Zaehner

Zaehner [zéYha], Robert Charles, engelsk orientalist och religionshistoriker (f. 1913), i diplomatisk tjänst 1943—52, Iccturcr i persiska vid Oxford Univ. 1950, prof. i orientalisk religionshistoria där 1952. Z. har bl.a. utg. “Zurvan. A Zoroastrian dilemma” (1955)-

Kategorier: dilemma, orientalisk, prof, religionshistoria, univ, zaehner

Walli’n, Georg August, finländsk orientalist

Walli’n, Georg August, finländsk orientalist och forskningsresande(1811—52),doc. i orientalisk litteratur vid Helsingfors univ.1839,reste 1843—49i Syrien, Palestina, Arabien och Persien och blev1851 prof. i orientalisk litteratur i Helsingfors. På gr. av W:s tidiga död fingo andra bearbeta och utge hans anteckningar från dessa resor. H. Kellgren har i “Zeitschrift der Deutschen morgenländischen Gesellschaft” redigerat resultaten av W:s språkliga undersökningar, S. G. Elm-gren har utg. hans “Reseanteckningar från Orienten åren1843—49″ (4bd,1864—66)och K. L. Tallqvist “Bref och dagboksanteckningar”(1905;jämte biogr.).O.Walli’n, K. V., historiker, politiker, se Voionmaa. Vall’inkoski [-kå-], fors i floden Vuoksen, Sovjetunionen; längd120m, fallhöjd5,8m, mcdelvat-teneffekt29,800hkr. V. ligger helt invid den nya riksgränscn inom det område, som av Finland i freden i Moskva1940och vapenstilleståndet1944avträddes till Sovjetunionen. Dess vattenkraft har utnyttjats av ryssarna vid utbyggandet av Enso kraftverks kapacitet.

Kategorier: helsingfors, litteratur, orientalisk, orientalist, sovjetunionen, wallin

Smaragd’,

Smaragd’, cn vackert gräsgrön varietct av mineralet beryll (jfr Akvamarin). S. är en högt uppskattad ädelsten*. De viktigaste förekomsterna finnas i Peru och Colombia. — Andra liknande mineral gå ofta i marknaden under beteckningen s. med någon särskild bestämning; sålunda är orientalisk s. en grön korund, brasiliansk s. grön turmalm, uralisk s. demantoid (granat), 1 i t i-um smaragd hiddenit och kopparsmaragd dioptas.

Kategorier: bestämning, brasiliansk, grön, korund, orientalisk, smaragd

Sindbad Sjöfararen, sagohjälte

Sindbad Sjöfararen, sagohjälte i “Tusen och en natt”, där en serie urspr. skilda sjömanshistorier infogats i ramberättelsen om S., ett i orientalisk sagoberättarkonst vanligt förfaringssätt. Sagorna om S. tillhöra det äldre, från början persiska sagostoffet i “Tusen och en natt”. De enskilda moti- ven stamma från en urgammal orientalisk och mediterran tradition, men ursprunget till saml. är en sammanställning, gjord av en persisk sjökapten o. år1ooo.

Kategorier: natt, orientalisk, sagohjälte, sindbad, sjöfararen, tusen

Fotkyss, orientalisk vördnadsbctygelse,

Fotkyss, orientalisk vördnadsbctygelse, som alltjämt ägnas påven vid officiella (ej privata) audienser och som hyllningsakt av kardinalerna efter ett påveval samt ingår i liturgien vid s.k. påvemässa (av påven själv förrättad mässa). Detta kyssande av korset på påvens pontifikalsko gäller honom i egenskap av Kristi ställföreträdare; som belägg för denna hyllning anföras bl.a. Luk.7:38(syn-derskan kysser Jesu fötter) och Apg.10:25(Kor-nelius kysser Petri fötter).

Kategorier: fotkyss, fötter, kysser, orientalisk, påven, vördnadsbctygelse

Konungarnas konung, orientalisk härskartitel, använd

Konungarnas konung, orientalisk härskartitel, använd bl.a. av de babyloniska storkonungarna (Hes.26:7),faraonerna i Egypten och även av de romerska cesarerna (jfr Negus); i kristet kult-språk använd om Gud och Kristus(1Tim.6:15,Uppb.17:14, 19:16),trol. i medveten motsats till det världsliga bruket av titeln, använd om Gud i 2 Mack.13:4(jfr5Mos.10:17,Ps.136:3). —

Kategorier: använd, härskartitel, konung, konungarnas, orientalisk, trol

Persienn’

Persienn’ (fra.persienne,eg. fem. avpersien,persisk), spjäljalusi med horisontala, ställbara ribbor, genom vilka löpa snören för dess upp- och ned-hissande. Trol. efter orientalisk idé.

Kategorier: hissande, löpa, orientalisk, persienn, snören, trol

Orientalisk

Orientalisk musik. Trots vidsträcktheten av det område man innefattar i begreppet Orienten, har där utvecklats en läml. enhetlig musikkultur. Denna präglas av ett huvudsakl. vokalt inriktat musicerande och utbreder sig från11.Afrika över Mindre Asien djupt in i det inre av Centralasien. Området sammanfaller i stort med islams utbredning. Det bärande kullurskiktcl utgjordes fordom av perser och araber, vilka redan tidigt sökte komma till rätta med musiken även teoretiskt. Därvid spelade kosmologi och numeriska spekulationer cn viktig roll, och tonsystemen förfinades uppenbarligen ända därhän, att oktaven indelades i17—24(mikro)toner för att göra det möjligt för teorien att i någon mån registrera nyanserna i det vokala föredraget. Den magiska och hetsande tendensen i o. var dock oförenlig med den islamiska kulten, som därför ej begagnar någon musik frånsett enkla bönerop. Undantag utgöra endast enstaka sekter, som t.ex. “de dansande der-vischerna”, hos vilka musiken ingår i en mystisk, extatisk helgonkult och vilka genom de ovan antydda krafterna hos o. försätta sig i ett extatiskt tillstånd och under detta utföra “underverk”. I övrigt musicera orientalerna, såväl lekmän som yr-kesmusikcr, vid alla möjliga festligheter men också ofta utan särskild anledning i hemmen och på kaféerna. Melodien utföres av sångstämman och mestadels även av en liten grupp instrument (luta, flöjt, stråkinstrument och cittra) och ackompanjeras av plastiska, rytmiska motiv på olika typer av trummor cl. pukor. Till grund för alla musikstycken ligger en viss mclodityp(maqäm),vars tolkning i högst olikartade utformningar skänker denna musik dess speciella charm. Vid dc ofta flera dagar omspännande festligheterna spela orkestrarna i regel flera sådana melodityper efter varandra, varvid varjemaqämföregås av en rytmiskt fri inledning. — Liksom o. under senare tid starkt påverkats av europeisk musik, har icke heller ett motsatt inflytande saknats. Från de naiva melodilånen och användningen av janit-scharspcl (janilscharmusik*) på1700-talet intill Stravinskijs F.ldfågeln m.m. kan detta inflytande inom europeisk tonkonst spåras i stigande grad. Se Exotism.E.E,

Kategorier: ackompanjeras, cittra, europeisk, musik, musiken, orientalisk

Orientaliska

Orientaliska ädelstenar,miner.Tillägget orientalisk till namnet på en ädelsten har urspr. avsett att poängtera dess äkthet, och så är ännu fallet med orientalisk rubin och orientalisk safir, men i de flesta fall betecknar attributet orientalisk (el. någon annan lokalbestämning), att ädelstenen i fråga icke är den vanl. värdefullare, som namnet angiver, utan endast liknar den. Särsk. har den ädla korunden i dess olika färgnyanser fått olika namn: ljust blågrön korund har kallats orientalisk akva marin, nästan rent grön orientalisk smaragd, livligt gulfärgad orientalisk topas och hya-cintröd orientalisk hyacint. Under namnet orientalisk ametist gå såväl violett korund som violett spinell och som orientalisk krysolit såväl gulgrön korund som ljust gulgrön krysoberyll.K.A.G.

Kategorier: gulgrön, korund, ljust, orientalisk, orientaliska, violett

Dansen

Dansen är oerhört komplicerad i utförandet och fordrar icke blott en ingående kännedom om dess historia och teknik utan ställer även stora krav på koncentration, pantomimisk förmåga och balans, kort sagt ett fullkomligt herravälde över kroppen. Speciella kännetecken äro bålvridning-ar, huvudvrickningar, rörelser med ansiktets olika delar, icke minst med ögonen, starkt utåtvridna knän, ett invecklat åtbördsspråk m.m. Hopp och piruetter äro relativt sällsynta. Kostymerna äro mycket praktfulla och dyrbara och rikedomen på smycken påfallande. Danserna utföras i regel med nakna fötter, gärna med bjällror runt fotlederna. Liksom i all orientalisk dans är kroppens övre del viktigare än dess undre. Överkroppens teknik innefattar bestämda regler för rörelser, som skola utföras av midja, skuldror, nacke, huvud, ögon, ögonbryn, näsa, kinder, mun och haka. Åtbörds-språket,hasta-mudras,d.v.s. händernas och fingrarnas rörelser, är mycket rikt och invecklat.

Kategorier: dans, dansen, invecklat, orientalisk, rörelser, teknik

Nästa sida »

Sök artikel: