Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Dessa ansluta

Dessa ansluta sig mer cl. mindre oförmedlat till skogarna och bilda ofta bårder i de senares utkanter, särsk. vid dessas gräns mot havet el. mot monlana, öppna samhällen. Avcn denna typ kan indelas i vinter-vilande och icke vintcrvilande. Närstående snåren äro vissa ö k n a r, t.ex. i Australien och de kaktusrika öknarna i Amerika.

Kategorier: , , , , ,



Larsson

Larsson & G. Bocthius, “Hemfärgning med växtämnen” (13 uppl. 1954). L Växtfärgämnen. Växternas gröna, gula, röda, blå och violetta färger i olika nyanser orsakas av organiska färgämnen av skilda slag. Dc förekomma ant. i plastider el. i cellsaften, i mindre utsträckning i plasman el. cellväggarna. —■ 1) I plastider hos alla gröna växter samt röda och bruna alger finnas klorofyll-färgämnen, som ge större delen av vegetationen dess dominerande gröna färg. Hos alla förekommer det blågröna k 1 o r o f y 11-a, uppbyggt av fyra pyrrolkärnor kring en magnesiumatom och förestrad med metylalkohol och fytol (se fig. i). Övriga klorofyller äro kemiskt mycket närstående klorofyll-a. Hos högre växter finnas c:a 25% gulgrönt kloro-f y 11-b. Grönalger innehålla samma klorofyller, men övriga alger förutom klorofyll-a andra klorofyllfärgämnen, närstående de nämnda men delvis ofullständigt kända, t.ex. hos brunalgcr och kisel-alger ett dominerande feofyll (k 1 o r o f y 11-c), i rödalger ännu en avvikande form, klorofyll-d. De röda till blå färgerna hos dessa samt hos blågröna alger orsakas av rött fykoerytrin och blått fykocyan. Dessa fykobiliner äro närstående gallfärgämnena och skilja sig från klo-rofyllerna genom att de fyra pyrrolkärnorna ej bilda cn ring utan en rak kedja. De förekomma hos blågröna alger cj i plastider utan i cyloplas-man. Gröna till röda bakterier innehålla modifikationerna bakterieklorofyll* och b a k-terioviridin. — 2) Tills, med klorofyll i plastider förekomma alltid karotinoider, som dock uppträda även ensamma. Dc äro kolväten, vanl. med 40 kolatomer, el. oxidalionsproduktcr av sådana och förekomma i c:a 70 f.n. kända, varandra närstående former. De äro av två typer. Viktigast av de orangeröda karotinerna är karoten(p?-k a r o t e n), som finns hos alla högre växter och alger (se fig. 2) och som genom spjälkning av molekylen ger vitamin A; det kan liksom andra karotinoider uppträda som kristaller i plastidcrna (t.ex. i morot). Ytterligare ett antal karotincr förekomma i växlande mängder i alla växter. Gula xantofyller äro syrehaltiga karotinoider med två el. flera OH-grupper; mycket utbredda tills. med karoten är 1 11 t c i 11 (luteo 1), som även ger färgen åt äggula, zeaxantin, viola-x a n t i n m.fl. I allm. förekommer ett halvt dussin karotinoider i var växt tills, med klorofyll. Algerna innehålla delvis samma, delvis andra karotinoider, t.ex. fu k oxan t in i brunalger och brunt p e r i d i n i n i pcri-dinéer. I gula till

Kategorier: , , , , ,



Wad,

Wad, g r o r o i 1 i t, vanlig förvittringsprodukt av manganförande mineral. Sammansättning varierande (MnOf). Närstående mineral äro pyrolusit och varvicit.

Kategorier: , , , , ,



Trädfiskar,Polyne’inidae,en multefiskarna närstående

Trädfiskar,Polyne’inidae,en multefiskarna närstående fam., utmärkt av alt de undre strålarna i bröstfenorna äro fria och trådlika, med ett flertal arter utmed kusterna av varmare hav och flodmynningar. Flera äro uppskattade matfiskar. En bland de mest bekanta är m a n g o f i s k e n,PoIyne’mus paradi’seus,25 cm lång, som förekommer utmed kusterna av Indien och malajiska arkipelagen och vid lektiden går upp i floderna, där den dä fångas i stora mängder; uppskattad som cn stor delikatess.N.Rti.

Kategorier: , , , , ,



Talangscout

Talangscout (jfr eng.scout,spejare), person, som har till uppgift att finna nya talanger (“stjärnor”) för filmen och närstående konstarter.

Kategorier: , , , , ,



Taklöksläktet,Sempervi’vum,av

Taklöksläktet,Sempervi’vum,av fam. fctbladväx-ter, omfattar c:a25 arter i Mellan- och Sydeuropas bergstrakter, några få i Kaukasus, Himalaya och Etiopien. De äro fleråriga örter med tjocka, köttiga blad i tät rosett vid markytan och i glesare spiral på stjälken, vita, gula el. röda blommor i flock- el. huvudlika ställningar. Foder och kronblad äro6—12.S.tecto’rum,taklök, h u s-1 ö k, som har kala blad och2—3dm hög stjälk, odlades förr mycket på gamla torv- och halmtak, där den dels utgjorde en prydnad, dels höll samman underlaget, så att det cj spolades bort vid regn. Den förekommer numera i stenpartier liksom S.arachnoi’deutn,vilken har blott2—3cm breda bladrosetter, överdragna av ett tätt spindel-vävsliknande ludd. — Till t. räknas ofta arter av det närstående släktetAeo’niuni*. W.Taknock, se Tak. Takogra’f (till grek.tacWos,hastighet, ochgrafein,skriva), registrerande takometer*, d.v.s. anordning för kontinuerlig registrering av omloppstalet hos t.ex. motorer. T. användas spec. på större maskindrivna fartyg för kontroll av propellervarvtalet, resp. av släploggens omloppstal. Vid den senare användningen graderas t. direkt i knop.

Kategorier: , , , , ,



Tabashir

Tabashir f-.fi’r], i äldre stråledcr hos bambu förekommande kiselsyrekonkretioner, vilka tidigare till-varatogos efter strånas förbränning och hade medicinsk användning. Liknande konkretioner förekomma även hos andra närstående gräs, ss.Melocann’o.

Kategorier: , , , , ,



Strejkklausul,

Strejkklausul, i entreprenad- och levnadskontrakt ofta förekommande bestämmelse, att entreprenören el. leverantören, i händelse strejk el. lockout skulle utbryta i branschen el. denna närstående, skall få överskrida den i kontraktet eljest bestämda tidpunkten för fullgörandet av sitt åtagande.

Kategorier: , , , , ,



Skelettfiskar,StcrnoptycWidae,laxsillarna närstående

Skelettfiskar,StcrnoptycWidae,laxsillarna närstående fam. av underordn. silliknandc fiskar. Till s. höra de former, som uppträda i största individantal av alla pelagiska fiskar på större djup. Särsk. släktetCyclotho’neär rikligt företrätt, arterna på djupare vatten svarta, i övre vattenlager ljusa. Av sabelmunnarna,Gonos’loma,har en art,G. grande,mycket små lysorgan och förekommer på750m djup el. djupare, en annan,G. rhodade’nia,har stora lysorgan och förekommer även upp i150m djup. Till s. hänföras även laxsillen,MauroVicus mulle’ri,som flera gånger tagits vid svenska västkusten, samt plattfisk-släktet*,ArgyropeVecus,och den närstående skelettfisken,Stemop’tyx. N.Rn.

Kategorier: , , , , ,



Semidecan’drus,

Semidecan’drus, -a,-um(till lat.semi,halv, grek.dek’a,tio, ochane’r,man), artnamn på växter med5ståndare, i mots. till närstående arter med 10.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: