Vatikanstaten,

Vatikanstaten, ital.Lo Stato della Cittå del Vaticano,under påven lydande, suveränt område i n.v. delen av Rom, bestående av V a t i k an St a de n,Cittå del Vaticano,d.v.s. Vatikanpalatset (se Vatikanen) med dess trädgårdar, Peterskyrkan* och Pctersplatsen, en grupp boningshus, ämbetslokaler, förvaltningsbyggnader etc. (se karta vid Rom);0,44 km2;940inv. (“Vs 1947),därav o.700medborgare och o.225residentcr (personer, som tillfälligt vistas inom V., mestadels tjänstefolk). Som fri egendom tillkommer påveslottet i Castel Gandolfo* utökat med f.d. Villa Barbcrini och numera inrymmande Vatikanobscrvatoriel*. vidare de romerska basilikorna S. Giovanni in Laterano, S. Maria Maggiore, S. Paolo fuori le mura, palats-komplexet S. Callisto, Propaganda Fide på Giani-colo samt de exkloster, som böra till SS. Apostoli. S. Andrea della Valle, S. Carlo ai Catinari, allt i Rom. Dessutom har Heliga stolen exterritorial-rätt över diverse romerska palats, vari inrymts vatikanska ämbetsverk, och är fri från skatt för en ytterligare grupp av byggnader, som hysa undervisningsanstalter av olika slag, ss. det gregorianska univ. samt de orientaliska och bibliska inst.

Kategorier: cittå, grupp, palats, romerska, vaticano, vatikanstaten

Nymfe’um

Nymfe’um (lat.nymphae’um,grek.nymf Si’on,eg. kultplats, helgad åt nymfer), i grekisk-romersk arkitektur benämning på en utbyggd källa, ett brunnshus el. en avslutningsfontän för en vattenledning. Av särskild betydelse blev n. för den romerska kejsartidens arkitektur, och n. i form av rikt utstyrda vallenfronler hörde till de praktfullaste företeelserna i dåtidens städer, t.ex. Rom, Miletos och Antiokia. Mer el. mindre eleganta n. inrättades även i privata palats. Det antika ö. har levt upp igen såväl i renässansens och barockens praktfulla valtenfasader (t.ex. Fonlana di Trevi i Rom) som i andra arkitektoniska inramningar av rinnande vatten.K.H.

Kategorier: antika, arkitektur, levt, nymfeum, palats, privata

Trujillo

Trujillo [tro/iMJå], stad i prov. Cåccrcs i v. Spanien,45 km ö. om staden Cåceres, på nordsluttningen av Sierra de Guadalupe;4*753inv.(1950).T. var under medeltiden en betydande stad; här föddes F. Pizarro, vars palats kvarstår liksom flera andra conquistadorers (sc bild 16å pl. vid Spanien).

Kategorier: föddes, palats, pizarro, spanien, stad, trujillo

Tolsa

Tolsa [tå'-], Manuel, spansk-amerikansk arkitekt(1757—1816),utgick från den europeiska barocken, vars måleriska stil han delvis följde, men visade övervägande dragning åt en enkel, storslagen klassicism. Han byggde kyrkor i Puebla och Mexico; i den senare statlen också flera palats, ss. Palacio de Buena Vista och Colegio de Mineria med praktfull arkadomgiven gård.

Kategorier: byggde, kyrkor, mexico, palats, statlen, tolsa

Nicodemus Tessin

Nicodemus Tessin d.y. Målning av G. Desmarées. Gripsholm. i Stockholm. Ombyggnad av slottets n. länga igångsattes 1689.Efter branden1697 framlade T. på otroligt kort tid ritningar till ett helt nytt slott (se Stockholms slott) i romersk barockstil med övervägande franskt influerade interiörer. Därmed fick T. sin stora betydelsefulla uppgift, som tog i anspråk hans samlade erfarenhet. En monumental ] lösning blev resultatet av hans intensiva brottning med alla problem: planen, fasaderna, gestaltningen av gallerier, trapphus och salar, vilka på olika sätt visa, hur suveränt T. anammat det romerska fasad-systemet, med barockens skulpturala detaljer men också med massornas planläggning och balansering, likaväl som han tillgodosett de representativa kraven i olika rumsbildningar. T:s eget palats (påbörjat på1690-talet), nuv. överståthållarhuset, visar en homogen konstnärlig skapelse med olika arkitektoniska effekter, bl.a. barockens skenperspektiv, omsatt i gårdens utformning. Det i elegant romersk villastil hållna Steninge i Uppland är vid sidan av det enkelt storslagna Sturefors T:s förnämsta slottsbyggnad på landet. — I samband med Stockholms slottsbyggc utarbetade T. ett projekt för ordnandet av nuv. Gustav Adolfs torg, förbundet med slottet genom cn statykantad bro. I fonden skulle en kungl. kröningskyrka, en storartad kupolbyggnad, erinrande om S:t Paulskatc-dralcn i London, resa sig. Projektet genomfördes dock icke. Två symmetriskt lika palats i v. och ö. hörde också till planen, en tanke, som de klassice-rande1700-talsarkitekterna togo i arv av T. och delvis utformade i Arvfurstens palats och Kungl. operan men som sedan till hälften spolierades av de makthavande i början av looo-talet genom den nya operabyggnaden. — Även Slottsbacken ingick i en monumental platsbildning, Storkyrkans kor omgestaltades enl. T:s direktiv i romersk anda. Här ingick också T:s privatpalats som en liten del i

Kategorier: barockens, ingick, monumental, palats, romersk, stockholms

Under

Under den karolinska liden utvecklades en rik konstnärlig verksamhet, särsk. på arkitekturens område. F.n mängd privata slott uppfördes runt om i landet, bl.a. Gustaf Wrangels Skokloster och hans palats i Stockholm, Magnus Gabriel De la Gardies Karlberg och Gustaf Bondes palats i Stockholm. Dessa, icke minst som helhctcr, storslagna anläggningar i barockens anda, vittna om den karolinska adelns överdådiga representationsbehov. Bland de kungliga slotten blev Hedvig Eleonoras Drottningholm en svensk motsvarighet till slottet i Versailles både vad exteriören med trädgårdar och park och interiören beträffar. Konstförbindelserna med Frankrike voro alltjämt bestående men förenades med starka inflytanden från Italien. Tidens främsta och starkt dominerande arkitekter voro Jean de la Vallée (1620— 96)och Ni codemus Tessin d.ä,(1615—81),bägge livligt verksamma både som palats- och kyrkoarkitekter. En betydande arkitekt var Erik Dahlbcrgh(1625—1703),vilken emellertid mestadels ägnade sig åt fästningsbyggande; den svenska fortifikationskåren, vars chef Dahlbergh var, hade en icke ringa betydelse även på det kyrkliga och civila byggnadsområdet. — Frihetstidens dominerande byggnadsföretag, Stockholms slott, Nicodemus Tessin d.y:s(iÖ54—1728)stolta skapelse, bär prägel av den romerska barocken, omsatt i nordiskt enkla och trygga former. 1 tessinsk anda uppfördes en mängd palats och herresäten i Stockholm samt på landsbygden. Hans eget palats, Överståthållarhuset, visar i interiörer och gårdsperspektiv en begynnande rokoko, liksom dekorationer på Steningc o.a. slott; även i Stockholms slotts interiörer gjorde denna nya stilriktning sitt intåg. Den vid slottsbygget 1735 upprättade Ritarskolan, som växte ut till Konstakad., där både utlänningar (Ta ra val) och svenskar (J. P a s c h, O. Arenius m.fl.) voro lärare, fick härvid en genomgripande betydelse, liksom de kontakter med internationellt konstliv, som förmedlades av hovmannen Carl Gustaf Tessin(1695—1770).Carl Hår lem an(1700—53)och Carl Johan Cronstedt(1709—79),vilka fortsatte, slottsbygget, blevo jämte Jean Eric R e li11 (1717—93)rokokons största arkitekter i S. Övedsklosters slott i Skåne av Hårleman blev denna stils förnämsta minnesmärke på landsbygden. I denna skola uppfostrades Carl Fredrik Adclcrantz (1716—96),vilken i sina senare byggnader (Operahuset m.fl.) i likhet med Erik Palms te dt(1741—1803)slog in på en klas-sicerande väg. Den gustavianska stilen* karakteriserades just av denna övergång. Den dekorativa konsten fick nu ett stort uppsving i S.; i möbelfabrikationen t.ex. överträffades1700-talets S. endast av Frankrike. Till den dekorativa konstens blomstring under detta klassiccrande skede bidrog icke minst en inkallad fransman, Adricn M a s-reliez(1717—1806).Gustav III blev särskilt genom sin resa till Ttalien(1783)denna riktnings höge beskyddare, och han förvärvade åt S. med Louis Jean Desprez(1743—1804)en av samtidens största konstnärliga begåvningar. Ledande konstteoretiker var Carl August E b r e n s v ä r d(1745—1800),en fullödig representant för klassicismen i Winckelmanns anda. Hos arkitekten Olof Tempelman(1745—1816)utvecklades klassicismen i en kärvare och allvarligare anda (Kanslihusets doriska tempelfasad1790).

Kategorier: ända, både, carl, gustaf, palats, slott

Susa |so’sa], stad

Susa |so’sa], stad i n.v. Italien, i Dora Ripa-rias alpdal, helt nära franska gränsen och c:a500m ö.h.;3,803 inv.(1936).S. har katedral från iooo—1300-talen, triumfbåge från8f.Kr. samt medeltida palats. Frukt- och vinodling. Staden är centralpunkt i ett befästningssystem.

Kategorier: frukt, medeltida, palats, sosa, stad, susa

Sulmona

Sulmona [solmå'na], stad i mell. Italien, i Pcs-caras dal i Abruzzerna 400m ö.h.;15,854 inv.(•936).På en romersk tempelgrund reser sig katedralen med krypta från looo-talet. F.ö. har staden flera andra kyrkor samt palats från både gotik och renässans. Textil-, pappers- och frukt-konservinduslri. — S., antikensSulmo,var Ovidius’ födelsestad.

Kategorier: både, gotik, palats, renässans, sulmona, textil

Sarvesta’n,

Sarvesta’n, by i prov. Fars, Persien, c:a75 km s.ö. om Shiraz; bekant för den i närheten liggande ruinen av ett sassanidiskt palats från o.400e.Kr., vars praktrum dels täcktes av kupoler och halvkupoler, dels av tunnvalv.

Kategorier: kupoler, palats, praktrum, sarvestan, täcktes, tunnvalv

Salo’nae,Salo’na,forntida stad

Salo’nae,Salo’na,forntida stad i Dalmatien, Jugoslavien, vid kusten,6km n.ö. om Split. S., som var en av romarnas operationsbaser ö. om Adriatiska havet, blev 27f.Kr. romersk koloni och huvudstad i prov. Illyricum, senare Dalmatia. Det var en betydande stad, som särsk. gynnades av dc illyriska kejsarna på200-talet e.Kr. Diocle-tianus, som var född i S., byggde s.v. om staden ett väldigt palats, dit han drog sig tillbaka efter sin abdikation305.Stadens blomstring fortsatte även under de följande årh., tills den o.640förstördes av de framträngande sydslaverna. En ny stad, nuv. Split (Spalato), inbyggdes i stället

Kategorier: forntida, palats, salona, salonae, split, stad

Nästa sida »

Sök artikel: