Ingen-Housz

Ingen-Housz (-häusl, Jan, växtfysiolog(1730 —99),läkare i Holland, senare i London,1768 livmedikus hos kejsaren av Österrike. I. visade 1779.att gröna växter urskilja om dagen syre (deflo-gistiserad luft), om natten kolsyra (flogistisk luft) och att icke-gröna växter, i likhet med djuren, utveckla såväl om dagen som om natten kolsyra. Han fann vid fortsatta undersökningar1796,att luftens kolsyra utgör den huvudsakl. källan till det kol, som förefinnes i växtkroppen.

Kategorier: dagen, gröna, kolsyra, luft, natten, växter

Iller,Puto’rius putorius,art

Iller,Puto’rius putorius,art av rovdjursfam. mårddjur, liknar vesslorna men är större och grövre (längd c:a6dm). Pälsen består av svartbruna stickelhår, mellan vilka den gulvita botten-ullen lyser fram (se Pälsvaror). Undersidan, fötterna och svansen äro svarta. 1. är utbredd över hela Europa och finnes i Sverige i landels sydligaste delar. Den håller helst till vid vattendrag och är i rörelse om natten. Födan utgöres av grodor och möss men även av fågel, och härigenom förorsakar den ofta skada. Närstående arter äro flodillern* och frettcn*. Se även Mård-släktet.H.Bn.

Kategorier: födan, iller, natten, putorius, rörelse, vattendrag

Nattduksbord,

Nattduksbord, eg. bord med s.k. nattduk, en prydnadsduk med toalettsaker, toalettbord i dams sovrum, senare om litet bord vid huvudändan av I en bädd med plats för de föremål (lampa o.s.v.), som brukas under natten; i det senare fallet har ordet ofta, men felaktigt, uppfattats som en förvrängning av ett förment ursprungligarcnattygsbord.

Kategorier: bord, fallet, lampa, nattduksbord, natten, ordet

Morgonväkt,

Morgonväkt, den sista av de3(i NT efter romerskt bruk4,jfr Mark.13:35)nattvakter, i vilka israeliterna uppdelade natten(2Mos.14:24, 1Sam.11:11).

Kategorier: israeliterna, morgonväkt, natten, nattvakter, romerskt, uppdelade

Hornormar,Cerastes,släkte

Hornormar,Cerastes,släkte av fam. huggormar, ha över ögonen hornliknande utskott, vilka dock stundom kunna saknas. Hit hör den för sin giftighet fruktade hornormen,C. cornu’tus,av högst 70 cm längd, till färgen gulbrun med mörkare fläckar. Den ligger om dagen nergrävd i sanden och jagar under natten. Dess utbredningsområde omfattar huvudsakl. n. Afrika utom Marocko, Arabien och Palestina. Den ansågs av de gamla egypterna för helig.

Kategorier: cerastes, hornormar, natten, omfattar, släkte, utbredningsområde

Slottet

Slottet i Bruhl. T.h. stora trappan. nen genombrutna av ett hål, i vilket ett oparigt synorgan, parietalögat, ligger. Huden är beklädd med förhornade fjäll, på huvudet plåtar. De levde vanl. vid kusterna, och en del voro goda simmare, andra helt anpassade till liv i havet.B. når en längd av 75 cm, har längs nacken, kroppens och svansens mittlinje en tandad, fjällbeklädd kam. Kroppsfärgen är olivgrön, på sidorna och benen finnas mellan större gula fläckar strödda små vita. B. förekommer på en del smärre öar nära Nya Zeelands nordö. Den bebor om natten gångar i jorden, som urholkats av en art av lircsläktet, med vilken den lever i fred, och jagar om dagen insekter och spindlar. Aggen läggas i sand. B. är numera fridlyst.H.IV.

Kategorier: bebor, gångar, natten, nordö, slottet, zeelands

Slottet

Slottet i Bruhl. T.h. stora trappan. nen genombrutna av ett hål, i vilket ett oparigt synorgan, parietalögat, ligger. Huden är beklädd med förhornade fjäll, på huvudet plåtar. De levde vanl. vid kusterna, och en del voro goda simmare, andra helt anpassade till liv i havet.B. når en längd av 75 cm, har längs nacken, kroppens och svansens mittlinje en tandad, fjällbeklädd kam. Kroppsfärgen är olivgrön, på sidorna och benen finnas mellan större gula fläckar strödda små vita. B. förekommer på en del smärre öar nära Nya Zeelands nordö. Den bebor om natten gångar i jorden, som urholkats av en art av lircsläktet, med vilken den lever i fred, och jagar om dagen insekter och spindlar. Aggen läggas i sand. B. är numera fridlyst.H.IV.

Kategorier: bebor, gångar, natten, nordö, slottet, zeelands

Luciadagen, “Lussimässan”, förekommer även

Luciadagen, “Lussimässan”, förekommer även på dc svenska runstavarna och kom därigenom att liksom andra helgondagar tjäna som märke under arbetsåret. Genom att den infaller så nära före jul har den markerat avslutningen av vissa större sysslor, innan man övergick till julfirandet. Julmånaden tog då sin början i de västsvenska bygderna (“lille jul”), medan den på andra håll inleddes med Tornas-dagen. På många håll i Västsverige skulle tröskningen vara avslutad till luciadagen, och mycket allmänt var, att man ägnade morgonen åt att slakta julgrisen, en sed, som är belagd sedan början av 1600-talet. Den äldsta kända beskrivningen av verkligt lussefiran-de i Sverige stammar från1600-talets slut, då riksantikvarien Jacob Recnhielm skriver: “S. Luciae natt koka dhe store köttgrytor i Värmeland och äta lustigt om oltan säijandes dhe skola ätha mcrg i benen”. Några årtionden senare lämnas samma besked men i utförligare form av prosten i Filipstad, Erland Hofsten. Han tillägger, att det också vankades öl och brännvin, och “at mången tagit godt rus, för än han dagen sedt”. Boskapen blev ej heller glömd utan fick i samma syfte som människorna ökad förplägnad. Hofsten försöker ge en förklaring; han anser Lucia-natten vara den längsta på året och att kroppen därför är i större behov än eljest av att bli styrkt. Under1500-och1600-talen, innan den nu gällande gregorianska kalendern infördes, var natten till Lucia-dagen verkligen årets längsta. Samma sed som i Värmland känna vi också från Västergötland på1700-talets mitt, och här, liksom i Dalsland, har den uppenbarligen varit allmänt gängse vid denna tid. I våra dagar, när Lucia-dagen, främst genom skolor och tidn., blivit mera uppmärksammad också i andra delar av landet (se sp.688),är det alltjämt i Västsverige, som festen bäst bevarat: sin folkliga karaktär av cn hemmets högtid Här ha också förekommit särskilda vetebullar, “lussckat-ter”. — Den geografiska utbredningen av Lucia-firandet är märklig och ännu icke tillfredsställande förklarad av forskningen. Sannolikt måste den bero på att helgonet L. redan under medeltiden omfattades med större intresse i v. Sverige än i övriga delar av landet.

Kategorier: dagen, håll, lucia, luciadagen, natten, sverige

Linn’emann,

Linn’emann, W i 11 y-A u g u s t, dansk författare (f.1914).L. är född i Harreslevmark i Syd-slesvig och har i sin produktion inspirerats av Flensborgstraklen och dess människors öden under stridigheterna mellan tyskt och danskt, som kunna rasa icke endast i cn stad cl. cn bygd utan även inom cn familj, mellan föräldrar och barn och mellan syskon. Han har utg. romanerna “Sangen om de lyse Naelter”(1939),”Natten för Freden”(1945)och “Mit land lå i mörke”(1949),de båda sistn. med motiv från den tyska ockupationen av Danmark under2:a världskriget, samt skådespelet “Slcsvig”(1946).B,

Kategorier: freden, linnemann, lyse, naelter, natten, sången

Fållbänk

Fållbänk (tillfålladen äldre betydelsen vika el. lägga samman, motsv. ty.fälten;jfr Fåtölj), i sht förr: bänk, skåp o.d., som om natten brukas som säng men om dagen står hopfälld.

Kategorier: bank, fållbänk, hopfälld, natten, säng, skåp

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: