Sovereign |såv’rin], engelskt mynt, slaget

Sovereign |såv’rin], engelskt mynt, slaget f.g. 1489, då — 20 shillingsoch med en finvikt av 15,47g. Mynlningen av s. fortsatte till början av 1600-talet (finvikt 10,213g). Vid införandet av guldmyntfot 1816 blev s. (=1 £ = 20shillings) huvudvärdemyntet. I guld = 18,10 kr nominellt och med en finvikt av 7,3224g.

Kategorier: engelskt, finvikt, mynt, såvrin, slaget, sovereign

Skiljemynt, mynt, vilkas metallvärde understiger deras prägelvärde

Skiljemynt, mynt, vilkas metallvärde understiger deras prägelvärde och vilka icke. gälla som lagligt betalningsmedel till mer än begränsat belopp (jfr Huvudmynt). Vid Statens kassor mottagas alla s. till obegränsade belopp. Enl. lagen om rikets mynt av 30/5 1873 med ändringar ‘%1917,18/« 1920,13/2 1935ochw/7 1942skall till s. användas ant. silver (legerat med koppar, efter1942även med nickel och zink), kopparnickel, brons el. järn.

Kategorier: belopp, metallvärde, mynt, prägelvärde, skiljemynt, understiger

Skattefynd,arkeol,,numera mindre använd beteckning

Skattefynd,arkeol,,numera mindre använd beteckning för depåfynd, framför allt sådana, som till övervägande delen bestå av mynt cl. värdeme-ta.ll, t.ex. “ringguld” och “bitsilver”. I den mån termen kommer till användning, sker detta med tanke på del av S. Bolin påvisade förhållandet, att depåfynd av detta slag som regel undangömts i jorden under orostider. — Litt.: S. Bolin, “Fynden av romerska mynt i det fria Gcrmanien”(1926).

Kategorier: använd, arkeol, bolin, depåfynd, mynt, skattefynd

SiTiqua

SiTiqua [-kva].1)Bot.,dets. som skida (se Frukt, sp.697);även beteckning för lång skida i mots. tillsilic’ula,kort skida. I2)Numism.,se Bysantinska mynt.

Kategorier: bysantinska, mots, mynt, numism, sitiqua, skida

Sen, japanskt

Sen, japanskt mynt. De äldre statliga s., gjutna till övervägande del av brons och med hål i mitten, tillhöra tiden 708—958 samt1587—1871.I den därefter präglade, europciserade myntserien är1s. =V100yen=10rin=från1897 1,46 öre; dessförinnan hade s. det dubbla värdet. F.n. (febr.1953)noteras1yen till blott o.oue kr, varför mynt med s:s låga värde efter2:a världskriget ej utgivits. Äldre s. av olika präglingar och metall, sannolikt mest de senare av aluminium, zink och tenn, cirkulera emellertid.N.L.R.

Kategorier: japanskt, laga, metall, mynt, präglingar, utgivits

Santi’m

Santi’m (plur.santimi),mynt 1922—40i Lettland =V100 latså nominellt0,-2kr. Av nickel förekommo50, 20och10,av brons5, 2och1s.

Kategorier: låtsa, lettland, mynt, nickel, plur, santim

Trupparad framför regeringsbyggnaden

Trupparad framför regeringsbyggnaden i San Marino. byggd elektrisk järnväg,32 km lång med 17tunnlar om tillsammans3,2km. — S., som uppvuxit i anslutning till ett kloster, är en av Europas äldsta bestående statsbildningar, vars suveränitet är dokumenterad sedan885.Det ingick vid1200-talets mitt förbund med grevarna av Montefeltro och Urbino samt kämpade under1500-talets början mot påvarna för sin frihet; denna erkändes1631av påvestolen. Förändringarna i Italien1859 —60berörde icke S., som behöll sin självständighet men1862avslöt ett vänskapsfördrag med Italien, varvid S. ställdes under denna stats skydd; dess tull-, post- och telegrafväsen handhavas jämväl av Italien. Italiens och Vatikanens mynt äro i allmänt omlopp, men därjämte präglar S. egna mynt. Sedan1877utger republiken också en myckenhet egna frimärken. Författningen bevarade länge rent medeltida drag; nuv. författning är av1920,då allmän rösträtt infördes. Lagstiftningen omhänderhaves av Stora rådet, som består av60på4år valda medl. Ur sin mitt väljer det för ett halvt år2capitani reggenti,som handha den exekutiva makten, samt De tolvs råd, som utgör S:s högsta domstol. — Litt: “La Repubblica di S.”(1937);L. Saxon, “Peter i Europas minsta riken”(1945)-P.;B.

Kategorier: egna, europas, italien, mynt, regeringsbyggnaden, trupparad

Rubel,

Rubel, ry.rubl,ryskt mynt, i början av 1300-talet =196(Novgorod) el.94(Moskva) g silver i form av barrer. Efter silvermyntpräglingens början i slutet av 1300-talet blev r. efter hand ett räkne-mynt = iookopek= 200 denga.Först från1704tog r. — i form av ett silvermynt med en finvikt av24,8»g, från1718 20,79, 1764—1915 18g — konkret form. Av guld utgåvos från1755 10och5r.(1och Vaimperial)med finvikt av resp.11,a och5,8g. Dessa höjdes1897i samband med införandet av guldmyntfot till resp.15och7Va r. De nya10och5r. i guld, som nu utgåvos, hade en finvikt av7,74,resp.3,87g. R. hade då ett parivärde av1,92kr. Sedan1950motsvarar1r. o,222i«8g fint guld =1/tUSA $. Av silver förekomma1och Va r. i guld-r. =V10tjervonets. N.L.R.

Kategorier: finvikt, guld, mynt, rubel, silver, utgåvos

Framtiden, Livförsäkringsbolaget

Framtiden, Livförsäkringsbolaget F., se Livförsäkringsbolaget Framtiden. Framtidens bokförlag, se Framtiden. Franc [frau] (plur.francs;efter myntets ursprungliga inskrift,Franco’rum re’x,lat., frankernas konung), mynt.1)I Frankrike a) guldmynt, slaget under konungarna Johan II och Karl V I med cn finvikt av3,893,83g, b) silvermynt, slaget 1575—1641 med cn finvikt av II,u g, c) myntenhet sedan1795,ung. =1livré,indelad i10 , décimes(ej nu brukligt) = ioocentimesoch till1928nominellt motsv.0,29032g guld och4,5g silver. Av guld ha präglats ioo,50, 40, 20, 10och5,av silver20, 10, 5, 2, 1,’/*,l/i ochV4,av nickel5,av aluminium2och i samt av aluminiumbrons2och i f. Betr. f:s utbredning under eget el. annat namn se Latinska myntunionen. Efter stabiliseringen1928motsvarade1f.o.oösbsg guld = o,i4e kr. Sedan Frankrike1937lämnade guldmyntfoten, har f. stegvis devalverats.1f. f.n. (dec.1948)= o.ois-5kr. Numera präglas20och10f. av nickel,5f. av aluminium. — I Monaco är sedan1927den franska f. myntenhet. Av silver präglas20och10,av aluminium5f. — 1 Tunis är f. = den franska myntenheten med5f. i aluminiunibrons som nu präglad nominal. — 2)I Belgien är f. sedan1832myntenhet och har motsvarat den franska f.; efter1926utgör5f.1helgaoch hade från d.å. ett nominellt värde av o,ioi376 kr. F. har sedan devalverats och utgör f.n. (dcc.1948) 0,1881 kr. Av guld ha slagits40,25och20,av silver50,20, 5, 2V2, 2,1,Vi ochV4,av nickel20, 10,5,2och1f. Under1940-talet ha präglats5och1f. av zink,2f. av stål. — I L u x e rn b ti r g är sedan1922 1f. =â–  den belgiska. Nuv. mynt: i silver10, 5,i nickel1f. —3)I Schweiz är sedan1850myntenheten f. Den motsvarar nominellt0,72kr (kurs i dec.1948 1I. = o,8s7kr), indelad i ioocentintesel.rappen.Av guld ha präglats ioo,20och10,av silver5, 2, 1och Va f. —4)T D a11s k a Västindien var f. myntenhet1904—17.1f. = V» dalcr (den spanska peson) =1fransk f. = ioo bit. Av guld myntades50,25och10,av silver5, 2och1f. —5)I Albanien indelades f. från1925i5lekå20centimesoch utgjorde0,72kr. Av guld präglades ioo,20och10,av silver5, 2och1f.N.L.R.

Kategorier: framtiden, franska, guld, livförsäkringsbolaget, mynt, slaget

Rin, japanskt mynt, sedan 1871=

Rin, japanskt mynt, sedan 1871= o.uoiytn —0,1sen= sedan1897o.isaöre.1871—97 hade r. det dubbla värdet.

Kategorier: dubbla, isaöre, japanskt, mynt, uoiytn, värdet

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: