Teori’

Teori’ (grek.tlieori’a,åskådning),fil.,urspr. samt ännu hos Aristotelcs liktydigt med ett omedelbart, levande skådande av tankeföremål och tankemässiga sammanhang; senare samt med vidgad och mera urblekt betydelse: begreppslig förklaring i allm., då ofta också i viss motsats mot åskådlighet och bildmässighet; jfr Goethcs:Grau, theurer Freund, ist alle Theorie(“Grå, dyre vän, är varje teori”); även härledning av vissa faktiska förhållanden ur allmänna lagar, återförande av spridda företeelser till en bestämd, enhetlig princip. En t. framgår vanl. ur cn hypotes*, vilken i tillräcklig omfattning bekräftats av erfarenheten. Dess vetenskapliga värde betingas väsentligen av den förbättrade behärskning av verkligheten, som den möjliggör (denna sida av t. betonas särsk. starkt av pragmatismen*), samt av det sammanhang den skapar i vår tankevärld. Som den rent tankemässiga och abstrakta betraktelsen av verklighet och liv sättes t. ofta i skarp motsats till praktiken, liksom också teoretikern el. skaparen av t. som världsf rånvänd kammar lärd vanl. ställes emot den driftige, i tillvaron ingripande praktikern. — Adj.: teoretisk, som avser el. äger samband med t. — Litt.: H. Poin-caré, “La science et 1′hypothése”(1902;sv. övers.1911);W. James, “Pragmatism”(1907;sv. övers.1916).N.Teosin’tegräs, art av släktetEuchlaé’na”.Teosofi’ (till grek.theos’,gud, ochsofi’a,vishet), “vishet om Gud” el. “vishet om det gudomliga”, är i sin vidsträcktare betydelse benämning på olika tankeriktningar, som velat nå fram till djupare kunskaper om den översinnliga verkligheten. Som sådan t. kan man beteckna vissa strömningar inom den indiska filosofien, den hellenistiska gnosticis-men o.a. ockulta filosofsystem under medeltiden och nyare lid, t.ex. Jakob Böhmes*. I mera inskränkt bemärkelse användes uttrycket som beteckning för de ockulta åskådningar, som gå tillbaka till Helena Petrovna Blavatsky* och det av henne stiftade sällskapet “Teosofiska samfundet”*. Denna t. vill vara en sammanfattning av alla religiösa åskådningar och utgöra deras inre, esoteriska sida. I de olika moderna teosofiska systemen hämtar man också mycket material från ickekristna rcligionsurkunder, framför allt de indiska; flera av de bärande teosofiska huvudidéerna äro också av indiskt ursprung.

Kategorier: indiska, ockulta, sammanhang, teori, teosofiska, vishet

Ockultism’

Ockultism’ (avockult”),beteckning för läran om de ockulta fenomenen, för den religiösa tro, som är baserad på dylika fenomen (mysticism*, spiritism*), och för de vetenskaper, som syssla med dessa. I sistn. hänseende har o. använts som gemensam benämning för sådana “vetenskaper” som alkemi, astrologi, kabbalistik och magi. I mera inskränkt bemärkelse har o. därjämte begagnats som beteckning för den vetenskapliga, kritiska utforskningen av vissa psykiska fenomen utanför den egentliga psykologiens område, vilken numera hänföres till den s.k. parapsykologien*. — Litt.: K. Kicscwetter, “Der Occultismus des Altertums”(2bd,1895—96),”Gcschichte des neueren Occultismus”(2Aufl.1907—09); A. F. Ludwig & R. Tischner, “Gcschichte der okkultisti-schen (metaphysischen) Forschung”(2bd,1922— 24);J. Björkhem, “Det ockulta problemet”(2uppl.1950.K.Gzv.

Kategorier: fenomen, gcschichte, occultismus, ockulta, ockultism, vetenskaper

Sök artikel: