Ncunki

Ncunki renen—Saarbriicken—Saarlouis.1920—35 brötos årl. i medeltal 11,4mill. t; ung.2/s härav exporterades. Tack vare den rika bränsletillgångcn och närheten till de lothringska järnmalmsfälten har en blomstrande järnindustri vuxit fram, med många masugnar, valsverk och mekaniska verkstäder. Härtill komma elcktroteknisk, kemisk, textil-, glas- och lervaruindustri. Under perioden1925—30var S:s andel i Tysklands produktion följ.:14%tackjärn,12%råstål,12%valsverks-produkter,8%stenkol och20%> fönsterglas. Under2:a världskriget blev industriområdet svårt förött, så t.ex. beräknas ung. halva bostadsbeståndet ha gått förlorat. Återuppbyggnaden har gått raskt. Industriindex(1936basår) steg åren1947 —50: 60—81121.Produktionen av stål var1951nära2mill. t, av kol15mill. t, vilket var mer än vad någonsin tidigare presterats i S. Dc största städerna äro utom huvudstaden Saarbriicken Neun-kirchen, Dudwciler, Sulzbach, S:t Ingbert och Saarlouis. Pör industriens och stenkolshandelns behov av goda kommunikationer är väl sörjt genom den segelbara floden Saar (med Saarkanalen) och järn vägsförbindelser; den viktiga linjen Tricr—Strasbourg passerar S.

Kategorier: någonsin, ncunki, presterats, saarbriicken, saarlouis, stål

Redan under sitt första

Redan under sitt första år i Stockholm väckte K. uppseende som journalist. Medarbetare i “Stockholmsposten”* från1778 blev K. från början dess främsta kraft. Febr.1788fick han själv privilegium på tidn. K. skrev litterära kritiker, teater- och musikrecensioner samt behandlade också allmänt kulturella spörsmål. I upplysningsanda vände han sig mot tillfällighetspoeterna, univ. och akad. samt ortodoxien. Flera av hans art. föranledde långvariga polemiker:1778med Leopold och 1782med Thorild. Betydelsefull var framför allt hans kamp mot tidens ordensväsen och mysticism, särsk. swedcnborgianismen, som fått anhängare i medelklassen, och nummerpunkterare, skattsökare och magnetisörer, som omhuldades i de förnämare kretsarna. Den kulturkamp, som K. förde, dold bakom det fingerade sällskapet Pro sensu com-muni, fick sitt märkligaste uttryck i dikten “Man äger ej snille, för det man är galen” med anmärkningar på prosa(1784).K:s iver för humanitet och frihet drev honom till politisk opposition. Han tog avstånd från Gustav IILs strävan efter envälde och hänfördes av den franska revolutionen, som han hyllar i satiren “Ljusets fiender”(1792).Även rent litterärt upplevde K. mot slutet av sitt liv en nyorientering. Utan att någonsin helt ha försvurit sig till den fransk-klassiska smaken, hade K. dock ställt sig fientlig och oförstående till den svenska förromantikens främste företrädare, Thorild och Lidner. Genom egna upplevelser och litterärt inflytande, framför allt tyskt och danskt, fördes K. fram till en ny poetisk uppfattning, som fick sina förnämsta uttryck i “Kantat”(1788),”Dälden”, “Den nya skapelsen”, skaldebreven “Till Christina” och “Till Fredrika”, alla1789,samt det berömda företalet till “Fredmans epistlar”(1790).K:s redan från ungdomen bräckliga hälsa undergrävdes ytterligare genom hans utsvävande, levnadssätt, och han var de sista åren av sitt liv svårt sjuk.

Kategorier: försvurit, litterärt, någonsin, nyorientering, thorild, upplevde

Sök artikel: