Kokenhusen

Kokenhusen [kåkk'-], Ko k ne se, fordom stad och fästning på Dunas h. strand i s. Livland, nu blott en by, var i början av 1600-talet en av de viktigaste stödjepunkterna för det polska väldet i s. Livland; utanför dess murar led Gyllenhielm17/e1601 ett svårt nederlag.1608växlade K. två gånger herrar,1625intogs det av svenskarna och blev därpå stödjepunkten för deras operationer i s. Livland och Kurland.1656stormades K. av ryssarna, varvid besättningen nedhöggs,17/io1700föll det i sachsamas händer och sprängdes av dem i luften efter deras nederlag vid Duna1701.P.S.

Kategorier: kokenhusen, kurland, livland, nederlag, operationer, stödjepunkten

Kock, Jörgen, borgmästare

Kock, Jörgen, borgmästare i Malmö (d.1556),sannolikt f. i Westfalen, kom till Danmark o.1500,blev 1518 myntmästare i Malmö och1523borgmästare. Under K:s driftiga ledning kom Malmö att uppleva en verklig storhetstid. K. inkallade lutherska predikanter, som togo upp kampen med hierarkien i Lund och gjorde Malmö till reformationens första centrum i Danmark. Han inlät sig i djärva och vittfamnandc planer, vilkas huvudsyfte var att i anslutning till Liibeck hävda borger-skapets intressen och få Malmö och Köpenhamn upphöjda till ett slags fria riksstäder. I förbund med Wullenwever tog han ledande del i grevefejden; till en början såg det lovande ut, men i jan.â– 535vände sig lyckan; när K. i spetsen för borgar-fanor från Malmö och Landskrona drog mot adelns och svenskarnas förenade trupper vid Hälsingborg, led han ett förintande nederlag. Med Malmös kapitulation var det slut med K:s maktställning, han fick visserligen amnesti men avsattes som borgmästare. Redan1537hade han emellertid lyckats återfå sin stora konfiskerade förmögenhet; genom att försträcka Kristian ITI12,000mark till uppförandet av Malmöhus vann han dennes förtroende;1540återinsattes han som borgmästare och förblev i detta ämbete till sin död, dock under väsentligt ändrade förhållanden. — K:s hus i Malmö kvarstår alltjämt, ehuru i det inre ombyggt.C.

Kategorier: borgmästare, danmark, jörgen, kock, malmö, nederlag

Elchingen

Elchingen [äl'xirj3n], fordom riksomedelbart be-nediktinkloster vid Donau,10 km n. om Ulm, sedan 1803tillhörande Bayern. Fransmännen tillfogade här14/io1805österrikarna ett nederlag, som

Kategorier: bayern, donau, elchingen, fransmännen, nederlag, tillfogade

Domokös

Domokös [dåmåkåss’),OI”t i Thessalien, Grekland, 20 km s.s.v. om Farsalos; c:a 1,800 inv. Biskopssäte.17/s 1897 stod vid D. det slag, som avgjorde grekisk-turkiska kriget 1897. Den grekiska hären, anförd av kronprins Konstantin, var föga krigsvan, varför den led ett svårt nederlag mot turkarna under Edhem pascha. Efter slaget låg Grekland öppet för fienden men räddades genom stormakternas ingripande.

Kategorier: domokös, edhem, grekland, krigsvan, nederlag, turkarna

Defaitism’

Defaitism’ [-fä-] (av fra.défaite,nederlag), ett under i:a världskriget i Frankrike o.1916 uppkommet slagord, betecknande den misströstan och uppgivclscanda, som då spred sig såväl vid som bakom fronten under inverkan av militära motgångar, osäker regeringspolitik och demoraliserande propaganda. D. var urspr. ett fördömande uttryck om inställningen i vissa kretsar med politiskt inflytande, som ant. ansågo ett nederlag oundvikligt cl. icke trodde på fullständig seger och som därför menade, att en kompromissfred, även till priset av kännbara uppoffringar, vore att föredraga framför fortsatt krig. Några av dem, som kallades d c f a i t i s’t e r, t.ex. J. Caillaux, voro principiellt och positivt böjda för samförstånd med Tyskland och mot- satte sig även för den skull krig till det yttersta. Inrikesministern, L. J. Malvy, ansågs missbruka sin ställning till en för krigsmoralen skadlig fredspropaganda. D. började få karaktär av viljcförlamande massrörelse 1917,då nederlagsmentaliteten vållade strejker och svåra myterier. Sedan Clemenccau i nov. s.å. hade blivit konseljpresident, slog regeringen med hård hand ned alla dylika tendenser. Myterierna kvästes av Pétain, som dock själv tvivlade på segern och som därför i fortsättningen fick en mera underordnad roll i den militära ledningen. D. blev upptaget i det internationella ordförrådet och användes även i överförd bemärkelse om bristande kampvilja och tvivel på framgång. Under2:a världskriget förorsakade nazistpropagandan, fascistsympatierna och quislingrörclserna en ytterst farlig form av d., som i flera länder undergrävde försvarsviljan, tills reaktionen mot den tyska terrorn gav liv åt spontana nationella motståndsrörelser.S.Br.

Kategorier: defaitism, hård, krig, militära, nederlag, världskriget

Domokös

Domokös [dåmåkåss’),OI”t i Thessalien, Grekland, 20 km s.s.v. om Farsalos; c:a 1,800 inv. Biskopssäte.17/s 1897 stod vid D. det slag, som avgjorde grekisk-turkiska kriget 1897. Den grekiska hären, anförd av kronprins Konstantin, var föga krigsvan, varför den led ett svårt nederlag mot turkarna under Edhem pascha. Efter slaget låg Grekland öppet för fienden men räddades genom stormakternas ingripande.

Kategorier: domokös, edhem, grekland, krigsvan, nederlag, turkarna

Höchstädt

Höchstädt [hö'xjtät], stad i Bayern på Donaus vänstra strand, skådeplats för två slag under spanska tronföljdskriget. I det första,20/91703,ledo de kejserliga ett svårt nederlag mot den fransk-bayerska hären, i det andra,13/s1704,vunno Eugen av Savojen och Marlborough med 52,000 man en avgörande seger över de56,000 man starka bävrarna och fransmännen under kurfurst Max Emanuel och Tallard. Detta var fransmännens första stora nederlag på årtionden och betecknar en vändpunkt i kriget. Engelsmännen ha uppkallat slaget efter byn Blindheim (eng.Blenheim). PS.

Kategorier: bävrarna, emanuel, höchstädt, kurfurst, nederlag, tallard

Defaitism’

Defaitism’ [-fä-] (av fra.défaite,nederlag), ett under i:a världskriget i Frankrike o.1916 uppkommet slagord, betecknande den misströstan och uppgivclscanda, som då spred sig såväl vid som bakom fronten under inverkan av militära motgångar, osäker regeringspolitik och demoraliserande propaganda. D. var urspr. ett fördömande uttryck om inställningen i vissa kretsar med politiskt inflytande, som ant. ansågo ett nederlag oundvikligt cl. icke trodde på fullständig seger och som därför menade, att en kompromissfred, även till priset av kännbara uppoffringar, vore att föredraga framför fortsatt krig. Några av dem, som kallades d c f a i t i s’t e r, t.ex. J. Caillaux, voro principiellt och positivt böjda för samförstånd med Tyskland och mot- satte sig även för den skull krig till det yttersta. Inrikesministern, L. J. Malvy, ansågs missbruka sin ställning till en för krigsmoralen skadlig fredspropaganda. D. började få karaktär av viljcförlamande massrörelse 1917,då nederlagsmentaliteten vållade strejker och svåra myterier. Sedan Clemenccau i nov. s.å. hade blivit konseljpresident, slog regeringen med hård hand ned alla dylika tendenser. Myterierna kvästes av Pétain, som dock själv tvivlade på segern och som därför i fortsättningen fick en mera underordnad roll i den militära ledningen. D. blev upptaget i det internationella ordförrådet och användes även i överförd bemärkelse om bristande kampvilja och tvivel på framgång. Under2:a världskriget förorsakade nazistpropagandan, fascistsympatierna och quislingrörclserna en ytterst farlig form av d., som i flera länder undergrävde försvarsviljan, tills reaktionen mot den tyska terrorn gav liv åt spontana nationella motståndsrörelser.S.Br.

Kategorier: defaitism, hård, krig, militära, nederlag, världskriget

Cedar Creek

Cedar Creek [si’do kri’k|, vattendrag i n. Virginia, USA, tillflöde från v. till Shenandoah v. om Washington. C. är bekant genom de konfede-reradcs nederlag där19/io 1864.

Kategorier: bekant, cedar, creek, konfede, nederlag, reradcs

Meloria

Meloria [melå'-], sandbank med fyr utanför Li-vorno i n. Italien. — Vid M. utkämpades Vs 1284 ett sjöslag mellan Genuas och Pisas samlade flottor, vilket blev en avgörande vändpunkt i den ständiga inbördes rivaliteten mellan de stora och blomstrande italienska sjöstäderna. Det blev ett svårt nederlag för Pisa, som därigenom för alltid miste sitt sjöherravälde. Antalet fångna pisaner var enl. samtida berättelser så stort, att det gav upphov till ordstävet “om man vill sc Pisa, måste man fara till Genua”. Jr R.

Kategorier: alltid, därigenom, meloria, miste, nederlag, pisa

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: