Från övriga italienska storstäder skiljer

Från övriga italienska storstäder skiljer sig T. genom sin rätvinkligt regelbundna stadsplan, vars äldsta del, v. om stadens nuv. centrum, Piazza Castello, grundlades redan av romarna som ett härläger. Med sina raka, breda, cj sällan av ar-kader kantade gator, sina vackra öppna platser och sin kultiverade arkitektur av övervägande barockprägel gör staden ett förnämt intryck. Många av de ståtligaste byggnaderna ligga i närheten av

Kategorier: italienska, kultiverade, öppna, platser, skiljer, storstäder

Trumpler

Trumpler [tn.m’pbl, Robert Julius, schweizisk-amerikansk astronom (f.1886),fil. dr i Göttingen 1910,flyttade1915 till Amerika, från1919verksam vid I.ickobservatorict,1938—51prof. vid Univ. of California. T:s forskningar omfatta flera av den moderna astrofysikens områden. Han påvisade1930existensen av en allmän absorption inom stjärnsystemet, d.v.s. stjärnljuset visade sig bli försvagat och något rödfärgat på vägen ge- nom rymden, vilket tyder på förekomsten av inter-stellär materia. T. har vidare uppställt ett klas-sificeringsschcma för öppna stjärnhopar och tills, med W. H. Wright studerat Mars-atmosfärens utsträckning; dess höjd bestämdes till ioo km. Tills, med H. F. Weaver har han utg. en omfångsrik lärobok, “Statistical astronomy”(1953).O Ef.

Kategorier: klas, materia, öppna, sificeringsschcma, trumpler, uppställt

Troost

Troost I tnYstj, Paul Lu d w i g, tysk arkitekt(1878—1934),var en av dc i “tredje riket” mest framträdande byggnadskonstnärerna. Efter all 1912—30 ha varit som ledare verksam för inredningen och utstyrseln av Norddeutscher Lloyds stora atlantängare, fick T. överta ledningen av de stora nazistiska byggnadsföretagen. Vid Kö-nigsplatz i Munchen uppförde, han Fuhrerbau och partiets förvaltningsbyggnad i sträng klassicism med tvä öppna kolonnhallar, de s.k. “Ewigc Wache”, framför. T samma stad ledde han uppförandet av Haus der Deutschen Kunsl (fullbordat av L. Gall), och i Berlin gav han dc första utkasten till rikskansliet.A.

Kategorier: ewigc, klassicism, kolonnhallar, öppna, troost, wache

Storsjöfiske,

Storsjöfiske, för den bohuslänske fiskaren namnet på backefiske på bankarna utmed Norska rännan i Nordsjön samt i trakten av Shetland och ned mot Hebriderna. Det var på sin tid bohuslänningarnas enda stora fiske ute på öppna havet och fick väl därav namnet — det kallades ock b a n k f i s k e* —, men numera kan benämningen synas oegentlig, då flera andra fisken idkas ute på öppna havet. En första början till s. finner man redan på1500-talet på Jutska revet, men det var först under senare hälften av 1800-talet, som fisket utsträcktes till de nuv. fiskeplatserna. Numera göras vanl. blott2fisketurer, den första på335 veckor med avfärd i slutet av april el. början av maj. Den andra resan avslutas i slutet av juli el. mitten av aug. Redskapen äro s.k. storback o r, varför fisket också kallas storbacke-fiske. En storbacka utgöres av en grov,360m lång lina, på vilken50c:a5cm långa krokar äro fastade med1,2m långa snören (känsor). Ett antal dylika hackor fästas samman till en ända till23km lång länk, som sättes på stort djup, ända till350m. Det är framför allt långa, som erhålles(1952c:a2,8mill. kg). En del av längan föres hem färsk, en del saltas ombord. Den be-rcdcs till spillånga och kabcljo.N.Rn.

Kategorier: ända, fisket, havet, långa, öppna, storsjöfiske

Klotformiga stjärnhopen Messier

Klotformiga stjärnhopen Messier 1.’} i Hevkules. även de s.k. stjärn drifter na. Hit hör t.ex. Ursa Major-strömmen, som omfattar ett antal ljusstarka stjärnor, utspridda över hela himlen, bl.a. stjärnorna /?, t>, e och C i Stora Björnen samt Sirius. Solen befinner sig mitt inne i denna stjärn-drift utan att därför tillhöra densamma. Till stjärn-drifterna höra också flera grupper stjärnor av spektraltypen B (Scorpius-Centaurus-strömmen, Pcrseus-slrömmen o.a.). Andra s. te sig för blotta ögat som ett diffust töcken, de flesta s. äro osynliga för blotta ögat (teleskopiska). Ibland äro s. mer el. mindre glesa anhopningar av en viss, ej alltför stor mängd stjärnor: i andra fall ligga stjärnorna tätare tillsammans i bildningar av mera regelbunden form, innehållande ett stort antal stjärnor. Man brukar indela s. i två klasser, dels sådana s., som även i de centrala delarna kunna helt upplösas i stjärnor (öppna s.), dels sådana, där antalet stjärnor är så stort, att även de största teleskopen kunna upplösa endast de yttre partierna i stjärnor, under det att centralpartiet förblir en enda lysande massa (klotformiga s.). Dessa senare s. äro till sin form, som namnet anger, i det närmaste klotformiga. Till de öppna s. höra de rörliga s.; andra exempel på sådana s. äro Praesepe i Kräftans stjärnbild samt dubbelhöpenhochvi Perseus; dessa s. ligga i allm. i närheten av Vintergatan och kallas därför ofta gal akti ska s. De mest avlägsna öppna s. ligga på flera tusen ljusårs avstånd; man känner f.n. c:a335sådana s. Exempel på klotformiga s. äro Messier3i Jakthundarna, Messier 13i Hcrkules och to Cenlauri. De klotformiga s. visa i mots. till de öppna s. en mera ensidig fördelning; de äro huvudsakl. koncentrerade i Skytten och omgivande stjärnbilder, deras avstånd

Kategorier: avstånd, klotformiga, messier, öppna, stjärn, stjärnor

Intill 1933/34års budget ansåg

Intill 1933/34års budget ansåg man i Sverige att Staten i princip finge låna blott till räntabla kapitalinvesteringar. Som ett led i den då förda “aktiva” konjunkturpolitiken övergick man även att låna till vissa icke räntabla investeringar. Sådana utgöras främst av investeringar i Statens fästighetsfondcr. Via budgetutjämningsfonden har Staten även möjlighet att låna till löpande utgifter. Syftet var, att lån härtill skulle upptas under en lågkonjunktur, medan den förmögenhetsreduktion, som härigenom inträdde, skulle kompenseras under följande högkonjunktur. Under2:a världskriget blev det dock nödvändigt all täcka en stor del av utgifterna för försvarsberedskapen medelst lån. — Av konjunkturpolitiska skäl kan Staten vara intresserad av en låg räntenivå. Med den omfattning den statliga upplåningen nu erhållit, äro räntorna på s. av en viss betydelse för skattetrycket. Hotar den statliga upplåningen att driva upp räntenivån el. möter det över huvud svårigheter att uppta tillräckliga s. på den öppna marknaden, d.v.s. av t.ex. banker, försäkringsbolag cl. allmänheten, kan Staten låna i Riksbanken, ant. på kort sikt cl. genom att låta Riksbanken överta nyemitterade statsobligationer. Härigenom stiger ej räntan på den öppna marknaden. När de av Stålen upplånade, medlen sedan utbetalas som arbetslöner, likvider för inköp från enskilda företagare etc, ökas penninginkomsterna och därmed sparandet. Det ökade sparandet medför ökat utbud av kredit, varför s. i Riksbanken snarare ha en tendens att sänka än att höja räntenivån. Mot s. i Riksbanken har invänts, att då dessa i realiteten innebära, att statsutgifter finansieras med sedeltryckning, måste dc leda till inflation. Varje ökning av den offentliga upplåningen ställer dock direkt el. indirekt krav på bankernas kassor, varför bankerna få vända sig till Riksbanken för att erhålla kontanter, ant. genom att dra på sina checkräkningar el. genom att där uppta lån, t.ex. genom växcldiskontering. Behovet av nya sedlar blir därför i första hand delsamma i båda fallen. Skillnaden är den, att medan s. i Riksbanken kunna leda till en räntesänkning, kunna lån i öppna marknaden försämra bankernas likviditet samt leda till en räntestegring. I vad mån en räntesänkning medför risk för inflation, beror på om den ökar efterfrågan på nyttigheter genom att öka realkapilalbildningen och reducera sparandet samt i vad mån den ökade efterfrågan kan mötas med ökat utbud. Olika möjligheter äro här tänkbara, varför man cj generellt kan säga, att s. i Riksbanken behöva medföra större inflationsrisk än s. i öppna marknaden. A andra sidan kan Staten i syfte att hålla räntan uppe uppta lån i öppna marknaden, vilka ej erfordras för att täcka dess utgifter. — Att dc starkt ökade statsutgifterna under t.ex. ett krig delvis bekostas genom s., beror på att detta möter mindre motstånd, politiskt och ekonomiskt. Detta innebär dock ej, att utgifterna skjutas över på framliden, då de måste bäras genom cn inskränkning av den aktuella konsumtionen el. realkapitalbildningcn. Den verkliga framtida belastningen av ett s. ligger ej i räntan och amorteringen — dessa bruka reduceras genom inflation ■—■ utan i att upplåningen genom att ta en del av sparandet i anspråk minskar utrymmet för enskild realkapitalbildning och därigenom reducerar den framtida nationalprodukten. Vill man, att upplåningen såvitt möjligt skall reducera efterfrågan på konsumtionsvaror och alltså i motsv. mindre grad leda till inflation, är det önskvärt, att även de breda lagren teckna s. Detta kan ske genom att anordna dessa som tvångslån. — Man kan skilja mellan fonderad el. fast samt tillfällig cl. svävande (flytande) statsskuld. Den förra utgöres främst av obligationer, löpande på längre el. kortare tid. Obligationerna kunna utgöras dels av räntebärande obligationer, dels av sparobligationcr, vilka inlösas till högre kurs än det belopp, vara de utställas, och dels av-premieobligationer, där räntan utgöres av rätt att

Kategorier: leda, marknaden, öppna, riksbanken, staten, upplåningen

Språklåda, öppna

Språklåda, öppna (slå upp) s.; eg. om låda med sammanrullade lappar med bibelspråk, vilka togos fram för att ge uppbyggelsc cl. i cn tveksam situation förmedla Guds ledning, förr brukligt i pietistiska och väckelsebetonade kretsar.

Kategorier: förmedla, guds, ledning, öppna, pietistiska, språklåda

Solfata’ra

Solfata’ra [sål-], antikensFor’um Vulca’ni,en av de slocknade kratrarna i vulkankomplcxet Fleg-reiska fälten(Campi Flegrei;se karta över Neapels omgivningar) v. om Neapel. Den c:a 500 m breda gamla kraterbottnen består av vulkanisk tuff och aska, där på flera ställen gaskällor förekomma, av vilka Bocca grande är den största. Gaserna bestå av överhettad vattenånga (130— 1650) med små mängder kolsyra och svavelväte. Tid efter annan öppna sig nya gaskällor i marken, stundom bildande krateiiiknande fördjupningar ined kokande, gråsvart slam. Vulkaner i detta stadium av sin verksamhet kallas solfatarer (jfr Fumarol).E.Nn.

Kategorier: annan, gaskällor, marken, öppna, solfatara, svavelväte

Soffi’t

Soffi’t (till ital.soffitto,tak),byggn.,över åskådarens huvud synlig plan undersida av en byggnadsdel, t.ex. ett tak, cn arkitrav el. en hängplat-ta. Ehuru oriktigt gives denna benämning understundom även ät buktiga ytor med motsv. läge, t.ex. undersidan av en båge el. valv. — På en teaterscen betecknar s. ett till kulissdekorationen hörande hängande, dekorationsstyckc, som sammanbinder och uppåt avslutar ett kulisspar. Följden av bakom varandra hängande s. bildar på så sätt “taket” i den öppna kulissdekorationen. Med denna kom s. i bruk o. 1600, till en början som neutralt draperi för interiör- och som molnformation för exteriördekoration, senare som i sammanhängande perspektiv målat tak för interiör- och som lövvalv för extexiördekoration. S. användes ännu för sluten interiördekoration, där det gäller snabb dekorationsväxling på plats.G.W.W.;G.Kg.

Kategorier: bruk, hängande, interiör, kulissdekorationen, öppna, soffit

Snöskytte, sjukdom

Snöskytte, sjukdom på tallbarr, förorsakad av svampenPhacVdium inf ef stans,av fam.Phacidia’-ceaebland säcksvamparna, vilken har linsformiga apothecier, som insänkta i och sammanväxta med värdväxtens vävnad spränga dess överhud och öppna sig stjärnformigt. S. angriper unga tallar i n. Skandinavien (söderut till 6o° n.br.), vilka infekteras på barren, varifrån svampen sprider sig

Kategorier: angriper, öppna, sjukdom, snöskytte, tallar, unga

Nästa sida »

Sök artikel: