Valspråk, sentens,

Valspråk, sentens, som en (vanl. offentlig) person, ält el. inst. vall som ett koncentrerat uttryck-för sin strävan el. åskådning, t.ex. “Plikten framför allt” (Gustav VT Adolfs v.), “Snille och smak” (Svenska akad:s v.). Kungars och inst:s v. anbringas ofta på mynt och medaljer el. offentliga byggnader, adliga ätters på vapnet (jfr Devis), privatpersoners t.ex. på exlibris.

Kategorier: anbringas, medaljer, mynt, offentliga, sentens, valspråk

Toast

Toast [täu'st] (eng., avtoast,rosta, genomvärma; utbringa cn skål för [ngn]).1)Rostad brödskiva. — 2)Skåltal, även den (person el. sak), för vilken en skäl utbringas. Skålar utbringas enl. engelsk sed först vid desserten och cg. endast vid högtidliga tillfällen; ofta, särsk. vid offentliga banketter, har man där en särskildtoastmaster,som utbringar skålarna el. presenterar talarna.

Kategorier: desserten, högtidliga, offentliga, tillfällen, toast, utbringas

Tira’na,

Tira’na, T i r a n é, Albaniens huvudstad och största stad, i landets mell. del,25 km från kusten, vackert belägen i en bördig dal; c:a40,000inv.(1951),mest muhammedaner. Sedan 1930har en modern stadsdel växt upp med offentliga byggnader och breda boulevarder. T. har siden- och mattväven, vin- och tobaksodling. Järnväg(90km) till Durazzo. T. grundades av turkarna i början av1600-talet.

Kategorier: boulevarder, byggnader, mattväven, offentliga, siden, tirana

Tar’janne

Tar’janne (urspr. T ö r n q v i s t), O n11i Alci-des, finländsk arkitekt(1864—1946),lärare (från1899)och prof.(1908—28)vid Tekniska högsk. i Helsingfors. T. utförde flera sjuk- och skolhus samt andra offentliga byggnader, Finska teatern, Tekniska högsk :s byggnad m.m.

Kategorier: byggnader, finska, högsk, offentliga, tarjanne, tekniska

Strindlund, Gerliar

Strindlund, Gerliar d, politiker, ämbetsman (f. -Va 1890),urspr. jordbrukare, invaldes1921i A.k. av Bondeförbundet i Västernorrlands län, blev en av partiets mest uppmärksammade representanter för Norrland, tillhörde1925—41 Statsutskottet och var juni—se.pt.1936socialminister under Bramstorp och dec.1938—dec. 1939kommunikationsminister under P. A. Hansson. S., som tagit betydande, del i jordbrukarnas organisationsarbete och i offentliga utredningar samt haft säte i olika styrelser och kommissioner, blev1941övcrdir. och chef för Skogsstyrelsen. Han är sedan1946därjämte ordf. i Järnvägsrådet.B.

Kategorier: gerliar, haft, offentliga, organisationsarbete, strindlund, utredningar

Ekonomisk

Ekonomisk geografi.S:s förvärvsarbetande befolkning fördelade sig 1951 på följ. sätt: jordbruk, fiske och skogsbruk 4,9°/o, bergsbruk 3,0 %>, industri och hantverk 37,4°/o, byggnadsverksamhet samt elverk m.m. 6,2°/o,handel 14,1 %, samfärdsel 7,8°/o.offentliga tjänster, husligt arbete m.m. 23,7°/o samt ospecificerad verksamhet 2,1 %.

Kategorier: ekonomisk, elverk, handel, offentliga, samfärdsel, tjänster

Kungsholmen

Kungsholmen (bild 23—25å pl.). Under medeltiden tillhörig kyrkan och kallad Munklägret kom denna stadsdel genom Gustav Vasas reduktion under Kronan, vilken fr.o.m.1644 efter hand donerade den till utvidgning av staden. Namnet Kungsholmen tillkom1672.För ö. delen av ön upprättades på iöoo-talet en stadsplan av samma slag som för Norrmalm, medan den v. delen reglerades huvudsakl. först under1900-talet. I enlighet med de kungliga donationsbreven bosatte sig på ön främst hantverkare (jfr gatunamnen), men även höga ämbetsmän och rika borgare slogo sig ned här och byggde sig malmgårdar, i sht i de v. delarna. I v.—ö. riktning löpa3huvudtrafikleder, Fle-minggatan från Kungsbroplan (och Kungsgatan), Hantverkaregatan från Stadshusbron genom stadsdelens s. parti och dess v. fortsättning Drottning-hohusvägen, som leder genom vidsträckta parkområden mellan de moderna bostadsområdena Fred-häll och Kristineberg till Tranebcrgsbron och utgör förbindelseleden med de v. förorterna, samt Norr Mälarstrand, som för från Eiraplau vid Stadshuset till Drottningholmsvägen. Från denna tar en led av mot s. till öarna Lilla och Stora Essingen. I n.—s. riktning löper S:t Eriksgatan från Vasastaden och bildar tills, med Västerbron en av huvudlederna mellan de11.och s. stadsdelarna. Under S:t Eriksgatan går tunnelbanan från n. till Fridhcmsplans station, varifrån den fortsätter västerut i Drottningholmsvägen och vidare över Tranebergsbron. — ö. delen av Kungsholmen, fordom S:s förnämsta industridistrikt, är numera ett bostadsområde med ett starkt inslag av industrier och offentliga inst., bl.a. flertalet av stadens kommunala organ. Boendetätheten är ojämnt fördelad, mycket hög kring S:s Eriksgatan samt i vissa inre partier, där också gårdshuscn äro talrika och bostadsutrymmet pr person litet, men låg vid Norr Mälarstrand, som i stora delar nybyggts i funktionalistisk stil efter1930.Kungsklippan, stadsdelens högsta område, i ö., är bebyggd med moderna höghus. Industrien är främst representerad av metallindustri (det största företaget är ab. Separators verkstäder vid Fleminggatan), textil- och beklädnadsindustri samt livsmedels- och njutningsmedelsindustri. Av offentliga inst. märkas främst Stadshuset (se Stockholms stadshus), Stadsplanekontoret m.m. i f.d. Karolinska inst:s lokaler, Ämbctshuset (med bl.a. Byggnadsstyrelsen och Skolöverstyrelsen), Rådhuset (sc Stockholms rådhus) och Polishuset med rannsaknings-fängelse, Stockholms stadsarkiv (huvudsakl. underjordiska lokaler) samt flera sjukhus, som ligga i parker, ss. Serafimerlasarettct, Garnisonssjukhuset och S:t Eriks stora sjukhuskomplcx. Den största parken är Kronobcrgsparken vid Drottningholmsvägens början. V. delen av Kungsholmen är ett av S:s mest tilltalande områden, helt präglad som den är av moderna stadsbyggnadsidéer med lamell-husbebyggelse, vidsträckta parkområden, rymliga trafikleder, som korsa varandra i olika plan, och ett stort antal huvudsakl. nybyggda offentliga inst. Bland dessa märkas ämbetsverk, ss. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen, skolor, ss. Tekniska lärov., och sjukhus, ss. Psykiatriska sjukhuset (Konradsberg) och S:t GöransIsjukhus. På n.v. Kungsholmen ligger Stockholms

Kategorier: eriksgatan, inst, kungsholmen, moderna, offentliga, stockholms

Statens offentliga utredningar,

Statens offentliga utredningar, förk. SOLT, kallas sedan 1922 de tryckta betänkanden från kommittéer och sakkunniga samt ämbetsutlåtanden, som ej utgöra förvaltningsberättelser och som cj ingå i “Sveriges officiella statistik”, till vilkas tryckning K.m:t givit tillstånd. S. numreras årsvis.

Kategorier: offentliga, officiella, statens, statistik, tryckning, utredningar

Slakthus, offentliga, oftast kommunala slakteriinrättningar,

Slakthus, offentliga, oftast kommunala slakteriinrättningar, som inrättats av sanitära motiv. S:s historia sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden. Från mellersta Europa äro sådana kända sedan 900-talet. Den tidigaste kända förordningen i Sverige om s. utfärdades1622,då genom ett k.br. förskrevs, att borgarna i städerna icke längre fingo slakta sina djur i de egna gårdarna utan skulle göra detta i stadens s. I sammanhang med näringsfrihetens genomförande synas de offentliga s. efter hand ha övergivits och slakten ånyo förlagts till slaktarnas egna gårdar. De sanitära olägenheterna härav blevo emellertid snart mycket kännbara, och efter framställning från de större städerna utfärdades1897ånyo en lag, genom vilken städerna medgåvos rätt att inrätta offentliga s. och göra deras användande obligatoriskt (se Slakthustvång). F.n. finnas kommunala offentliga s. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Linköping, Hälsingborg, Eskilstuna och Karlskrona.E.O.

Kategorier: egna, kommunala, offentliga, sanitära, slakthus, städerna

Skamstraff kallas offentliga bestraffningar,

Skamstraff kallas offentliga bestraffningar, som åsyfta en förödmjukande behandling av den brottsliges person. I Sverige funnos under medeltiden talrika dylika straffarter, av vilka dock icke en enda är något för landet karakteristiskt. Ett flertal av dem riktade sig mot kvinnor, som brutit mot sedlighetens bud. Hit hör bärandet av “stadens mantel” (sannolikt cn kort skamkappa) el. “stadens stenar”* samt avklippandet av det långa håret, samtliga i lag föreskrivna s. Brännmärkning samt öronens el. näsans avskärande voro likaså i lag påbjudna s. “Baklängesritten”, använd under 1500-talet mot politiska förbrytare, är ett s., som vuxit fram vid sidan av lagen. Ett framför allt på kyrkotuktens område flitigt använt s. var stockstraffet (avskaffat1841; jfr Kyrkoplikt). Numera äro samtliga s. i svensk lag upphävda. — Litt.: L. Levander, “Brottsling och bödel”(1933):Lizzie Carlsson, “Dc medeltida s.” (i “Rig”,1934).L.Cn.

Kategorier: bestraffningar, offentliga, samtliga, skamstraff, stadens, vuxit

Nästa sida »

Sök artikel: