Webb

Webb [oebb], C le men t Charles Julian, engelsk religionsfilosof (f.1865),prof. i den kristna religionens filosofi vid Oriel College i Oxford 1920—30;Olaus-Pctri-förcläsare (“A study of rc-ligious thought in England from1850″)och teol. heders-dr i Uppsala1932.W. är en självständig och kritisk tänkare, som i sht undersökt person-lighctsbegreppets och det historiska elementets betydelse inom religionen. I filosofien är han starkast påverkad av J. Cook Wilson; med F. v. TT ii -gel hade han mångårigt intimt tankeutbyte. Bland hans skrifter märkas “Problems in the relations of God and man”(1911,rev. cd.1915),”Studies in the history of nalural iheology”(1914),”Group theories of religion and the individual”(1916;kritik av Durkheim m.fl.), de båda serierna Gifford lecturcs “God and personality”(1919)och “Divine personality and human life”(1920),”Kant’s phi- losophy of religion”(1926),”PascaLs philosophy of religion”(1929),”Religion and theism”(1934),”The historical element in religion”(1935)och “Religions cxpcrience”(1945:ined inledn. av L. W. Grenstcd och utförlig bibliogr.). W. är även cn framstående medellidsforskare, som skrivit en monogr. över1ioo-talsfilosofen biskop John of Salisbury(1932)och utg. hans “Policraticus”(2bd,1909)och “Metalogicon”(1929).— Själv-biogr. i “Conteinporary British philosophy”,2 (1925).E.An.

Kategorier: divine, human, personality, philosophy, religion, webb

Ward

Ward [oåd], James, engelsk psykolog och filosof(1843—1925),lecturer 1881 och prof.1897i Cambridge. W:s art. “Psychology” i “Encyclo-pa\.’dia britannica”,9ed., bd20 (1886),bildar epok i den engelska psykologien genom sin kritik av den då härskande associationsteorien. Hans “Psychological principles”(1918)räknas till den nyare psykologiens standardverk. YV. var empiriskt naturvetenskapligt skolad; hans skarpsinniga uppgörelse med Spencer. “Naturalism and agnosti-cism”(1899),har klassiskt värde. W:s egen “teis-tiska monadism” är klarast framställd i “The realm of cnds, or pluralism and theism”(1911).W:s “Psychology applied to education” utgavs postumt1926av G. D. Hicks och hans “Essays in philosophy”1927(med biogr. av O. W. Campbell). — Litt.: A. H. Murray, “The philosophy of J. W.”(1937).E.An.

Kategorier: klarast, philosophy, psychology, teis, tiska, ward

Stout

Stout [stäut], George Frederic k, engelsk filosof(1860—1944),prof. vid univ. i S:t Andrews’903—36,utg. av “Mind”1892—1920.Under ständig omprövning fullföljde S. James Wards aktivitetspsykologi och påverkade djupt den nyare engelska psykologiens grundforskning genom sina i talrika uppl. utkomna skrifter “Analytic psychology”(2bd,1896),”A manual of psychology”(1898—99, 5ed. rev. av C. A. Macc med tillägg av R. IL Thouless,1938)och “The groundwork of psychology”(1903, 3rev. ed. av R. H. Thouless 1943).Inom kunskapsteorien lämnade S. värdefulla bidrag bl.a. till den omedelbara kunskapens, allmänbegreppets och falskhetens problem (“Studies in philosophy and psychology”,1930).Som en skarpsinnig och självständig debattör av den moderna filosofiens viktigaste frågor framträder S. i sina Gifford lectures “Mind and mattcr”(1931)och “God and naturc” (utg. av A. K. Stout1952 med minnesteckning och bibliogr. av J. A. Passmore). — Litt.: C. A. Mace, “G. F. S.1860— 1944″(i “Proceedings of the British Academy”,31, 1945).E.An.

Kategorier: mind, philosophy, psychology, skarpsinnig, stout, thouless

Sorley

Sorley [så'oli], W i 1 1 i a m Ritchie, skotsk-engelsk filosof (1855—1935), 1900—33 prof. i etik i Cambridge. S. hävdade i på sin tid mycket infly- telserika skrifter (“The moral life and moral worth”, 1911, “Moral values and the idea of God”, 1918) de etiska värdenas objektivitet, vilkas grund han förladeien personlig Gud. S. skrev även “A history of English philosophy” (1920), och i “Mind” (1923) publicerade han en studie, “Time and rea-lity”, innehållande en djupgående kritik av B. Bosanquets filosofi.[S.N.]N.

Kategorier: english, history, moral, personlig, philosophy, sorley

Smith

Smith [smib'], Norman Kernp, engelsk filosof (f.1872),prof. i logik och metafysik vid univ. i Edinburgh 1919—45,infördes av R. Adamson i studiet av Kants kriticism, vilket salt frukt dels i den mästerliga eng. övers, av “Kritik der reincn Vernunft”(1929,förk. ed.1934),dels i “A commentary to Kant’s Crilique of pure reason”(1918, 2ed.1923,rev. ed.1951).den förnämsta handboken i sitt slag. S. har även utg. “Hume’s Dialogues concerning natural religion”(1935, 2cd. med suppl.1947).Påverkad av bl.a. R. Ave-narius, åt vilken han ägnat en avh. (i “Mind”, N.s.,15, 1906).S. Alexander och G. Sloul företräder S. i kunskapsteorien cn neorealism, som utmynnar i pragmatistiska tankegångar. Han är idealist i etiken och teist i religionsfilosofien, där F. v. Ilii-gel betytt mycket för honom. S:s huvudarbeten äro “Studies in Cartesian philosophy”(1902),”Prolcgomena to an idealist theory of knowledgc”(1924),”The naturc of universals” (i “Mind”, N.s.,36, 1927)samt det i Hume-forskningen epokgörande verket “The philosophy of David Hume”(1941).— Litt.: R. Metz, “Dic philosophischen

Kategorier: hume, idealist, kants, mind, philosophy, smith

Sellars

Sellars [sell'az], Roy Wood, amerikansk filosof (f.1880),prof. vid Univ. of Michigan, Ann Arbor, medarbetare i “Essays in critical realism”(1920;jfr Neorealism), företräder cn evolutioiiis-tisk naturalism. S:s viktigaste arbeten äro “Critical realism”(1916),”Evolutionary naturalism”(1922),”The principles and problems of philo-sophy”(1926),”The philosophy of physical realism”(1932),”Philosophy for the future”(1949;tills, med V. J. McGill och M. Farber) och “Le rcalismc critique et le materialisme möderne” (i “L’activité philosophirpie contemporaine en FYance ct aux États-Unis”,2, 1950).R.An.

Kategorier: critical, fyance, naturalism, philosophy, realism, sellars

Samuel

Samuel [säm'jo;il], Herbert Louis, Viscount Samuel of Mount Carmel and of Tox-teth(1937).engelsk politiker (f.1870),son till en judisk bankir i Liverpool. Efter studier i Oxford invaldes S. som liberal i underhuset, av vilket han var led.1902—18 och 1929—35.Han var1905—09understatssekr. i inrikesministeriet och1909—10kansler för hertigdömet Lancaster med säte i kabinettet. Under de följande åren var han dels postminister, dels president i Local Government Board. S, blev1916inrikesminister men lämnade s.å. jämte några andra ministrar regeringen i samband med konflikten mellan Asquith och Lloyd George.1917—18var S. president för en parlamentarisk besparingskommitté och1919brittisk representant i Belgien för återuppbyggnaden där. S. var1920—25High Com-missioncr i Palestina. Han hade på gr. av sin börd åtagit sig denna uppgift med tvekan, och fastän personligen vänligt stämd mot sio-nismen ledde han förvaltningen opartiskt el. i vissa fall snarast till arabernas fördel.1925—26ledde S. cn kommission, vars utredning om kolindustrien, “The Samuel Report”, länge spelade cn viktig roll i den politiska debatten.1927—29var han liberalernas ledare men lyckades icke återställa endräkt inom partiet. Efter1931års val samverkade han som inrikesminister tveksamt med MacDonald och Baldwin men lämnade regeringen följ. år, enär han ogillade Ottawakonferensens tullprogram. S. var1931—35liberal gruppledare i underhuset. Sin politiska åskådning har han framställt bl.a. i programskriften “Liberalism: an attempt to state prin-ciples and proposals”(1902).Han har även starka filosofiska intressen (president i British [nuv. Royal] Institute of Philosophy sedan1931); hans filosofiska huvudarbete är “Belief and action, an everyday philosophy”(1937).I sina “Mernoirs”(1945)har S. polemiserat mot Llyod Georges redogörelse för Balfourdeklarationcns tillkomst.S.Br.

Kategorier: philosophy, politiska, president, regeringen, samuel, underhuset

Representativa urval

Representativa urval ur R:s skrifter föreligga i “Selected papers” (i “The modern library”,137, 1927)och “Dictionary of mind, matter and morals”(1952).— Litt. om R. är oöverskådlig. Självbiogr. i “Contcmporary British philosophy”,1 (1924)och i “The philosophy of B. R.” (i “Library of living philosophers”,5, 1946;med bibliogr. och expertdiskussion; huvudarbetet om R.). Dokumenten från rättegången 1940äro utg. av J. Dewey och H. M. Kallen, “The B. R. case”(1941).Bland nyare filosofiska framställningar | och kritiska undersökningar kunna exempelvis nämnas M. Black, “The nature of mathematics”j(1933).K. Marc-Wogau, “Die Theorie der Sin-nesdatcn”(1945),N. Goodman, “The strueture of appearance”(1951),E. Götlind, “B. R:s theories of causation”(1952)och Ch. A. Fritz j:r, “B. R:s construetion of the extcrnal world” (s.å.).E.An.

Kategorier: library, mathematics, philosophy, representativa, urval, wogau

Under samma realistiska period utvecklades

Under samma realistiska period utvecklades R:s teorier om naturkunskapen bl.a. i “Philosophical essays”(1910,delvis omtr. jämte nyare i “Mysticism and logic”,1918),”The problem of philosophy”(1912;sv. övers.1922)och hans skarpsinniga Lowell-lecturcs “Our knowlcdge of the cxternal world”(19T4,rev. ed.1926).R. sökte därefter sammansmälta sina kunskapsteoretiska idéer med behaviorismen och den moderna fysiken till en syntetisk natur- och människouppfattning, som han kallade “logisk atomism” och som i vissa avseenden är nära besläktad med den logiska po-sitivismen* (“The analysis of mind”,1921,”The A. B. C. of atoms”,1923,”The A. B. C. of rela-tivity”,1925,”The analysis of matter”,1927).Därefter tenderade R:s filosofi till subjektivism och skepticism (“An outline of philosophy”,1927;sv. övers. “Den nya filosofien”,1928,”Sceptical essays”,1928;sv. övers.1950),men under amerikaåren samlade han sig till nya positiva prestationer, bl.a. “An inquiry into meaning and truth”(1941),som innehåller den bästa framställningen av R:s språkteori, “History of Western philosophy and its connection wilh polilical and social circum-stances from the carliest times to the present day”(1945;sv. övers.1948)och “Human knowlcdge. Its scope and limits”(1948;sv. övers.1950).R. är i stort sett empirist, en fullföljare av den engelska traditionen från Locke och Hume, men den logiska och matematiska kunskapen kan icke grundas på crfarenhetsdata. Ej heller kunna in-duktionen och sannolikhctsbeviset bygga enbart på satser, som uttrycka omedelbara varseblivningar. R:s kunskapsteori utvecklas under ständig diskussion med den nyaste specialforskningen. Genom tillämpningen av den logistiska tekniken får den ofta en mycket hög grad av klarhet och precision. R försmår falskt djupsinne, utreder ingående och sakligt varje delproblem och har med åren blivit allt skickligare i den försiktiga avvägningens konst. Hans metoder och resultat äro föremål för en fortgående prövning i vidaste kretsar av den filosofiska världen.

Kategorier: analysis, essays, knowlcdge, logiska, philosophy, realistiska

Rogers

Rogers [råj'az], Arthur Kenyon, amerikansk filosof(1868—1936),prof. vid Butler Univ.1904,Missouri 1910 och vid Yale, New Haven, Conn.,1914—20,medarbetare i “Essays in critical realism”(1920),har bl.a. skrivit en förträfflig kritisk överblick över “English and American philosophy sincc1800″ (1922),”"What is truth?”(1923),”Morals in review”(1927),”The Socratic problem” (i933) och “Ethics and moral tolerance”(1933).— Litt.: Självbiogr. i “Contemporary American philosophy”,2 (1930).E.An.

Kategorier: american, morals, philosophy, rogers, truth, what

Nästa sida »

Sök artikel: