Rhodos,

Rhodos, där han bland sina direkta lärjungar hade bl.a. Cicero(78)och där Pompejus under sitt stora fälttåg66—62 två gånger besökte hans skola;87 —86vistades P. i Rom som rhodisk ambassadör (jämte retorn Mo-lon). — P. efterträdde sin lärare Panaitios som den stoiska skolans ledare och blev dess store förnyare. I den gammalstoiska materialismen införde han ett sprängstoff av platonsk-aristoteliska tankegångar och orientalisk mystik, som förmedlades av tanken om världsalltet som en levande och samkännande organism; i en sådan världsbild, där alla de kosmiska organens förnimmelser och beleende måste få symtomatisk betydelse, kunde såväl guda- och demontro som spådomsvetenskap, siffermagi o.a. ockultism osökt infogas. Den våg av ockultism och mystik, som under romersk tid ryckte med sig all filosofi och kulminerade i nyplatonismen, har sitt ursprung hos P. (särsk. viktig är kommentaren till Platons “Ti-maios”). — Å andra sidan är P. en univcrsalfors-kare i Aristoteles’ anda, vars oerhört rika alstring spände över alla vetandels fält: matematik, astronomi, naturvetenskap, geografi, historia. Hans historiska verk(52böcker, anknytande till Polybios, gående fram till 86f.Kr., skrivna ur “pompejansk” partisynpunkt; fragmenten utg. av F. Jacoby i “Die Fragmentc der gricchischen Historiker”,2, 1926 —30)fick särskild betydelse genom de exkurser, som sammanfattade och utökade tidens vetande om dc keltiska och germanska folken. — “Upptäckten av P.” på1880-talet blev en av filologiens stora händelser. Hans verk ha tidigt och fullst. gått förlorade; fragmenten äro torftiga. Å andra sidan har obestridligen hans alstring i hela romartidens litteratur nyttjats som en outtömlig reservoar av vetande och idéer. Sedan uppslaget en gång givils (av U. Corsscn och R. Hirzel), har det blivit tradition, särsk. i tysk forskning, att uppgifter och tankegångar hos den ene scnantikc förf. efter den andre “föras tillbaka på P.”, vars arbeten trots alla rckonstruktionsförsök bli svårgripbara. — Lill.: A. Schmekcl, “Die Philosophie der mittle-ren Stoa”(1892);W. W. Jacger, “Nemesios von F.mcsa”(1914);G. Rudberg, “P. från Apameia”(1916),”Forschungen zu P.”(1918);E. Norden, “Die germanischc Urgeschichte in Tacilus’ Germa-nia”(1920);K. Reinhardt, “P.”(1921);I. Heine-mann, “P:s metaphysische Schriften”(2bd,1921 —28);W. Theiler, “Die Vorbcrcitung des Neu-plalonisnius”(1930);O. Rieth, “Grundbegriffe der sloischen Ethik”(1933).I.H.

Kategorier: alstring, mystik, ockultism, rhodos, verk, vetande

Ockultism’

Ockultism’ (avockult”),beteckning för läran om de ockulta fenomenen, för den religiösa tro, som är baserad på dylika fenomen (mysticism*, spiritism*), och för de vetenskaper, som syssla med dessa. I sistn. hänseende har o. använts som gemensam benämning för sådana “vetenskaper” som alkemi, astrologi, kabbalistik och magi. I mera inskränkt bemärkelse har o. därjämte begagnats som beteckning för den vetenskapliga, kritiska utforskningen av vissa psykiska fenomen utanför den egentliga psykologiens område, vilken numera hänföres till den s.k. parapsykologien*. — Litt.: K. Kicscwetter, “Der Occultismus des Altertums”(2bd,1895—96),”Gcschichte des neueren Occultismus”(2Aufl.1907—09); A. F. Ludwig & R. Tischner, “Gcschichte der okkultisti-schen (metaphysischen) Forschung”(2bd,1922— 24);J. Björkhem, “Det ockulta problemet”(2uppl.1950.K.Gzv.

Kategorier: fenomen, gcschichte, occultismus, ockulta, ockultism, vetenskaper

Ockult’

Ockult’ (av lat.occul’tus,fördold, hemlig), hemlig, (för dc fem sinnena el. för vanliga dödliga) förborgad; se Ockultism. —Med.,dold, icke synlig.

Kategorier: dold, förborgad, hemlig, ockult, ockultism, synlig

Brjusov

Brjusov [brio's9f], Valerij Jakovlevitj, rysk författare(1873—1924).B. framträdde vid Balmonts sida kring sekelskiftet med cn rad diktsamlingar i “dekaden-HJtemas” stil och blev snart genom tcoretise-rande litteraturutlägg-ningar den nya “symboliska” skolans främste talesman. Hans främsta — el. i varje fall fall intressantaste — litterära insats är romanen “Eldängeln”(1907),som ger en fascinerande bild av 11äx p rocessern as Tyskland med dess perversa ockultism och sol-dateskråhet. B. anslöt sig 1917 till bolsjevikerna. Han hade stort intresse för västeuropeisk litteratur, särsk. modern fransk och belgisk; även med skandinavisk miljö var han förtrogen. En av B:s vackraste dikter är ett litet naturstämningspoem “Till Sverige”.Agr.

Kategorier: anslöt, bolsjevikerna, brjusov, dateskråhet, intresse, ockultism

Sök artikel: