Zetkin

Zetkin [tsäfkin], C lära, f. E i s s n e r, tysk politiker av judisk börd (18571933). Z. grundade 1890 det socialdemokratiska partiets kvinnotidn. “Die Gleichheit”, som hon redigerade till 1916. Inom partiet sysslade Z. huvudsakl. med bildningsfrågor. Under 1 :a världskriget anslöt hon sig till oppositionen mot partiets godkännande av krigspolitiken, tillhörde dc oavhängiga och övergick till kommunisterna, när ett kommunistiskt parti uppstod. Z. invaldes i riksdagen 1920; från 1924 vistades hon nästan oavbrutet i Moskva.C.Zetland [zetMandl, grevskap, se Shetlandsöarna. Zetlitz [s-1,Jens, norsk författare (1761— 1821), student 1780, tcol. kand. 1789; kyrkoherde i Vikedal i Ryfylke 1800, i Kviteseid i Telemarken 1811. Z., som under studietiden i Köpenhamn var medl. av Norske sclskab och utgav diktsaml. “Poesier” (1789), gjorde sig tidigt uppskattad genom en rad sällskaps- och dryckesvisor, som sjöngos och efterbildades även i Sverige. Han skrev dessutom i franskklassisk anda beskrivande och didaktiska poem samt psalmer. Hans folkliga inställning kom till uttryck i “Sangc for den norske Bondestand” (1795). Hans dikt “En norsk Mauds Sang” översattes upprepade gånger till svenska på 1790-talet. “Samlede Digtc” (2 bd, 1825).E,Zetterberg, Herman, ämbetsman (f.l/i1904). jur. kand. 1928, assessor i Svea hovrätt 1936, hovrättsråd 1942, tf. byråchef för lagärenden i Justitie-dep. 1942—43, led. av Lagberedningen 1944— 47, sakkunnig bl.a. i Befolkningskommissionen 1935—37. » Bostadssociala utredningen 1936—37, i Auktors-rättskommittén 1939— 45; justitieminister i P. A. Hanssons och T. Erlanders ministärer sedanixh 1945; ordf. i Förcn. för svensk kulturhistoria sedan 1945. Som justitieminister har Z. särsk. uppmärksammat straffrättsliga frågor (straffverkställighet, ungdomsbrottsligheten och omarbetning av strafflagen). Under Z:s ministertid ha vidare genomförts ny byggnadslag (1947), ny TF (1949), militär straff- och processlag (1948), för-äldrabalk (1949), religionsfrihetslag (1951), lagstiftning om ekonomiska föreningar (s.å.), om expropriation för bostadsändamål (1949) och samling av äldre stadsdelar (1951). strandlag (1952) och utlänningslag (1954). Z. har utg. “Hyresreglerings-lagen” (1942).K.

Kategorier: justitieminister, känd, norsk, norske, partiets, zetkin

Norske videnskaps-akademi,Det,Oslo

Norske videnskaps-akademi,Det,Oslo (före 1925 Videnskabs-selskabetiKristia-n i a), grundat 1857,delati 2klasser, en matc-matisk-naturvetenskaplig och en historisk-filoso-fisk, utger bl.a. “Skrifter” (sedan1894),”Forhandlinger”(1858—1924),”Avhandlinger” (sedan1925),”Årbok” (sedan s.å.).

Kategorier: akademi, fisk, norske, oslo, utger, videnskaps

Norske videnskabers selskab,Det kongeli-ge, Trondheim, grundat 1760 av

Norske videnskabers selskab,Det kongeli-ge, Trondheim, grundat 1760 av J. E. Gunnerus,1926uppdelat på2självständiga inst., ett museum och en akad., den senare omfattande en naturvetenskaplig och cn humanistisk avd. Publikationer: “Skrifter” (sedan1761)och “Forhandlinger” (sedan1926).

Kategorier: kongeli, norske, publikationer, selskab, trondheim, videnskabers

Norske Ve’ritas,Det, norsk klassificerings-anstalt, grundad 1864 av norska

Norske Ve’ritas,Det, norsk klassificerings-anstalt, grundad 1864 av norska sjöassuradörer. I N. voro1939klassificerade något över2mill. bruttoregisterton.

Kategorier: anstalt, grundad, klassificerings, norska, norske, veritas

Norve’gia, “tidsskrift

Norve’gia, “tidsskrift for det norske folks maal og minder”, utgavs i Kristiania 1884—1908 av Samfundet for norske maal og traditioner. Blott2bd utkommo, innehållande bl.a. viktiga avh. av A. B. Larsen och J. Storm (“Norsk lydskrift”).

Kategorier: innehållande, larsen, maal, norske, norvegia, tidsskrift

Nygaard

Nygaard [ny'går].1)Marins N., norsk filolog(1838—1912),rektor i Halden 1877,i Drammen1894,medverkade kraftigt till1907års norska rättskrivningsreform. N. skrev bl.a. det viktiga arbetet “Norrön syntax”(1905). 2) William Martin N, den förcg:s son, bokförläggare, kommunalman, politiker (f.1865),inköpte1888 tills, med Th. Lambrechts H. Aschc-houg & co:s förlags- och sortimentsbokhandel i Oslo, från1900ensam innehavare av den utbrutna förlagsbokhandeln. N. var under en mansålder Norges ledande bokförläggare och har nedlagt ett stort arbete på att åstadkomma en självständig norsk förläggarverksamhet.1895tog han 1initiativet till Den norske forlarggerforening, vars ! ordf. han var1895—1922och1925—29,medl. av Oslos kommunalrepresentation1909—19,dess ordf.1908—10,ordf. i Oslos lokalavd. av Frisinnade vänstern1910—16,medl. av departemen-tala kommittéer1910och1921för revidering av lagstiftningen ang. författar- och konstnärsrätt,istortingsman1922—24,ordf. i styrelsen för Natio-, nalthcatrct1922—33m.m.[ThJHS.B. 3) Finn N, den förcg:s bror, jurist (f.1873),cand. jur.1897,assessor i Oslo byrett1911,lagman i Hålogaland1927,i Borgarting och Agder1931, 1:c lagman i Eidsivating1936—43,e.o. led. av Höyeslerett1927—39.En av initiativtagarna1912till Den norske dommcrförening var N. dess sekr. och red. för förcn:s medlemsblad1912—19samt ordf.1932—38.

Kategorier: förcgs, lagman, norske, ordf, oslo, oslos

Torssell’, Astri, skådespelerska

Torssell’, Astri, skådespelerska (1879—1951).dotter till musikdirektören Oscar F. Torssell och sångerskan Olefine Moe. T. debuterade 1897på Eldoradoteatern i Kristiania som Birgitta i “Den svarta dominon”, var1899—1906 och1909—11anställd vid Svenska teatern samt1906—09och1911 —13vid Dramatiska teatern. Don gästspelade senare, med stor framgång i Stockholm, Göteborg och landsorten samt i Oslo och Bergen. Äkta känsla, finaste humor, fantasi och’ temperament utmärkte i lika hög grad hennes tidigare, sällsynt finstämda framställningar av den unga flickans spröda känsloliv som hennes senare tolkningar av såväl skådespelets som komediens mogna kvinnokaraktärer. Bland hennes roller märkas Hermione i “En vintersaga”, Cordelia i “Kung Lear”, Tekla i “Wallenstein”, Camille i “Lek ej med kärleken”, Katinka i “Uppståndelse”, Berta i “Kamrater”, Raina i “Hjältar”, Otlegebe i “Arme Henrik”, Käthie i “Gamla Heidelberg”, Aymelotte i “Greven av Antwerpen” och Ilclénc i “Äventyret”. — G.1) 1908m. norske overretssagförcrn A. Eide,2) 1925m. norske arkitekten Chr. v. Munthc av Morgen-sticrnc.G.Kg.

Kategorier: astri, norske, skådespelerska, teatern, torssell, wallenstein

Tarang’er,

Tarang’er, A b s a 1 o n, norsk rättslärd(1858— 1930),urspr. snickare och folkskollärare, assistent i riksarkivet 1885,utgav1890 den värdefulla avh. “Den angelsaksiskc kirkes indflydclse paa den norske”, jur. dr1897(“Den norske besiddelsesret”), e.o. prof. i rättshistoria1898,från1904jämväl lärare i kyrkorätt vid teol. seminariet i Krisliania. Varmt religiös med lågkyrklig betoning stiftade T.1907Det norske kirkeparti (dess ordf.1910—20).Ur T:s litterära produktion kan framhållas “Udsigt over den norske rets hislorie”(4bd,1898—1907),”Norsk kirkeret”(2bd,1910—28),”Laerebok i norsk familjcret”(1911, 2utg.1926).I “Norges historie”,3 (1915—17),har han behandlat tiden1319—1537.T. redigerade även “Norges gamle Love”,1388—1604 (2bd,1904—12).K.

Kategorier: framhållas, norges, norsk, norske, produktion, taranger

Sörlie

Sörlie [sö'rli], M i k j e 1, norsk språkforskare (f.1892),fil. dr 1932,efter mångårig verksamhet som lärov.-lärare, slutl. rektor, prof. i nordisk språkvetenskap vid univ. i Bergen1951.S. har bl.a. utg. “Bergens bynavn”(1931),”Fa?röysk tradisjon i norrönt mål”(1936),”Hedalsmålet”(1943),”Bergens eldste bymål”(1950)och “Norske språkmin-ner i engelske lollregnskaper fra1300-årene” (s.å.). S. har även deltagit i arbetet på utformandet av normal för det norska bokmålet.

Kategorier: bergens, bymål, eldste, hedalsmålet, norske, sörlie

Sysselman

Sysselman (isl.syshnnaöur)är i modern tid titel för domarna i första instans på Island(16 st) och .Färöarna(6st), vilka jämväl äro utmätningsman och ha vissa polisfunktioner, samt för norske landshövdingen på Svalbard. Om s. i äldre tid sc Syssel.

Kategorier: landshövdingen, norske, polisfunktioner, svalbard, syssel, sysselman

Nästa sida »

Sök artikel: