Sörensen, Anna Elisabeth,

Sörensen, Anna Elisabeth, pedagog(1875— 1943),folkskollärarcx.1894,fil. kand.1902,adjunkt i kristendom och historia vid Falu folkskoleseminarium 1906—18,lektor där1919,rektor vid Stockholms folkskolc-seminarium1919—35,dess inspektor1937— 43.S. deltog i ett flertal olika kommittéer och utredningar, bl.a. som led. av lärarlönc-nämnden1912—15,lärarnas lönekommitté1920—23, 1921års lönekommitté, sakkunnig vid utarbetandet av stadga och undervis-ningsplan för seminarierna1913,led. av1932års seminariesakkunniga och av Statens .studielånenämnd1919—43-^- var verksam inom ett stort antal föreningar och organisationer för pedagogiska, psykologiska och sociala ändamål samt ivrade för anordnandet av pedagogiskpsykologiska utbildningskurser. Genom sin förmåga till inlevelse i andra människors psyke, genom handlingskraft, organisationsförmåga och kunnighet samt personlig klokhet och religiös värme kom S. att spela en betydande roll i tidens pedagogiska och sociala debatt. S. utövade även ett omfattande författarskap, bl.a. genom utgivande av böcker för kristendomsundcrvisningen, ss. “Guds verk ur Bibeln och kyrkohistorien”(3bd,1913;tills, med M. Bergmark), “Bibeltexter för kristendomsun-dervisningen”(1920;tills, med M. Bergmark) och “Bilder från fromhetslivet och kärleksverksamheten” (s.å.). S. påverkade även den pedagogiska utvecklingen, bl.a. genom att tills, med K. Nordlund och S. Wikbcrg utge “Arbetssättet i folkskolan”(7bd,1924—29)samt genom medlemskap av red. för “Skola och samhälle”1930—43,”De ungas bokserie”1932—43 och “Pedagogiska skrifter”1935—43.Även som pedagogikhistorisk förf. har S. gjort en stor insats med bl.a. “Växelunder-visningssällskapets normalskola och folkskolscmi-nariet i Stockholm1830—1930″ (1930),”Pedagoger och pedagogiska problem. Pedagogiska sällskapet i Stockholm1892—1942″ (1942)och “Det svenska folkundervisningsväsendet1860—1900″(i “Svenska folkskolans historia”,3,s.å.).E.Bng.

Kategorier: anna, historia, pedagogiska, sociala, sörensen, svenska

Sveriges kyrkliga lärarförbund bildades 1941 med syfte

Sveriges kyrkliga lärarförbund bildades 1941 med syfte att “väcka och värna intresset för kyrkans och skolans uppgifter i folkets liv”. Verksamheten bedrives huvudsakl. genom leologisk-pedagogiska kurser. S., som har59lokalföreningar med o.6,000medl.(1952),utger tidskr. “Kyrka och skola”(1941ff.).

Kategorier: bildades, kyrkliga, lärarförbund, pedagogiska, sveriges, syfte

Svensk lärartidning

Svensk lärartidning (till 1933″Svensk läraretidning”), veckotidning i Stockholm, grundad1882 av E. Hammarlund (red. till1906).S. hade till uppgift att verka för folkundervisningens och folkbildningens höjande samt för förbättring av lärarkårens ekonomiska och sociala villkor. Bland dess senare red. märkas F. Berg(1907—11och1915 —16),J. Franzén(1923—29),V. Rydén(1929— 30)samt R. Wagnsson(1930—34).S., som var organ för Sveriges allmänna folkskollärarefören. m.fl. pedagogiska sammanslutningar, påverkade i väsentlig grad den pedagogiska och skolpolitiska utvecklingen. Tidn. nedlades1946(jfr Folkskolan —Svensk lärartidning).[D.R.JE.Bng.

Kategorier: folkskollärarefören, lärartidning, pedagogiska, svensk, sveriges, wagnsson

Stockholms folkskoledirektion,

Stockholms folkskoledirektion, en kommunal nämnd med uppgift att handha Stockholms folk-och fortsättuingsskoleväscn samt ha inseende över de för samma ändamål inom staden upprättade enskilda skolorna. S. har även hand om stadens åligganden beträffande dc allmänna lärov. och de högre tekniska lärov. samt förvaltar Stockholms borgarskolas och Sjöbefälsskolans byggnader. — Tidigare utgjorde var och cn av Stockholms terrilorialförsamlingar ett eget skoldistrikt, men 1861 genomfördes en centralisering, och Överstyrelsen för Stockholms folkskolor bildades.1914ändrades namnet till S. för att undvika förväx-1ling med den s.å. bildade Folkskolöverstyrelsen för hela riket. — Stockholms folkskolcväscn är reglerat genom lag av15/s1903samt genom särskild stadga22/e1923med vissa senare ändringar. Enl. dessa bestämmelser skola led. i S. vara minst9och högst21.Genom tidigare beslut i stadsfullmäktige(1920och1925)skall antalet led. vara15,varav stadsfullmäktige för en tid av2år utser13,domkapitlet i Stockholms stift1och stadskollegiet i led. bland borgarråden, tillika ordf. Stadsfullmäktige beslöt”/12 1949att till S. även skulle utses7suppl. Vid S:s sammanträden äga närvara2repr. för folkskolans,tför småskolans ochiför fortsättningsskolans lärarkår samt1repr. för lärare i övningsämncn. Skol-dir. är skyldig bevista sammanträdena, likaså lie folkskolinspektörcn, när frågor behandlas, som angå den pedagogiska ledningen. Det åligger även annan inspektör liksom överlärare att på anmodan vara tillstädes. — S. kan inom sig välja särskilda nämnder om minst5led. med uppgift att på S:s vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Sådana nämnder finnas f.n.(1953)för ekonomi-, skolhus- och undervisningsärenden. Enl. beslut13/io 1950är S:s centrala förvaltning under omorganisation. I spetsen för den centrala förvaltningen står sedanVi 1951en skoldir., vars uppgift är att leda och samordna förvaltningens arbete. I fråga om den pedagogiska ledningen biträdes han av en inspektionsavd. med1 1:e folkskolinspektör och3folkskolinspektörer. I övrigt finnas avd. för ekonomi-, byggnads- och skolhälsovårdsärendcn med resp. ekonomidir., byggnadsintendent och skolöverläkare som chefer. Till hjälp och ledning av det pedagogiska arbetet finnas dessutom fackinspektörer för gymnastik, manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål jämte konsulenter för viss undervisning. — S. lyder direkt under Skolöverstyrelsen. Stockholms stad är undandragen Statens folkskolinspektörer utom i fråga om granskning och godkännande av statsbidragsrekvisilioner och ärenden, som stå i samband därmed.E.Bng.

Kategorier: ärenden, centrala, pedagogiska, stadsfullmäktige, stockholms, uppgift

Statens psykologisk-pedagogiska institut

Statens psykologisk-pedagogiska institut i Stockholm upprättadesV 11 1944.Förslag om inrättande av S. övervägdes redan av1936års lärarutbildningssakkunniga i samband med nedläggandet av Högre lärarinneseminariet. Förslaget upptogs av1940års skolutredning i samband med omorganiserandet av Högre lärarinneseminariets övningsskola och ledde till att1944års riksdag fattade beslut i saken. S. har till uppgift att främja vetenskaplig verksamhet på det psykologisk-pedagogiska området med direkt inriktning mot skolans behov, stödja enskilda vetenskapsidkare med forskning inom inst:s verksamhetsområde, organisera och leda pedagogisk försöksverksamhet i samråd med Skolöverstyrelsen och Överstyrelsen för yrkesutbildningen samt organisera kursverksamhet. Sistn. del av S:s verksamhet har bl.a. bestått i anordnandet av testningskurser, kurser för skolpsykologer samt allmänna och speciella fortbildningskurser. Styrelsen består av12 led., därav7självskrivna, näml. rektorn vid Statens normalskola (tillika S:s dir.), prof. i psykologi och pedagogik i Uppsala, i pedagogik i Lund, Göteborg och Stockholm samt skolöverläkaren. De övriga5led. utses av K.m:t på sådant sätt, att minst1representerar folkskolan,1lärow och därmed jämförliga läroanstalter,1yrkesundervisningen och1allmänhetens, spec föräldrarnas, intressen. Ordf. i S:s styrelse har sedan dess tillkomst varit prof. S. Grauers. — S. började1951utge skriftserien “Meddelanden från S.”. — Förslag framlades1952,att S:s verksamhet skall utvidgas och S. därmed rustas att överta1946års skolkommissions kvarstående uppgifter.E.Bng.

Kategorier: pedagogik, pedagogiska, prof, psykologisk, statens, verksamhet

Sprang’er

Sprang’er [fp-1, E d u a r d, tysk filosof och pedagog (f.1882),prof. i Leipzig 1912,i Berlin1919,i Tubingen1946.I anslutning till W. Dil-they har S. utformat en “kulturvetenskaplig” psykologi, som i mots. till den gängse, naturvetenskapligt orienterade, “förklarande” psykologien vill undersöka medvetenhetslivet som individuell “helhetsstruktur”, “förstå” dc enskilda själsrörelserna utifrån deras betydelse inom en sådan helhet och gruppera helhelerna efter deras inbördes gemenskap till i huvudsak 6 olika grundtyper (“livsformer”), var och en karakteriserad genom sin specifika medvetenhetsstruktur. S:s psykologi, som genom sin rikedom på praktisk människokunskap vunnit stor utbredning, särsk. i den pedagogiska världen, framträder samlad i “Lebens-formen. Geisteswissenschaftliche Psychologie und Ethik der Pcrsönlichkcit”(192T, 7Aufl.1930)och “Psychologie des Jugcndalters”(1924, 17 Aufl.1935;sv. övers.1927).— Litt.: G. Bran-dell, “Karaktärs- och temperamentstyper”(194O;A. Ahlberg, “Kulturella intressctypex” (i “Människokunskap och människobehandling”,3uppl.1945)- V.Kr.

Kategorier: människokunskap, pedagogiska, psychologie, psykologi, spranger, utbredning

Soininen

Soininen [så"!'-] (urspr. Johnsson), August Mikael, finländsk pedagog (1860—1924), fil. lic. 1887, doc. 1891, e.o. prof. i pedagogik vid Helsingfors univ. 1907—17, överdir. i skolstyrelsen 1917—24. S. var undervisningsminister 1918—20 och synnerligen verksam vid tillskapandet av den finska lagen om läroplikl. S., som var en av Finlands mest inflytelserika skolman och pedagogiska teoretiker, har på finska utg. flera pedagogiska arbeten. — Litt.: K. A. Ottelin i “Pedagogiska profiler” (1934); A. Lilius, “M. S.” (i “Kasvatusopillinen aikakauskirja”, 1938).E.Bng.

Kategorier: finska, inflytelserika, läroplikl, pedagogiska, skolman, söininen

Sammanslutningar

Sammanslutningar och tidskrifter.Eftersom utbildningen är olikartad för skilda kategorier lärare, är det naturligt, att de olika kategorierna skilt sig åt med egna intresseorganisationer (jfr Lärarsammanslutningar). Dessa fördela sig icke blott på olika skolstadier utan även på skilda fack (historia, modersmål o.s.v.), övningsämnen (gymnastik, musik, teckning och slöjd) och specialiteter (dövstum-, blind-, hjälpskol- och sinnesslöunder-visning). Även skolledare* av olika kategorier äro organiserade i skilda föreningar. F.n. torde det finnas mer än50-talet olika lärarföreningar. Dessutom finnas på många platser pedagogiska sammanslutningar (t.ex. Pedagogiska sällskapet* i Stockholm) samt riksomfattande intresseföreningar för pedagogiska syften. Äldsta nu bestående torde vara Svenska folkskolans vänner*, mest verksamma kans’.:e Målsmännens riksförbund*. Vid många skolor finnas dessutom föräldraföreningar (se Föräldramöten), som verka för bättre samarbete mellan hem och skola. Många av dessa föreningar utge egna publikationer av facklig el. allmänt pedagogisk art. Läroverkslärarnas riksförbund* utger “Tidning för Sveriges läroverk”, Federationen Sveriges allmänna folkskollärarför-ening* “Folkskolan —■ Svensk lärartidning”, Sveriges folkskollärarförbund “Folkskollärarnas tidning”, Sveriges folkskollärarinneförbund* “Sveriges folkskollärarinnors tidning”, Sveriges småskollärarinneförbund* “Svensk skoltidning”. Resp. fack- el. specialförbund utge “Teckning”, “Skol-musik”, “Tidskrift i gymnastik”, “Fackläraren”, “Skolkökslärarinnornas tidning”, “Svensk slöjdtidning”, “Tidskrift för praktiska ungdomsskolor”, “Tidskrift för svenska folkhögskolan”, “Hjälpskolan”, “Barnträdgården” o.s.v. Egna publikationsserier ha även facklärarföreningar som

Kategorier: egna, pedagogiska, sammanslutningar, svensk, sveriges, tidning

Skolmuseer, pedagogiska museer, samlingar

Skolmuseer, pedagogiska museer, samlingar av för undervisningen behövlig materiel och inventarier, grundade efter mönstret av det 1851 inrättade skolmuseet i Stuttgart. 1 Sverige äro s. anordnade i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Karlskrona och Ödeshög. Ang. Svenska skolmuseet se d.o.

Kategorier: göteborg, museer, pedagogiska, samlingar, skolmuseer, skolmuseet

Siljeström,

Siljeström, Per Adam, skolman, politiker(1815 —92),fil. mag.1836,medföljde som fysiker P. (iaimards exp. till polartrakterna 1838,erhöll efter hemkomsten1839 plats i Ebersteinska söndags- och aftonskolorna i Norrköping, doc. i experimentell fysik i Uppsala1844,lektor vid Nya elementarskolan1844—47,rektor där1856—65.På gr. av ohälsa tvangs S. ta tjänstledighet från början av1860-talet och kunde från denna tid aldrig inneha långvariga uppdrag. Till en del på gr. av bristande fysiska resurser kunde S. sällan fullfölja sina uppslag utan har mest gjort sig känd som initiativtagare och impulsgivare på en mängd olika områden, främst inom pedagogiken.1846grundade han tills, med rektor P. A. Svedbom ett av Sveriges första pedagogiska organ, “Tidskr. för lärare och uppfostrare”. Efter cn resa till England och USA1849—50förmedlade han hit impulser från USA, dels genom “Dagens häfder”, som han redigerade1853—54,dels genom “Resa i Förenta staterna”(2bd,1852—54).S. var en av initiativtagarna till Högre lärarinneseminariet och var dess studierektor1861—62. 1862var han led. av borgarståndet samt1867—69och1885—87av A.k., där han företrädde en kulturliberal åskådning, dels inom Lantmannapartiet, dels som ordf. i det1886nybildande partiet Vänstern. I riksdagen framlade S. en rad motioner för främjande av undervisning, folkbildning, religionsfrihet, allmän rösträtt och rustningsminskningar men hade oftast föga framgång i sina strävanden. Som skol-organisatör gjorde han mera vägande insatser, bl.a. då han utformade Göteborgs skolväsen (stadga1857)och ordnade Stockholms skolväsen (stadga1861).S. var dessutom några mån.1862Stockholms stads förste kommunale folkskolinspektör. Folkbildningssträvandena främjade han även genom olika impulser till utvecklandet av bibl.-väsendet, “Anvisningar och råd i afseende på inrättandet af sockenbibliotek”(1856)och en förteckning över lämplig litteratur för sockenbibi.(1859,tidskr.-uppsatser, omtr. i S:s saml. “Handlingar och skrifter rörande undervisningsväsendet”,1884).En insats för läsandet gjorde han även genom den för sin tid ytterligt moderna “Läsebok vid de första innanläsningsöfningarne”(1859).I hans allmänt humanitära strävanden ingick också initiativet till bildandet av Svenska allmänna djurskyddsfören.1875°ch utformandet av stadgarna för Stiftelsen Lars Hiertas minne, där S.1878blev ordf. — Sin mest betydande insats har S. gjort i fråga om strävandena efter medborgerlighet i den allmänna undervisningen och i enlighet därmed i fråga om skolbyggnadsarkitektur och skolinredning. Både bildligt och bokstavligt ville han placera skolan mitt i byn. Folkskolan skulle icke endast vara en katekesskola utan meddela allmän medborgerlig bildning, och skolans läge och arkitektoniska utformning skulle betona denna inriktning. Skolhusen liksom deras inredning borde vara hygieniska och ändamålsenliga. S. inspirerade tidigt en riksdagsmotion i denna sak, men då den avslogs, tog han saken i egna händer och utgav “Bidrag till skolarkitekturen”(1856),som innehöll ritningar till skolhus, samt programskriften “Inledning till skolarkitekturen” (s.å.). Därmed hade han väckt intresse för frågan, och bristerna hos skollokalerna ådagalades klart i folkskolinspektörernas rapporter. På regeringens uppdrag utgåvos1865ritningar till skolbyggnader, vari man tog hänsyn till de olika krav, som S. framfört. Han hade bl.a. framhållit, att klassrummen borde ha tillräcklig luftvolym och för- el. kapprum, att lokalerna borde vara ljusa, ha arrangemang för luftväxling, vara försedda med undervisningsmateriel och ha enskilda pulpeter för eleverna i st.f. långbänkar m.m. S. var det praktiska livets man och har gjort en stor insats genom att fästa vikt vid undervisningslokalernas utseende och hygien. Som teoretiker hade han icke samma framgång, och han hade viss svårighet att fullborda tankegångar och konsekvent tränga på djupet. I sitt motionerande om folkskolan som kommunal bottenskola utan prästerligt inflytande och om individualiserad undervisning var han dock före sin tid. Det framgår också av den serie pedagogiska aforismer, som ingår i hans pedagogiska huvudarbete, “Smärre skrifter rörande uppfostran och undervisning”(1884),där omtryck finnas av flera tidigare tal och uppsatser, bl.a. den viktiga föreläsningsserien från1869,”Tankar om uppfostran”. Utom läroböcker och stridsskrifter utgav S. även “Afhand-lingar i fysiska och filosofiska ämnen”(3bd,1854 —69).— Litt.: K. P. Arnoldson, “P. A. S.”(1892);N. Karlman, “P. A. S.” (i “Kalmar nations skriftserie”,14, 1937,tr.1938); J. Landquist i “Svenska folkskolans märkesmän”(1942);A. Sörensen i “Svenska folkskolans historia”,3(s.å.).E.Bng.

Kategorier: folkskolans, insats, pedagogiska, skolväsen, svenska, undervisning

Nästa sida »

Sök artikel: