Thiis

Thiis [tis].1)Jens Peter T., norsk museiman och konsthistoriker(1870—1942).Efter en flerårig utrikes studieresa erhöll T.1895 anställning som dir. för Nor-denfjeldske kunstin-dustrimuseum i Trondheim och blev 1908chef för Nasjonalgalle-riet i Oslo, vars utveckling han ledde till I94I. T. gjorde här en betydande insats genom sin strävan efter att så rikt som möjligt representera den moderna norska och den franska konsten. På ett tidigt stadium anskaffade han ett fylligt urval av Edvard Munchs konst, för vilken han hyste ett speciellt intresse Ehuru han genom sin utbildning var inriktad på huvudsakl. praktisk konstvård, gjorde han också en grundläggande insats som konsthistoriker, bl.a. genom sina arbeten “Norske malcre og billedhuggere”(3bd,1904—07),”Fransk ånd og kunst”(4bd,1917—1939).”Samlede av- – 187 – handlinger om nordisk kunst”(1920)och “F.dv. Munch og hans samtid”(1933).Hans eleganta stil paras ej sällan med en essäistisk formgivning, som t.ex. i de populärare verken “Leonardo da Vinci”(1909),”Renoir, den franske kvinncs maler”(1941;sv. övers.1944)och “Pisanello”(1941).Från1922var T. även verksam som lärare i konsthistoria vid Oslo univ. Vid sin avgång1941promoverades han till heders-dr vid Lunds univ.S.Sm. 2)Helge T., den förcg:s son, arkitekt (f.189″).domkyrkoarkitekt i Trondheim. T., som erhöll sin arkitektutbildning vid Tekniska högsk. i Stockholm (ex.1919),övertog1930ledningen för Trondheims domkyrkas restaurering och framlade1933sina planer för denna, vilka till stora delar därefter följts.

Kategorier: erhöll, insats, konsthistoriker, oslo, thiis, univ

Svarstad

Svarstad [-sta], Anders Castus, norsk målare(1869—1943),var först som dekorationsmålare verksam i Norge och USA, fick sedan sin utbildning på Académie Colarossi i Paris samt i Köpenhamn hos Tuxcn och i Oslo hos (“hr. Krohg.1926 startade. S. och S. Onsager en målarskola i Oslo. I impressionistisk stil, fastän med stark känsla för linjernas dekorativa värden, målade han i dämpade färger motiv från fabrikskvarter och bangårdar. Dessutom utförde han alplandskap, italienska gatubilder samt porträtt. —■ G.1912—15m. Sigrid Lindset.A.

Kategorier: dämpade, linjernas, målade, oslo, svarstad, värden

Statens

Statens kunstakad. i Oslo. S. betecknas som en av de starkast formellt inriktade i den unga norska konsten. Han har framträtt som den mest uppmärksammade monumentalmålaren i den andra norska freskomålargenerationen. S. utbildade sig på1920-talet i Paris, bl.a. för landsmännen Henrik Sörenscn och Per Krohg, och studerade i Italien medeltidens och renässansens freskokonst. I ett halvabstrakt, formbelonat figurmåleri med intryck från tjugotalskubism och framför allt Picasso har S. experimenterat med planförskjutningar, färg-ljus utan skuggor och framför allt med simultan rörclseframställning genom tecknande av figurer i olika rörelsefaser, bildproblem, som han studerat i sht i gammalkristen konst. S:s huvudarbete är freskoutsmyckningen i v. sidogalleriet i Oslo nya rådhus, vartill han vann tävlingen 1938.Freskerna, som fylla väggar och tak och skapa ett rikt och fantasifullt, frisartat bildrum, skildra i ett rytmiskt berättelseförlopp frihetstankens födelse i franska revolutionen och vidareförande i norska grundlagens tillkomst i Eidsvoll. Den formellt abstrakta gestaltningen i S:s måleri för-mäles i dessa fresker med en påfallande berättar-glädje och en idérik symbolgestaltning, som hämtar sitt stoff ur historia och saga. K,Re. 2)01 a v S., den föreg:s bror, pedagog och litteraturhistoriker (f.1904),student1923,ämbets-examen1931,lektor1936,vid Tåscn skole i Oslo sedan1949.Som litteraturforskare har S., påverkad av modern psykologi och materialistisk historieuppfattning, lämnat viktiga bidrag till studiet av norskt8o-tal. Som pedagog har han varit den ledande företrädaren för arbctsskolcidén i Norge. Av hans skrifter märkas “Barn1932″ (1932),”Ka-teterskole cl. arbeidsskole”(1934),”Kiclland påny”(1936,ny utv. uppl.1949),”Lesebok for voksne og skolebarn”(1938),”Skolan mitt i byn”(â– 945),”Fremtiden sitter på skolebenken”(1946)och “Fra Jasger til Falk”(1950).E.

Kategorier: formellt, norska, oslo, pedagog, statens, symbolgestaltning

Storm

Storm [-å-], Per Palle, norsk bildhuggare (f.1910),prof. vid konstakad. i Oslo sedan 1947.I S:s produktion, omfattande såväl statyer som välstuderade porträtthuvuden, märkas sex stora bronsfigurer för centralhallen i Oslo nya rådhus, representerande olika hantverksyrken.

Kategorier: bronsfigurer, centralhallen, hantverksyrken, oslo, porträtthuvuden, storm

Ste’nersen, Rolf Kristian Eckcrsbcrg, norsk finansman, donator

Ste’nersen, Rolf Kristian Eckcrsbcrg, norsk finansman, donator och författare (f.1899).S. är född i Oslo, avgick från Oslo handelsgymnasium 1918,studerade ekonomi och politik i Oxford1922—24,var disponent i mäklarfinnan Ste-nerscn & Waagc, Oslo,1919—22 och1924—47,dir. och delägare i bankirfirman W. Willems & Cie, Amsterdam,1934,dir. bl.a. i Rolf E. Stenersen a/s, J. M. Stenersens forlag och Sem & Stenersen och sedan1948marknadsanalytiker i bankirfirman Stenco a/s. Oslo. S. framstod redan som helt ung som cn av de ledande finansmännen i Norge. Han har framträtt som förf. på skilda områden, påverkad bl.a. av J. M. Keynes. Hans ekonomiska och matematiska intressen komma fram i essä-saml. “Penger og tall”(1937)och “Aksjer og tidrytmer”(1950)samt skriften “Markedsoversikter”(1952).S. uppehöll sig i Sverige som politisk flykting1941—45och utarbetade på uppdrag av den norska legationen i Stockholm den elegant skrivna, med sakuppgifter späckade skriften “Aksen taper”, utg. på svenskt tryckeri under pseud. Stein Orre1942.S. debuterade som skönlitterär förf.1931med novellsaml. “God natt da du”, av djuppsykologi och expressionistisk teknik bestämda studier (iver dröm och erotik, och har sedan utg. “Stakkars Napoleon”(1934).”Det likncr kjacrlighct nitten/förr”(1940)och “Spinn etter Rimbaud”(1946),en saml. återdikt-ningar efter den franske förf. På Nationaltheatrct i Oslo uppfördes1953S:s skådespel “Johannes og Eva”. S. började tidigt intressera sig för bildande konst och är Norges störste konstsamlare i modern tid. Han kom som ung i nära personlig kontrakt med Edv. Munch, av vars alster han har innehaft stora kollektioner och som han skildrat i den först på svenska utg. “Edvard Munch. Närbild av ett geni”(1944;no. ed.1945.ny utv. cd.1946;sv. övers, s.å.), ett inträngande, på intima drag rikt porträtt; i bokens efterskrift redogör S. för sin bekantskap med Munch. S. har donerat stora delar av sin konstsaml. till Åkers kommun. S. har varit den drivande kraften vid utformandet av “studentbyen” Sogn vid Oslo, till vilken han skänkt bl.a.900konstverk, därav500av Munch.E.

Kategorier: munch, norsk, oslo, rolf, skriften, stenersen

Steenberg

Steenberg [ste'nbärg], Per, norsk komponist och organist(1870—1947).Efter studier vid konser-vatoricrna i Oslo och Leipzig blev S. först organist vid Vålerengens kyrka, därefter organist och körledare vid Markuskyrkan i Oslo till 1940.S., som också var lärare vid musikkonservaloriet i Oslo till sin död, var företrädare i Norge för Palestrina-stilen och har komponerat kantater, orgelvcrk, sånger och koraler.

Kategorier: företrädare, norge, organist, oslo, palestrina, steenberg

Soot

Soot [sot], Eyolf, norsk målare (1859—1928), studerade i Oslo, Berlin och i Paris för Bonnat. Hans bästa arbeten utmärka sig för sin träffande karakleriseringsförmåga, ss. “Vclkommen” (1890; Kunstmuscct, Oslo). I hans många goda porträtt är ofta det momentana intrycket med stor talang framhävt, ss. i porträtt av Jonas Lie. Sophia [-fi'-], se Sofia.

Kategorier: goda, kunstmuscct, momentana, oslo, porträtt, soot

Oslo

Oslo univ. och där-MMWPMM| jämte univ:s rektor iq.v45.(‘huru han r*HH| “avsattes” av den tys-f’t; mHka ockupationsmakten 1941.Han var medl. av administrationsrådet 1940,varvid han framgångsrikt slog vakt om Oslo univ:s frihet. S. hölls i koncentrationsläger i Gri-ni och Sachsenhausen1941—42,fick därefter tillstånd att under kon- troll av Gestapo vistas “fritt” i Tyskland och syssla med vetenskapligt arbete. Kort före Tysklands sammanbrott1945 fick han återvända till Norge via Sverige. — S. har utövat en banbrytande verksamhet pä den dittills rätt försummade norska språkhistoriens område. Bland hans talrika skrifter må nämnas “Norskhet i sproget hos Wergeland og hans samtid”(1914),”Låneordstudier”(2bd,1915,—19),”Norsk språkhistorie lil omkring1370″ (1931),”Fornorskingen av vårt språk”(1933),”Norden. Samhörighet og språkutvikling”(1946),avh. om språkligt och kulturellt viktiga ortnamn, t.ex. “Norge”(1923)och “Trondhjems bynamn”(1930—31),samt en lång rad mindre, ofta mycket betydelsefulla undersökningar i norsk språkhistoria, delvis samlade i den till hans50-årsdag(1934)utg. “Studier i norsk språkhistorie”. På senare tid har han i flera arbeten sökt spåra norska förstadier till åtskilliga av de äldsta isländska handskrifterna, bl.a. “Codex Regius” av den äldre Ed-dan. Han har utg. en uppl. av Ibsens skrifter och tills, med F. Bull och H. Koht den vetenskapliga hundraårsutgåvan av dessa. Tills, med H. Jceger har han utg. en monumental, fullständig uppl. av Wergeland, vidare skrifter av P. Dass och E. Storm. S. arbetade i tidigare år starkt för att lägga om landsmålet (nynorskan) på bredare grundlag, bl.a. i en landsmålsgrammatik. Senare har han som språkpolitiker ivrigt strävat för att utjämna ortografiska och andra olikheter mellan de två officiella norska språkformerna.1952blev han ordf. i den av stortinget upprättade Norsk språkncmnd, ävensom i Nordiska kullurkommis-sionen. Även rent praktiskt ha S:s vetenskapliga undersökningar haft stor betydelse, i det att han i många fall påvisat, att språkformer, som betraktats som “danska”, äro resultat av intern norsk utveckling. Vissa av hans studier av detta slag ha sammanförts i “Omstridde spörsmål i norsk språkutvikling”(1952).— Sina upplevelser under krigsåren har S. behandlat i “Hjemme og i fiendeland1940—1945″ (1946;sv. övers.1950).[E.No.]L.;S.Br.

Kategorier: norsk, norska, oslo, skrifter, språkhistorie, språkutvikling

Schmidt’-Nielsen

Schmidt’-Nielsen [nil'-], S i g v a 1, norsk kemist (f.1877),avlade kemisk ingenjörsexamen vid Trondheims tekniska skola 1897,studerade biologisk kemi i Oslo, Uppsala och Köpenhamn, blev dr i Basel iooi och efter ett längre uppehåll i Uppsala doc. i biologisk kemi vid Stockholms högsk.1904.Sedan S. återvänt till Oslo, blev han1907 assistent vid univ:s fysiologiska inst. där och var1912—45prof. i teknisk organisk kemi vid Norges tekniska högsk. i Trondheim; fil. heders-dr i Uppsala1932.S. har utfört ett flertal undersökningar över enzym och ferment, behandlat näringsmedelkemiska och hygieniska frågor samt arbetat på vitaminforskningens område.1918införde han framställningen av margarin ur valolja.G.J.

Kategorier: biologisk, kemi, oslo, schmidt, tekniska, uppsala

Schjelderup

Schjelderup [Jäl’-|.1)Thorleif Ferdinand S., norsk jurist (f.1886).S. var höyestcretts-advokat 1916—28 och blev sistn. år höyeste-rettsdommer. Under den tyska ockupationen av Norge under2:a världskriget var han en av motståndsrörelsens ledare, tills han på våren1944måste lämna landet. S. har givit värdefulla bidrag till ockupationstidens historia i “Fra Norges kamp for retten;1940i Höysterett”(1945),”På bred front1941—42″Ö947) och “Over bakkekammen1943—44″ (1949).S. har även flitigt medarbetat i dagspressen.S.Br. 2) Kristian Vilhelm Koren S., rcligionspsy-kolog (f.1894),teol. dr1923,univ.-stipcndiat i Oslo1921—27,sekr. i Fören. Norden1924—25,stipendiat vid Chr. Michclscns Instilutt for videnskap og åndsfrihet1930—35. 1927stiftade S. Norges Landslag for frilyndt kristendom i syfte att verka för religiös tolerans och för förståelse av kristendomens livsvärden i sammanhang med nutida kulturliv, upplöst1934. 1938grundade han tills, med A. Wyllcr Nansen-skolan i Oslo, vars ledare han var till1941.S., som under ockupationen av Norge under2:a världskriget satt fängslad på Grini och verkade som själasörjare där, inträdde efter kriget i kyrkans tjänst, blev residerande kaplan i Oslo1946och biskop i Hamar1947.Han har bl.a. skrivit “Religionens sandhet i lys av den relativitctstco-retiskc virkelighetsopfatning” (dr-avh.,1921),”Der mennesker blir guder”(1923),”ITvem Jesus var — og livad kirken har gjort ham til”(1924;sv. övers.1928)och “Die Askesc”(1928).[AJ.F.JK.Gw. 3) Harald Krabbc S., den föreg:s bror, psykolog (f.1895),fik dr1920,prof. i filosofi1922 —28,i psykologi1928,allt i Oslo. Av S:s skrifter må nämnas “Til sansefornemmelsernes psyko-fysiologi” (dr-avh.,1919),”Filosofiens historie”(1924, 3udg.1941),”Det underbevisste”(1925, 3udg. s.å.), “Psykologi”(1927, 2udg.1929),”Ubcr drei Haupttypen der religiöscn Erlebnis-formen”(1932;tills, med S.2),”Nevrosc og opdragelse”(1937, 4udg., s.å.; sv. övers. “Mitt barn är nervöst”,1938)och “Nevroserne og den nevrotiske karakter”(1940;sv. övers. s.å.).[S.N.JC.

Kategorier: ledare, norge, norges, ockupationen, oslo, världskriget

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: