Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Siegvald

Siegvald [si'g-], Herman Sigban, pedagog och psykolog (f.ish 1894),folkskollärarexamen1915,fil. lic.1926,fil. dr i Lund1944,doc. därI045»prof.1947,var 1934—47f olkskolin- ‘itiTBlh. spektör i Sydskånes v. inspektionsområde, samtidigt som han meddelade akad. undervisning i psykologi. S. har nedlagt ett omfattande arbete inom fortbildningsarbetet för folkskolans lärare och inom det frivilliga bildningsarbctct, numera bl.a. som ordf. i Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar. S. har företrädesvis sysslat med forskningar inom den pedagogiska psykologien och har bl.a. utg. “Undersökningar rörande det psykiska utvecklingsförloppet hos gossar och flickor under skolåldern” (i “Arkiv för psykologi och pedagogik”,6—7,1927—28),”Psykiska hämningar och deras pedagogiska betydelse” (i “Beretning om det13.nordiske Skolemöde”,1931),”Lärarpsykologi och lärarutbildning”(1932),”Om kroppsaga, en historisk-psykologisk studie” (s.å.) och “Experimentella undersökningar rörande intellektuella könsdifferenser” (dr-avh.,2bd,1944).Tills, med Elsa Beskow har S. utarbetat de populära läseböckerna för småskolan “Vill du läsa?”(3bd,1935—37,flera uppl.).E.Bng.

Kategorier: , , , , ,



Schirmer

Schirmer Inc. [JVma inkå'p3rcltid],amerikanskt musikförlag, grundades 1861,då tysken Gustav Schirmer(1829—93)tills, med B. Beer överlog firman Kerksicg & Brcusing i New York. Förlaget utvidgades snart med filialer i Boston, Cle-veland, Los Angeles och New Orleans samt med eget nottryckeri och är sedan länge ett av de största och mest betydande. Utom billiga klassikerverk och pedagogiska serier har S. särsk. ägnat sig åt orkester- och kammarmusik av amerikanska tonsättare. Sedan1915 utger S. tidskr. “The Musical Quarterly”, vars främsta red. varit O. G. Sonneck, C. Engel och P. H. Lang.A.D.

Kategorier: , , , , ,



Salzmann fzal’ts-1, Christian

Salzmann fzal’ts-1, Christian G o11h i 1 f, tysk pedagog(1744—1811).S. blev 1772 präst i Jena och uppmärksammades genom den1780utgivna pedagogiska skriften “Anweisungen zu einer zwar nicht vernunftigen aber doch modischen Er-ziehung der Kinder”(3Aufl. under titeln “Krebs-biichlcin”,1807;sv. övers. “Kräftgången”,1886).Denna skrift gjorde, att J. B. Basedow1781anställde S. som religionslärare vid Philantropinum i Dessau. Där verkade S. till1784,då han grundade cn egen internatskola i Schncpfcnthal (nära Gotha) på Thiiringerwalds n. sluttning. S. hade på det hela taget accepterat filantropismen och lät undervisningen vid sin läroanstalt gå i dess anda, men han ansåg det synnerligen viktigt, att barnen fingo sin kunskap i lantlig” miljö. Han utnyttjade dc möjligheter till åskådningsundervisning, som naturen och landskapet erbjödo, och blev på så sätt banbrytare för både hembygds-undervisningen och arbetsskolemctoden. Han ansåg den kunskap mest värdefull, som barnen förvärvade genom självverksamhet, och stimulerade denna, särsk. i fråga om praktiska övningar. Hans läroanstalt kom även att verka förebildande i fråga om skolgymnastiken, genom att S. anställde Guts Muths som lärare och lät denne ut- veckla och pröva sina idéer om fysisk fostran vid skolan. S. menade, att uppfostraren i allm. måste söka sina disciplars fel i sin egen karaktär el. sitt sätt att uppfostra. Han reagerade också mot latin-herraväldet och ansåg praktiskt kunnande mera värt än förmåga att citera Ovidius. Sina tankar utvecklade han i flera uppskattade skrifter, som bl.a. utmärkte sig för satirisk skärpa och aforis-tisk klarhet: “Conrad Kiefer”(1796)och “Amci-senbiichlein”(1806;sv. övers.1897).— S:s skrifter äro utg. av bl.a. R. Bosse & J. Meycr(2bd,1886-88)och E. Wagner(2bd,1887).— Litt.: A. V. Petersson, “C. G. S. och hans pedagogiska idéer”(1925);O. Bastian, “Soziologie und Sozial-pädagogik bei C. G. S.”(1926).E.Bng.

Kategorier: , , , , ,



Undervisningsväsendeti

Undervisningsväsendeti R. var tidigare framför allt inriktat på att minska antalet analfabeter, senare att få dem att helt försvinna. Analfabetismen uppgick 1897 till76%(i n. och mell. Asien t.o.m.99%), 1926till60%och1939till19%. 1 sin nuv. form gestaltades undervisningsväsendet1932—34,när den allmänbildande skolan, som är den viktigaste länken i hela systemet, efter flera omvandlingar fick enhetlig och fast struktur. Upp-f ostrings- och undervisningsarbetet utföras av olika statliga anstalter. För barn till3års ålder finnas barnkrubbor. Mellan3och7år tas de om hand i barnträdgårdar, f.n.30,000med c:a 2 mill. barn. Den primära undervisningen meddelas i skolor av något skiftande karaktär men med samma undervisning på gemensamma stadier. Boltenskolan omfattar klasserna1till4,den olullständiga mcllanskolan klasserna1till7och den fullständiga mellanskolan klasserna1till10(i Estland, Lettland och Georgien1till11).Fr.o.m.1950är skolpliktstiden7år. På bottenskolstadiet (klass1—4)undervisades1940inom de olika skolformerna20,471,000elever, på mellanstadiet (klass5—7) 9,715,000och på högstadiet (klass8—10) 1,870,000elever.1950undervisades på dessa tre stadier sammanlagt c:a37mill. elever; den proportionella ökningen är störst på högstadiet. Efter de obligatoriska4första klasserna kan utbildningen fortsättas i olikartade tekniska o.a. yrkesskolor, vilkas antal1940var3,733med975,000elever. Dessutom få c:a200,000elever sin yrkesutbildning genom korrespondenskurser. Avslutad mellanskola öppnar tillträde till de högre läroanstalterna, s.k. VUZ-er(vyssjeje utjebnoje zavedenijé).Dessas antal uppgick1951till887med’.356,000studerande; däribland funnos31univ., de övriga voro olika yrkesinst., tekniska, medicinska, pedagogiska, krigsvetenskapliga, för lant-och bergsbruk, kroppskultur, musik m.m. De viktigaste univ. äro: univ. i Moskva(11fakulteter,50specialiteter), Leningrad(12fakulteter,59specialiteter), Riga(13fakulteter,38specialiteter), Tiflis(7fakulteter,37specialiteter), Kiev(11fakulteter,26specialiteter) och Lvov(8fakulteter,17specialiteter). Många VUZ-er ha grundats under de sista decennierna, särsk. för högre yrkesutbildning i unionens periferier: Uzbekistan har29(univ. i Tasjkent och Samarkand), Kazakstan24(univ. i Alma-Ata), Azerbajdzjan18(univ. i Baku), Georgien8(univ. i Tiflis), Armenien13(univ. i Eri-van), Kirgisistan6(univ. i Frunze), Tadzjikistan7(univ. i Stalinabad), Moldaviska SSR7(univ. i Kisjinjov) och Turkmenien7.— Lärare utbildas för bottenskolorna på pedagogiska skolor med en3-årig kurs efter ofullständiga mellanskolan, för mcllanskolorna på pedagogiska inst. el. vid de pedagogiska fakulteterna vid den största delen av univ. och för yrkesskolorna på tekniska högskolor, resp. tekniska mcllanskolor. Dessutom finnas talrika korrespondensinst. för framför allt sådana lärare, som icke besitta yrkesintyg för verksamhet vid motsv. skolor (brist på lärare). Undervisningen i alla skolor sker på modersmålet. Ryska språket är obligatoriskt, och i de flesta folkmål användes ryska alfabetet. Politisk utbildning i kommunistisk, ateistisk och international anda ges i alla skolor fr.o.m. barnträdgårdarna. Tillägnandet av den praktiska skickligheten dominerar VUZ-erna framför teoretisk kunskap; studenterna bli därigenom föga allmänbildade. — Skolorna i

Kategorier: , , , , ,



Rodenstam, Kristina

Rodenstam, Kristina (Stina) Maria, f. Jansson, hemslöjdsexpert(1868—1936),upprättade efter lärarverksamhet i Stockholm en slöjd- och hushållsskola i Hudiksvall 1897,var från1906 ledare för hemslöjdsverksamheten i övre Hälsingland och blev1922Statens instruktris i hemslöjd. R. var en av de centrala krafterna i hemslöjds-arbetet och verkade både för dess praktiska, pedagogiska och nationalekonomiska utveckling samt utgav ett antal skrifter i anslutning till sin verksamhet. — G.1894m. föreståndaren för Hälsinglands museum i Hudiksvall, lärov.-adjunkten fil. lic. Frans Rodenstam. /.

Kategorier: , , , , ,



Ruder, Gustaf,

Ruder, Gustaf, pedagog(1708—71).Efter studier i Lund och Greifswald öppnade R. o.1773 cn privatskola i Stockholm, vilken han upprätthöll till sin död. R. är en av dem, som framlagt de mest vägande inläggen i1700-talets svenska pedagogiska debatt. Med betonande av både samhälleliga och individuella aspekter hävdade han betydelsen av “snillevalet”, d.v.s. att alla lärjungar skulle ha sådan undervisning, som bäst svarade mot deras begåvningsutrustning, och att man fördenskull borde utföra anlagsprövningar. För att få pröva sina idéer vände han sig åtskilliga gånger till K.m:t och ständerna men fick avslag på sina framställningar. Sina idéer framlade R. i en rad skrifter, bl.a. “Anledning till snille-valet”(1737),”Offenteligit tal för Riksens högloflige ständer”(1739),”Ungdomens bepröfvande och val til näringsverkens förkofring i färderneslandet”(1741),”Anledning till läro- och näringsvärkens förbättring”(1749)och “Om rikets swåra öde, och huru det kan förekommas”(1766).— Litt.: N. G. Ohlson, “Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden och gustavianska tiden”(1939);A. Wiberg, “Bidrag till G. R:s biogr.” (i “Årsböcker i svensk undervisningshistoria”,66. 1943);D. Löfberg, “Det nationalekonomiska motivet i svensk pedagogik under 1700-talet”(T949)-E.Bng.

Kategorier: , , , , ,



Rein fräin|, Georg Wilhelm, tysk

Rein fräin|, Georg Wilhelm, tysk pedagog(1847—1929).Som prof. i Jena 1886—1923 fick R. rikt tillfälle att teoretiskt och praktiskt utveckla sina av Herbarts filosofi och pedagogik påverkade idéer, särsk. genom verksamheten i det av honom grundade pedagogiska univ.-seminarict med tillhörande övningsskola(die Musterschide).R. sökte höja lärarutbildningen och förbättra undervisningen på alla stadier, särsk. i fråga om folkskolan, som han ville se utvecklad till en allmänt medborgerlig enhetsskola. Han var direkt lärjunge till T. Ziller och modifierade i vissa avseenden dennes och Herbarts pedagogiska program, så t.ex. i fråga om formalstadierna*. De av R. under många år ledda pedagogiska sommarkurserna i Jena fingo stor anslutning av lärare från olika länder. Bland R:s skrifter märkes det betydande samlingsverket “Encyklopädisches Handbuch der Pädagogik”(7bd,1894—99)samt bl.a. “Pädagogik im Grundriss”(1890)och “Pädagogik in systematischer Darslellung”(2bd,1902 —06).R. grundade och utgav från1880″Pädago-gische Studien” och från1894(tills, med O. Flu-gel) “Zeitschrift fur Philosophie und Pädagogik”. — Litt.: Biogr. av J. Meyer(1917).ID.RJE Bng.

Kategorier: , , , , ,



Köhler,Elsa, österrikisk pedagog

Köhler,Elsa, österrikisk pedagog och psykolog(1879—1940).Efter studier vid univ. i Grenoble och Wien blev K. phil. dr 1926 och var doc. vid Wiens pedagogiska inst.1922—33.K. ägnade sig särsk. åt psykologisk forskning i den pedagogiska situationen och ledde bl.a. dylika studier i samband med utvecklandet av Je-naplanen1931—33.K. besökte Sverige1920—21°ch1933—38,varvid hon särsk. genom sin kursverksamhet i Göteborg lade grund till den aktivitetspedagogik, som vidareutvecklats av hennes svenska lärjungar. K. utgav bl.a. “Die Persön-lichkcit des dreijährigen Kindes”(1926),”Ur den moderna pedagogikens verkstad” (s.å.; tills, med I. Hamberg), “Entwicklungsgemässer Schaf-fensunterricht”(1932)och “Aktivitctspedagogik”(1936).— Litt.: K. Falk m.fl., “Vårt arbetssätt”(2uppl.1949)-E.Bng.

Kategorier: , , , , ,



Filantropism’

Filantropism’ el. filantropinism, den av J. B. Basedow grundade riktningen inom 1700-talcts pedagogik, vilken omsattes i handling särsk. vid uppfostringsanstalten Philantropinum i Dessau (grundad1774).Uppfostringsprogrammct, som helt gick i upplysningstidens anda, satte som sitt mål nytta och lycksalighet, vilket man sökte nå genom undervisning i lekens form, konfessions-lös religionsundervisning, fysiska övningar samt övergång från straff till belöningar. F:s nyttobetoning var dock alltför ensidig, leken blev til 1-gjordhet, och arbetets uppfostrande betydelse förbisågs. Trots detta blev f. av stor betydelse för den pedagogiska utvecklingen, icke minst genom de filantropister, som vidareutvecklade olika sidor av det ursprungliga programmet, män som J. H. Campe, C. F. Guts Muths, E. v. Rochow och C. G. Salzmann. — Även i Sverige vann f. livlig anklang och företrädesvis bl.a. av C. C. Gjörwcll, J. A. Lindblom och F. B. v. Schwerin. — Litt.: B. Sjövall, “Filantropinismcn”(1898);N. G. Ohlson, “Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden och gustavianska tiden”(i939):J. Landquist, “Pedagogikens historia”(2uppl.1946).E.Bng.

Kategorier: , , , , ,



Kursverksamheten

Kursverksamheten vid Stockholms högskola är en sektion av Folkuniversitetet. Organiserad som lärarförening har kursverksamheten sedan 1933 verkat som folkbildningsorgan i Stockholm. Varje år anordnas c:a900studiecirklar och kurser med c:a20,000deltagare. Rikligast företrädda äro cirklar i språk, psykologi, litteratur, konst, musik samt i naturvetenskapliga och tekniska ämnen ävensom i handclsämncn. F.n omfattande föreläsnings-, klubb- och språkfilmverksamhct bedrives. På somrarna anordnas ett antal inter-natkurser såväl i Sverige som i utlandet, främst i språk och konst. Ett viktigt led i verksamheten är den kontinuerliga pedagogiska utbildning och handledning, som ges åt de unga akademiker, vil- ka fungera som lärare. Kursverksamheten åtnjuter statliga och kommunala anslag.G.lVsn.Kursvinkel,sjöv.,se Kurs.

Kategorier: , , , , ,



« Föregående sidaNästa sida »
Sök artikel: