldern, för järnåldern, för medeltiden och nyare tiden samt för Kungl. myntkabinettet, vidare antikvarier och amanuenser m.fl. tjänstemän, f.n.([9.S3)ett 30-tal. Bibi. och arkiv, konserveringsanstalt samt studieavd. för samarbete med undervisningsanstalter och bildningsorganisationer etc. äro gemensamma för Riksantikvarieämbetet och S. — De i S. förenade samlingarna äro synnerligen omfattande och i många avseenden även internationellt betydelsefulla. För kännedomen om ö. och n. Sveriges stenålder äro de grundläggande; i fråga om samma skeden i Väst- och Sydsverige äro samlingarna i S. viktiga vid sidan om dem i Arkeologiska museet i Göteborg och Lunds univ:s historiska museum. Motsv. gäller om materialet från bronsåldern. — Järnålderssamlingarna äro ulan motstycke i Sverige. Särsk. gäller detta fynden från merovinger- och vikingalid. Från sistn. epok märkas främst de rika gravfynden från Björkön i Mälaren (Birka). — Vid medeltidssamlingarnas tillkomst har tyngdpunkten legat på den kyrkliga konsten. Resultatet har blivit S:s sällsynt rika samlingar av medeltida skulptur i sten och trä samt måleri. Textilsamlingen förtjänar särsk. att framhållas. Emellertid är även det profana materialet i omfattning och kvalitet av stor betydelse. Dess höjdpunkt är fynden från krigargravarna vid Korsbetningen utanför Visby från1361.Beståndet av kyrklig konst från nyare tid får i viss mån sin prägel av att denna konst i större utsträckning än den medeltida fortfarande fyllersin ursprungliga funktion i kyrkorna. —. Myntkabinettets” verksamhet är koncentrerad kring Sveriges och de tidigare svenska besittningarnas mynt. Värdefulla serier belysa dock även den övriga nordiska och den allmänna mynthistorien. Under myntkabinettets vård stå även dc loo.ooo-tals mynten ur skattfynden, särsk. kufiska, tyska och angelsaxiska mynt från vikingatiden. — Fornminneslagens föreskrift om ståtlig-inlösen av bl.a. jordfunna guld- och silverföremål har varit och är av största betydelse för att berika samlingarna av i sht guldfynd från folkvand-ringsliden, silver- och guldfynd från vikingatiden, medeltida guld- och silversmidc samt myntskatter av ädel metall. I fråga om forn- och medeltida guld- och silverföremål har S. härigenom en internationell rangslällning. — Utöver samlingarnas värd och ökande, bl.a. genom undersökningar i fältet, omfattar verksamheten vid S. vetenskapligt publicerings- och forskningsarbete, med allmännare syftning. På programmet står också delgivning av verksamhetens resultat till vidare kretsar, bl.a. genom samarbete med skolor samt genom förc-läsningsverksamhet. —■ S:s lokaler ingå som största beståndsdel i det byggnadskomplex vid Storgatan, Narvavägcn och Linnégatan, som är gemensamt för Vitterhctsakad., Riksantikvarieämbetet och S. samt f.n. även för Östasiatiska samlingarna och Cypernsamlingarna m.fl. inst. Byggnaden tillkom genom ombyggnad av en av F. Blom urspr. för hästgardet ritad kasernbyggnad samt genom uppförande av nybyggnader efter ritningar av arkitekterna B. Romare och G. Schcr-man. Av byggnadens konstnärliga utsmyckning märkas särsk. dc av Bror Marklund skulpterade bronsportarna för S:s huvudentré från Narvavägcn(1952).

Kategorier: konst, medeltida, mynt, riksantikvarieämbetet, samlingarna, sveriges

Sparursförsäkring,

Sparursförsäkring, ett slag av livförsäkring, där premieuppbörden sker genom inmatande varje vecka av mynt i ett automatiskt ur, sparuret. Jfr Sparkalenderförsäkring.

Kategorier: automatiskt, inmatande, mynt, sparkalenderförsäkring, sparuret, sparursförsäkring

Nästa sida »

Sök artikel: