Västra

Västra Ny kyrka. 1865 men ökade sedan starkt under 1900-talets början och var 1935 35 % större än nu, vilket främst beror på tätortsbefolkningens nedgång efter cementfabrikens nedläggning. Av fornlämningar finnas cn stenåldcrsboplats vid Fädersminne samt ett par högar. Kyrkan är helt nybyggd 1885. Sedan Vi 1952 bildar V. tills, med Bunkeflo och Tygelsjö kommunen Bunkeflo. — Namnet namnes 1369 och skrevs 1401—50 Klakstorp. Det innehåller gen. av ett forndanskt mansnamnKlakochtorp,nybygge.M.O.;L.

Kategorier: bildar, bunkeflo, kommunen, namnes, tygelsjö, västra

Sönderborg

Sönderborg [sönn'arbår], stad i Sönderjylland, Danmark, pä v. sidan av ön Als vid det smala Als Sund;16,204 inv.(1950;inkl. förstäder 17,145).F.n kombinerad landsvägs- och järnvägsbro leder över till fastlandet, där förstaden Dybbölmark ligger. S. är en snabbt växande industristad med kamgarnsspinncri, trikå-, margarin- och maskinfabriker samt svinslakteri och skeppsvarv. I S. finnas gymnasium, hantverksskola, sjöbefälsskola, idrottsinst., centralbibl., statligt sjukhus och militärkaserner. Järnvägsförbindelse med Mommark och Tönder. Hamnen anlöptes1951av692fartyg om tillsammans54,000nettoregislerlon; den lossade lasten uppgick till83,000t. Kyrkan, i medeltida tegelstensarkitektur, ombyggdes kraftigt på1590-talet; tornet är från1883.S., som namnes f.g.1256men fick stadsprivilegier först1461,har sitt namn efter slottet Sönderborg, kring vilket det vuxit upp. Slottet, som namnes f.g.1253,var under medeltiden en stark fästning; här satt Kristian II fången1532—49.Det utgöres numera av4oregelbundna flyglar från1500-talet med rester av medeltida murverk.In. flygeln ligger drottning Doroteas slottskapell (uppfört1568—70),och i40av slottets rum är S:s museum med rika kulturhistoriska samlingar inrymt.1864besköls staden av preussarna, och den var i tysk ägo1864—1920.— Efter S. uppkallades yngre linjen av oldenburgska kungahuset (sc Oldenburg).V.Un.

Kategorier: fästning, medeltida, namnes, slottet, sönderborg, stark

Stassfurt

Stassfurt [ftas’fort |, stad i Sachsen-Anhalt i mell. Tyskland, vid Saales biflod Bode 30 km s. om Magdcburg;29,800inv.(1946).S. namnes redan o.800och blev stad1276.Den är nu sammanvuxen med Leopoldshall i s.ö). Mångsidig industri; se Stassfurtsalter.

Kategorier: leopoldshall, magdcburg, namnes, sammanvuxen, stassfurt, stassfurtsalter

Staraja Russa

Staraja Russa |.sta’rdje ro’sn], stad i Novgorod-området, RSFSR,20 km s. om limen, vid järnvägen Pskov—Bologoje;26,700inv.(1939).S. är kurort med gyttjebad, klorsaltkällor och saltsjöar samt sanatorier. S. namnes redan 1167och var besatt av svenskarna1609—17. 1941—44var S. en viktig punkt i tyskarnas försvarslinje, varvid den lades totalt i ruiner.

Kategorier: besatt, namnes, punkt, russa, sanatorier, staraja

Stans

Stans [Ji-], huvudstad i halvkantonen Nid-walden i Schweiz, strax s. om Vierwaldstättersjön, vid foten av Stan ser horn(1,901m ö.h.), dit linbana för;3,462 inv.(1941).Turisttrafik. — S. namnes 1124.

Kategorier: horn, linbana, namnes, stan, stans, turisttrafik

Sparre,

Sparre, ätter. Sparren fördes i vapnet under medeltiden av åtskilliga släkter, som icke synas ha varit befryndade med varandra. En av dessa var den s.k. Toftasläkten (till Tofta i Adelsö sn), vars medl. under 1300-talet innehade flera av rikets högsta ämbeten; den utslocknade med riks-marsken Karl Ulfsson*. — En annan dylik släkt hade till sätesgårdar Ängsö (Ängsö sn, Västmanland) och Hjulsta (Näs sn. Uppland). Till denna hörde Görvel Fadersdotter S. (d.1605),g. i)1532 med svenska riksrådet Peder Nilsson Grip,2) 1534med danska riksrådet Truid Gre-gersen Lllfstand (d.1545), 3) 1546el.1547med danska riksrådet Lave Brahe (d.1567).Hon blev småningom ägare till oerhörda domäner i både Sverige, Norge och Danmark, och då danska regeringen ville hindra, att dessa övergingo till hennes svenska fränder, skedde under1500-talets sista årtionden cn rad transaktioner, varigenom danska kronan tillbytte sig hennes gods mot alt hon erhöll inbringande förläningar i Skåne, bl.a. Börringe kloster, där hon, enl. uppgift96år gammal, avled efter att ha insatt Kristian IV till sin univcrsalarvingc; hennes på Lunds domkyrkas s. sida inredda gravkapell nedrevs vidi8oo-talets början. — En tredje släkt med sparrevapnet hade till sätesgård Vik (Balingsla sn, Uppland), en fjärde, stundom kallad Sundbysläkten (till Sund-by, Öja sn, Södermanland), är den alltjämt fortlevande släkten S., vars äldste med säkerhet kände medl. är väpnaren Sigge Larsson (se släkttab.), bosatt i Västergötland och nämnd1396—1442.En sonsons son till denne var nedannämnde S.i), vars söner, bland dem S.2)och3),upptogo namnet S. och vars sonson, ryttmästaren Bengt Göransson S.(1570—1632), 1625introducerades med namnet S. af Rossvik (Tjureda sn, Kronobergs län).1647upphöjdes S.4)jämte samtliga då levande avkomlingar av S.2)i friherrligt stånd. En son till S.8)blev fransk greve och stamfar för en i Frankrike fortlevande gren. S.10)upphöjdes i grevligt stånd1720men slöt själv sin ätt; hans halvbror, S.n), blev greve S. af Sund-by1719;ätten utslocknade med dennes son, greve Axel W r e d c-S.(1708—72),slutl. president i Krigskollegium och överståthållare. En brorson till S.io), nedannämnde S.12),blev1719greve S. af Söfdeborg; i grevligt stånd upphöjdes1797även S.16),vars ättegren utslocknade1812.S.17),som erhöll Vegersberg (Flöda sn, Södermanland) till fideikommiss efter en faster och hennes man, majoren S. F. Franc, antog1814namnet Franc-S par re, blev1815friherre enl. RF §37, 1833greve men slöt själv sin ätt. Nedannämnda S.29)är fosterdotter till en medl. av grevliga ätten S. af Söfdeborg.C. 1) Lars Siggesson d.y., riksråd(1490— 1554).Som ung fördes S. jämte Gustav Vasa av Kristian 11 till Danmark1518,blev tidigt, efter att först ha slutit sig till Kristian, en av Gustav Vasas oftast anlitade medhjälpare, namnes som marsk1523och blev riddare1528vid Gustavs kröning. Han användes särsk. i militära uppdrag, så mot Skåne1523,mot Kristian II1532,i dackefejden1542—43.Han begagnades ända från1524också i diplomatiska ärenden: så var han en av dem, som hämtade Gustav Vasas första gemål i Tyskland.I.A. 2) Erik Larsson S., den föreg:s son, kansler, politiker, statslärd(1550—1600).Under utländska resor och studier, bl.a. i Padova, förvärvade S. en omfattande bildning och behärskade bl.a. tyska, latin och italienska.1574återvände han till Sverige, blev s.å. hovmästare och1575vice-kansler; hans karriär försiggick till en början med Per Brahes, hans svärfaders, hjälp. Han användes i diplomatiska förhandlingar och namnes från1582som ståthållare i Västmanland och Dalarne. Vid mitten av1580-talet biträdde han Johan 111 i dennes tvister med hertig Karl; i detta sammanhang tillkom, trol.1585,hans skrift “Pro lege, rege et grege”*, som visar, att han hade cn omfattande statsrättslig och juridisk bildning. Johan III an-

Kategorier: danska, greve, gustav, kristian, namnes, riksrådet

Schlaraffenland

Schlaraffenland (från ty., avSchlaraffe,lätting), ett sagoland, där allt livets goda utan görande och låtande tillfaller invånarna. Föreställningen om S. går tillbaka på antikens sagor om en förgången gyllene tidsålder. Medeltida legender omtala landet C u c a n i a, där sömnen betalas i st.f. arbetet. Ordet är dets. som ital.cuccagnacl.cocagna(avcoco,ägg), ett drömland, där mat och dryck finnas i överflöd. Sagan om det urtida guldlandet utbildades under medeltiden, särsk. i den franska poesien(pays de Cocagne).”Schluraffenland” namnes i tysk litteratur vid slutet av 1400-talet, och Hans Sachs skildrar det skämtsamt i “Das Schla-raffenlandt”(1530).Erik Sjöberg (Vitalis) har upptagit motivet i “Komiska fantasier”.[S.LdJSn.

Kategorier: franska, namnes, pays, poesien, schlaraffenland, schluraffenland

Kroton

Kroton [krå’-J (C ro ton), nuv. hamnstaden Co-trone,forngreki.skkoloni i Syditalicn på Kalab-riens ö. kust, grundad i förra hälften av6oo-talet f.Kr. K. blev snabbt cn av västgrekernas mest lysande städer, berömd som säte för den pytagoreiska filosofskolan.510 besegrade K. Sy-baris, som förstördes i grund. Senare lydde K. tidvis under härskarna i Syrakusa och erövrades 277av romarna. Tillbakagången hade då börjat, och vid200-talets slut var K. knappast mera än en by.194gjordes K. till romersk koloni men avfolkades på gr. av malarian och namnes sedan sällan. Klä rester äro obetydliga; ung.25km s. om staden, på udden Capo delle Colonnc, finnas ruiner av ett berömt tempel, helgat Hera Lakinia (Juno Lacinia).K.H.

Kategorier: avfolkades, kroton, malarian, namnes, rester, sällan

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag (i sv. kyrkolagen av 1571 kallad Helge torsdag), firas på torsdagen i6:e veckan efter påsk till minne av himmelsfärden*, namnes först o.325av Eusebius.

Kategorier: eusebius, himmelsfärden, himmelsfärdsdag, kristi, minne, namnes

Knut Jonsson, svensk

Knut Jonsson, svensk storman(1300-talets förra hälft), namnes 1305 som medl. av rådet.1310lagman i Östergötland blev han1311Birger Magnussons drots men ersattes o.1316av J. v. Brun-kow. Under det stora upproret mot Birger1318synes K. urspr. ha tillhört dennes anhängare men sedermera ha övergått till de upproriska. Från1322till mitten av1330-talet var han ånyo drots och framträder jämte marsken Matts Kcttilmunds-son som den ledande kraften i Magnus Erikssons förmyndarregering. Han återgick från1333el.T334till sin ställning som lagman i Östergötland, användes dock alltjämt av kung Magnus vid vissa tillfällen. Han namnes som avliden i ett brev från okt.1347.H.Bg.

Kategorier: drots, knut, magnus, namnes, östergötland, svensk

Nästa sida »

Sök artikel: