Inom

Inom en ring av boulevarder, vilken markerar sträckningen av den 1871 rivna stadsmuren, ligger på flodens högra sida den medeltida staden, som med sitt oregelbundna gatunät, sina vita hus, ofta i morisk stil, och sina blå och gyllene azulejos-kupoler och torn bevarar en viss orientalisk prägel. De nyare stadsdelarna på ömse sidor om floden äro öppnare och rätvinkligt anlagda och genomkorsas av breda avenyer. Inom medeltidsstaden har det moderna V. sin medelpunkt, Plaza del Caudillo (f.d. Plaza Emilio Castclar), ej långt från järnvägsstationen. V:s märkligaste byggnad och ett av Spaniens förnämsta byggnadsminncn i sengotik är katedralen La Seo, uppförd1262—o.1500på platsen för ett romerskt Diana-tempel, som under medelliden använts omväxlande som kristen kyrka och moské. Den är treskeppig med åttkantigt mittorn och ett51m högt klocktorn,

Kategorier: byggnad, förnämsta, katedralen, plaza, sengotik, spaniens

Montevideo

Montevideo [månteoiöe'å], huvudstad i republiken Uruguay, på n. stranden av Rio de la Platå,200 km ö. om Buenos Aires;703,572inv.(1940, 32,5%av rikets hela folkmängd). M. utgör eget dep. med en areal av 663km2; den egentliga staden upptar13km2. Den har fått sitt namn efter ett närbeläget, kägclformigt berg, kallat Cerro(154m ö.h.), vilket10/i1520iakttogs av Magalhäes under dennes världsomsegling och benämndes Montevideo. Staden grundades1726,men några år tidigare hade spanjorerna byggt ett fort på Cerro. Under de första ioo åren utvecklades samhället ytterst blygsamt,1818hade det sålunda3,500inv.,1829 9,000inv. I början av1800-talet var staden åtskilligt omstridd, den intogs av engelska trupper1807,återtogs av uruguayanska patrioter1811,togs1814av en argentinsk frikår, följ. år åter av patrioterna och1817av trupper från Brasilien. I Brasiliens ägo var staden till1828,då Uruguay blev självständig stat och M. dess huvudstad.1836började immigrationen på allvar; sålunda kommo1838—41c:a28,000personer hit från Europa.1860var folkmängden50,000, 1872 105,000och1902 278,000.Tngen stad i Sydamerika har mera kosmopolitisk prägel än M. — Stadens kärna är den låga halvön mellan havet och den hästskoformiga, rymliga(4,»km breda) men urspr. grunda hamn-bukten; fortfarande ligger affärscentrum här. Numera breder sig staden runt Cerro och långt inåt det svagt ondulerande landet. M. är en tilltalande stad, byggd i spansk kolonialstil med breda, raka gator, som skära varandra under räta vinklar; huvudgata är Calle del i8dcJulio. Husen äro i allm. i2—3våningar med platt tak. Flera ståtliga öppna platser finnas: vid Plaza de la Con-stituciön ligga den stora parlamentsbyggnaden i klassicerande stil och katedralen i barock från början av1800talet; vid Plaza de la Indcpendcn-cia ligger bl.a. regeringsbyggnaden. Av andra offentliga byggnader förtjäna nämnas stadshuset, tullhuset, börsen, det stora operahuset, univ., grundat1849 (1,197studenter1937),tekniska högsk., handelshögsk.. konstakad. och nationalmuseet (grundat1880).M:s ytterområden upptagas av

Kategorier: cerro, huvudstad, montevideo, plaza, stad, staden

Madri’d

Madri’d [spa. utt. maöri'öl, Spaniens huvudstad och största stad samt huvudstad i prov. Madrid(8,002 km2,1,909,003inv.) i Nya Kastilien;1,440,091inv.(1949).M. är beläget nästan i landets medelpunkt, på den ödsliga nykastiliska högslätten 650m ö.h. vid den lilla floden Manzanares, ett tillflöde till Tajos biflod Jarama. Staden har blåsigt fastlandsklimat med starka dagliga och årliga temp.-variationer. Den är Europas högst belägna storstad men är helt cn konstprodukt, som saknat alla naturliga förutsättningar för en dylik utveckling. Det centrala läget kunde icke utnyttjas, förrän dyrbara samfärdsleder till de omgivande perifexa landsdelarna kommit till stånd. M. omtalas i början av900-talet som en liten morisk stad och fästning,Madschrit.Alfons VI erövrade den1083.Karl V förlade tidtals sitt residens till staden. Först1561Upphöjdes den definitivt av Filip IT till huvudstad. Då var dess folkmängd c:a25,000,vid början av1800-talet c:a160,000, 1860 298,000, 1900 539.835och1930 883.274. 1947inkorporerades förorterna Carabanchel i s.v. och Chamartin i n.ö. Under inbördeskriget1936—39flyttades på gr. av det snabbt växande hotet mot huvudstaden regeringen till Valencia9/u1936,varefter nationalisterna började anfallet, bl.a. med förödande art.- och flygbombardemang. Särsk. omfattande blevo skadorna i det under anläggning varande nya univ.-komplexet i n.v. M.28/s1939kapitulerade staden för general Franco. — Den äldsta delen ligger i centrum och har ett oregcl- bundet, labyrintartat gatunät, som här ger stadsbilden en ålderdomlig prägel; dock äro husen övervägande uppförda i barockstil. Dess medelpunkt är Pucrta del Sol, varifrån ett tiotal gator utstråla; mot v.n.v. går Calle del Arcnal till Plaza de Isabel II och vidare till Plaza de Oriente, M:s största och vackraste öppna plats med Filip IV:s ryttarstaty och44andra statyer av gotiska och spanska konungar. Här ligger också det vidsträckta, rikt utsmyckade f.d. kungl. slottet, sedan1931statsmuseum. Det uppfördes1738—64och innehåller dyrbara konstsaml., tavlor av Tizian, Murillo etc. Från Puerta del Sol går Calle Mayor mot v.s.v. fram till den nya katedralen, Nuestra Scfiora de la Aimudena(1895fL); vid och s. om denna huvudgata ligga rådhuset, uppfört1644i äldre barockstil, stadshuset och Plaza dc la Con-stituciön. Längre söderut resa sig bl.a. kyrkorna San Francisco el Grande från1700-talets senare del (anses vara M:s vackraste kyrka) och österut vid Calle de Toledo den forna katedralen San Isidro el Real, som är från1620-talet och har målningar av Tizian. Från Puerta del Sol strv-ker åt ö.n.ö. den breda och livligt trafikerade CaUe de Alcalå, omgiven av finansdep., bank- och klubblokaler, hotell samt med M:s äldsta triumfbåge, Puerta de Alcalå (1775)-Här ligger även konstakad^ byggnad. I ö. begränsas gamla staden av ett antal vackra promenader: Paseo del Prado och dess11.fortsättning, Salön del Prado, Paseo de Recolétos och Paseo de la Castcllana, alla med palm- och cederp'anteringar. Vid cl. helt nära Paseo Recolétos ligga bl.a. det i senare barock uppförda justiticpalatsct från1700-talets mitt och Palacio de la biblioteca y museos nacionales, i vilket inrymmas nationalbibl., nationalarkivet, museum för modern konst och ett stort arkeologiskt museum. Vid Paseo de la Castcllana ligger ett naturhistoriskt museum med bl.a. dyrbart material från Amerika och Filippinerna. Det nämnda promenadstråket skares av Calle de Alcalå i Plaza de Castelår, vid vilken riksbanken är belägen. Vid Paseo och Salön del Prado ligga botaniska trädgården, Pradomuseet*, spanska akad., börsen, huvudpostkontoret (det rikast dekorerade i sitt slag i världen, en typisk representant för spanjorernas prunkande smak) och nationalförsamlingens byggnad. Calle dc Alcalås fortsättning ö. om Plaza de Castelår skär Plaza de la Independencia; vid dess ö. ändpunkt ligger den stora tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros, rymmande14,000åskådare. N. om Pucrta del Sol genomkorsas staden i v.—ö. riktning av den breda Gran Via, omgiven av moderna varuhus och affärsbyggnader. De s.ö. stadsdelarnas pulsåder är Calle dc Atocha, som vid Sydbangården fortsätter i Paseo dc Atocha. Staden begränsas i ö. av Calle de Alfonso XII. ö. härom utbreder sig den vidsträckta Parque de M.(143ha) med bl.a. slottet, El Rctiro*, utställningsbyggnaden och astronomiska observa-toriet.12broar föra över Manzanares, som ligger på M:s s.v. sida. Staden växer huvudsakl. ut åt n. och ö., där delvis förnäma villa- och trädgårdsstäder uppstått. M. är säte för Spaniens centraluniv., som1836flyttades hit från Alcalå de Henares. Dessutom finnas många högsk. för tillämpad vetenskap, akad. och lärda sällskap samt ett1711grundat nationalbibl. med över2mill. bd och30,000handskrifter. Många praktfulla teatrar finnas. — Först i våra dagar, sedan M. blivit medelpunkten i ett omfattande järnvägsnät, har det även blivit centrum för det spanska affärslivet. I samband därmed har en ganska mångsidig industri utvecklat sig. Särsk. läderindustrien är betydande, men även livsmedelsindustrien är av vikt. Vidare finnas järngjuterier, porslinsfabrikation, tillverkning av järnvägsvagnar och bilar, tobaks-, pappers- och matt-(gobeläng-)industri.5större järnvägsstationer finnas. Trafiken inom staden ombesörjes av talrika spårvägs- och buss-linjer samt en underjordisk järnväg (sedan1924).Storstadens vattenförsörjning tillgodoses medelst cn67km lång ledning från Sierra de Guadar-rama i n.[J.F.;EW.]P.

Kategorier: alcalå, calle, paseo, plaza, spanska, staden

Plaza

Plaza San Martin i Lima, Peru. nåder, ett franciskan- och ett dominikankloster. Staden har ett 70-tal kyrkor, ett redan1551 grundat univ., det äldsta i hela Amerika(8,102studenter1947),en katolsk högsk.(1,144studenter), lantbruks- och teknisk högsk., krigsskola, natio-nalbibl. (eldhärjat1943)och ett tiotal museer, botanisk och zoologisk trädgård. L. har omfattande bomullsindustri, möbel- och skofabriker, kvarnar, kex- och tobaksfabriker. Utanför den gamla staden ha vackra förorter uppvuxit, ss. Miraflores, Magdalena, Barranco och Chorrillos, alla söderut vid kusten. I Limatambo ligger L:s flygstation.[J.F.]P.

Kategorier: högsk, kvarnar, plaza, staden, tobaksfabriker, vackra

Lima, huvudstad

Lima, huvudstad i Peru och i dep. Lima(38,984 km2;1,104,617inv.), på båda sidor av floden Ri-mac;767,054inv.(1948).L. ligger i det torra kustbältet (årsnederbörd blott c:a50mm) vid foten av Västkordilleran, c:a140m ö.h. och 10km från hamnstaden Callao. L. anlades1535av Pizarro somCiudad de los Reyesoch blev de spanska vicekonungarnas huvudstad. Det har upprepade gånger lidit av starka jordbävningar, den svåraste1746.L. är en av Sydamerikas vackraste städer, med breda gator, som skära varandra rätvinkligt, talrika öppna platser och vackra promenader, som anlagts i de gamla befästningarnas ställe. Stadsbilden är dock mycket brokig, i det att en mängd moderna hus, som uppförts av järn och betong för att kunna motstå jordbävningarna, omväxla med gamla byggnader i spansk stil. Stadens centrum är Plaza de Armas med katedralen, grundlagd1535,regeringsbyggnaden, stadshuset och ärkebiskopspalatsct. Från Plaza de Armas utgå strålformigt spårvägs- och busslinjer. I L. ligga vidare dc centrala ämbetsverkens, riksdagens och högsta domstolens bygg-

Kategorier: armas, betong, huvudstad, lima, motstå, plaza

Sök artikel: