Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Kolförädling

Kolförädling är i vidaste bemärkelse varje behandling av fossila kol, som avser framställning av mera högvärdiga produkter. Hit höra alltså bl.a. de vanliga processerna för framställning av koks*, koksugnsgas, lysgas, vattengas, generator-gas (sc Gasbränslcn) m.m. samt utvinning och vidare bearbetning av därvid uppkommande biprodukter. Den form av k., som f.n. tilldrar sig största intresset och som ordet i mera inskränkt bemärkelse vanl. avser, är överförandet av kolet till flytande kolväten, s.k. syntetiska oljor, av liknande art som dc naturliga mincraloljcproduk-tcrna och med samma användning som dessa. Orsaken till att metoderna för dyk k. under dessa senare år ägnats så stor uppmärksamhet är två-faldig. Dels har man velat finna cn ersättning för de naturliga mineraloljorna med hänsyn såväl till naturtillgångarnas för många och stora konsumentområden oförmånliga belägenhet som till deras framtida utsinande, dels har den för kolproducenterna ofördelaktiga prisutvecklingen på kolmarknaden väckt behovet av ett ekonomiskt fördelaktigare tillgodogörande av kolet. — Vad som i fråga om den genomsnittliga kemiska sammansättningen väsentligen skiljer normala stenkol från oljor är, att de senare innehålla omkr. dubbelt sS mycket väte som de förra. För att överföra kol till olja måste man alltså tillföra en viss mängd väte under sådana betingelser, att vätet förenar sig med kolet till huvudsakl. flytande kolväten. Detta sker genom en organiskt-kemisk process, som benämnes k o 1 h y d r e r i n g, och produkten kallas syntetisk olja el. bensin*. Bland de härför utarbetade metoder, som hittills givit användbara resultat, må nämnas följ. B e r g i u s-processen utföres vid en temp. av 450—4800 och ett tryck av150—200alm i högtryckskärl (autoklaver), där vätgas bringas att reagera med en blandning av målet kol och olja. Utbytet av flytande oljor är vid lämpliga kol och om processen skall täcka sitt eget kraftbehov, c:a1t olja på3t kol. I. G. Farbenindustries metod är en modifikation av Bergiusprocessen och skiljer sig från denna särsk. därigenom, att man vid hydrcringen använder katalysatorer, genom vilka man kan påskynda processen och leda den i viss, önskad riktning. Metoden är särsk. lämpad för bearbetning av brunkol. Vid Fi-schers metod behandlas cn blandning av koloxid och väte i närvaro av lämpliga katalysatorer vid200—3000men vid vanligt tryck.IS.

Kategorier: , , , , ,



Kodachrome fkådakrå’m],

Kodachrome fkådakrå’m], av Eastman Kodak Co. utarbetad färgfotografisk metod, som ger diapositiv i naturliga färger, avsedda för projektion. K.-film tillverkas som rullfilm, smalfilm och bladfilm. Fotograferingen utföres med normala kameror, utan användande av särskilda filter cl. andra tillbehör. Några anvisningar för filmens framkallning ha cj publicerats, och fram-kallningen utföres genom fabrikantens försorg på härför särskilt inrättade laboratorier. Principen för k. är i stort densamma som för Agfa-color (se Färgfotografi, sp.972).Filmen har tre ytterst tunna, ljuskänsliga bromsilvergelalinskikt, gjutna över varandra. Det översta påverkas endast av blått ljus, det mellersta endast av grönt och det nedersta (närmast cclluloidundcrlagct) endast av rött, såsom utförligt beskrives med ill. å pl. vid Färgfolografi. Mellan de två översta skikten finns ett gulfärgat gelatinskikt, som har till uppgift att förhindra blått ljus att påverka de båda nedre skikten. Detta filtcrskikt avfärgas sedan under processen. Färgbilderna i de tre I skikten erhållas liksom hos Agfacolor genom ! färgkopplingsframkallning. Denna utföres emellertid hos K.-processen etappvis. Varje skikt innehåller således en färglös färgkomponent, som I ger upphov till färgbilderna vid färgframkall-ningen. Först sker en negativframkallning, varvid endast svart-vila silverbilder uppstå i de tre skikten. Därefter följer omvändningsframkall-ningen, kombinerad med färgframkallning. Det i de ljuskänsliga skikten kvarvarande, icke svärtade bromsilvret belyses och framkallas till tre posilivbilder med en speciell färgframkallare, vars oxidationsproduktcr reagera med färgkomponen-tcrna i resp. skikt, vilka gc upphov till tre positiva färgbilder, som lagras över dc s vart-vita silvcrbildcrna. Hos Agfacolor sker denna efter-belysning med vitt ljus, så att alla tre skikten belysas, resp. färgframkallas samtidigt. Vid K.-processen begagnar man sig av att bromsilvret även efter negativframkallningen behåller sin specifika färgkänslighet i de tre skikten och utför efterbelysning med ljus av olika färg, så att endast ett skikt påverkas varje gång. Efter negativframkallningen utsattes sålunda filmen underifrån (från celluloidsidan) för rött ljus, som endast påverkar det kvarvarande bromsilvret i det understa, rödkänsliga skiktet. Detta framkallas nu, varvid utom den positiva silverbilden bildas en positiv färgbild. Färgutfällningen blir i varje punkt proportionell mot den mängd silver, som samtidigt utreduceras i den positiva silver-bilden. Då processen är subtraktiv, får bilden blågrön färg, d.v.s. komplementfärg till rött. Därefter belyses filmen uppifrån med blått ljus, som nu, liksom vid fotograferingen, endast påverkar det översta skiktet. Resultatet blir en positiv silverbild och en mot denna exakt svarande gul färgbild. Slutl. belyses det mellersta skiktet och färgframkallas till en svart silverbild och en rödviolett färgbild. Nu ha alla silversaltcr i filmen omvandlats till ett metalliskt silver, varför filmen är helt svart, så att färgbilderna cj kunna urskiljas. Efter behandling i ett blekbad, som löser upp silvret, kvarstå de tre över varandra lagrade färgbilderna, som tillsammans i genom-sikt ge en bild i naturliga färger. Urspr. användes för framställningen av färgen i de tre skikten en omständlig infärgning i förening med urblek-ning, men metoden ändrades 1942 till färgkopp-ligsframkallning. Kodak införde1941två färg-kopieringsmetoder, Kotavachrome och M i-nicolor, vilka äro identiska med K., men underlaget utgöres av vitt, ogenomskinligt cellu-losaacetat (se Färgfotografi, sp.974).En variant av K. är K o d a c o 1 o r, cn rullfilm av negativtyp, som återger motivets färger som komplementfärger och användes särsk. för fotografering av färgbilder, som skola kopieras (se Färgfotografi, sp.971och973).KS.

Kategorier: , , , , ,



Dina Vinhofers,danskäventyrcrska

Dina Vinhofers,danskäventyrcrska (d.1651),bekant därigenom, att hon i slutet av 1650 avenav sina älskare, överste J. Walter*, förmåddesattbeskylla C. Ulfeld och hansgemål för planer på att försöka förgifta Fredrik III. Under den följande processen konstaterades emellertid grundlösheten av denna beskyllning, och D. dömdes dåtilldöden och avrättades.

Kategorier: , , , , ,



Dialektisk materialism,

Dialektisk materialism, den i rysk bolsjevikisk litteratur övervägande använda benämningen på den historiska cl. ekonomiska materialismen; benämningen avser att efter Marx särsk. framhäva den dialektiska karaktären hos den historiska processen. — Litt.: A. Nyman, “Nazism, caesa-rism, bolsjcvism”(1941).

Kategorier: , , , , ,



Ja’goda

Ja’goda [-gode], Genrich Grigorjcvitj, eg. Herschel J e h 11 d a, rysk politiker (1891 —1938), son till en judisk hantverkare i Nizjnij-Novgorod. J. blev redan under skoltiden medl. av en revolutionär sammanslutning och 1907 av bolsjevikparliet. 1911 arresterades han och förvisades men frigavs 1913 och deltog 1915—17 i 1 :a världskriget. Han log aktiv del i den bolsjevikiska statskuppen i nov. 1917, blev 1920 medl. av tjekans presidium, 1924 v. ordf. i OGPU (Sovjetunionens politiska polis) och i praktiken dess faktiske ledare. I denna egenskap skärpte han den röda terrorn, utvidgade OGPU:s verksamhetsområden och organisation samt förberedde dess omdaning till folkkommissariatet för inrikes ärenden, NKVD, vars förste chef han blev 1934. Efter att i början av 1930-talet på den högsta partiledningens uppdrag ha utfört vidsträckta rensningsaktioner inom parti, Statsapparat och armé entledigades J. i sept. 1936 från inrikeskommissariepostcn, utnämndes till folkkommissarie för post- och telegrafväsendet men avlägsnades i april 1937 även från denna post och arresterades. 1 samband med den stora processen mot det s.k. högerblocket och trotskisterna i mars 1938 blev J. anklagad för att tills, med Bucharin och Rykov ha stått i spetsen för en föregiven komplott mot sovjetregimen i syfte att återinföra den kapitalistiska samhällsordningen saml för delaktighet i mord på förf. M. Gorki, f.d. OGPU-chefcn V. Mcnzjinski m.fl. och mordförsök på sin efterträdare som inrikesfolkkom-missarie N. Jezjov. J. erkände under processen sin skuld, dömdes jämte 17 andra anklagade till döden och avrättades.A.Pe. von Jagow [ja’gå|, G o 111 i e b, tysk diplomat (1863—1935), inträdde 1889 i tysk statstjänst, 1895 i tysk diplomati med sin mesta tjänstgöring i Rom, innan han i jan. 1913 övertog poslen som Kiderlen-Wächters efterträdare på ut-rikesstatsekreterarposten i Berlin. Denna post var så mycket mera betydelsefull, som det internationella läget var osäkert och ömtåligt och rikskanslern v. Bethmann-Hollweg föga förtrogen med diplomatiens angelägenheter. Meningarna ha varit delade om J:s förmåga att behärska den svåra situationen i juli och aug. 1914. Han synes väsentligen ha överlåtit ledningen åt rikskanslern. J. avgick i nov. 1916. Som en försvarsskrift utg. han “Ursachen und Ausbruch des Welt-krieges” (1919; sv. övers. s.å.). GgA.

Kategorier: , , , , ,



Nomina’tio aucto’ris

Nomina’tio aucto’ris el.lauda’tio auetoris(lat.),processr.,namngivande av ägare el. fångesman. Genom n. och instämmande av denne kan innehavaren av cn sak indraga fångesmannen i rättegången och överflytta ansvaret för processen på honom. Se Litis denuntiatio.

Kategorier: , , , , ,



Norna

Norna [-å-] (av grek.nowa’,frätsår), ett tillstånd av spontant uppkommet gangrän i slemhinnan el. på övergången mellan slemhinna och hud. Vanligast förekommer n. i munnen men ses också i näsan, i hörsclgången, i vulva, anus el. på förhuden. Den viktigaste lokalisationen är dock munnen, och med n. menar man i allm. en nekrotiserande process just här, enstoinati’tis gangraeno’sa.N. uppkommer framför allt hos barn under5år, som förut äro starkt nedsatta på gr. av andra sjukliga tillstånd, ss. infektioner el. näringsrubbningar. Processen börjar på insidan av kinden, vanl. på ett ställe motsv. en främre kindtand, som en missfärgad, brunsvart fläck, breder sig sedan snabbt i omkretsen och på djupet, tränger igenom kinden, av vilken stora delar falla sönder och stötas av. Barnet är mycket starkt påverkat, döden inträder i upp emot ioo%> inom 810 dagar el. förr. På djupet av processen finner man spolformiga baciller och spirillcr, vilka av vissa forskare anses vara orsak till sjukdomen, av andra däremot sekundärt tillkomna. — N. sågs förr ej så sällan på sjukhus och barnhem med dålig hygien, ibland som komplikation vid mässling, numera är det en sällsynt sjukdom. I mycket tidiga fall kan en radikal kirurgisk behandling vara livsräddande, riklig tillförsel av vitaminer anses vara av värde, penicillinbehandling är numera den givna metoden.A.Fl.

Kategorier: , , , , ,



Dina Vinhofers,danskäventyrcrska

Dina Vinhofers,danskäventyrcrska (d.1651),bekant därigenom, att hon i slutet av 1650 avenav sina älskare, överste J. Walter*, förmåddesattbeskylla C. Ulfeld och hansgemål för planer på att försöka förgifta Fredrik III. Under den följande processen konstaterades emellertid grundlösheten av denna beskyllning, och D. dömdes dåtilldöden och avrättades.

Kategorier: , , , , ,



Dialektisk materialism,

Dialektisk materialism, den i rysk bolsjevikisk litteratur övervägande använda benämningen på den historiska cl. ekonomiska materialismen; benämningen avser att efter Marx särsk. framhäva den dialektiska karaktären hos den historiska processen. — Litt.: A. Nyman, “Nazism, caesa-rism, bolsjcvism”(1941).

Kategorier: , , , , ,



Mooney

Mooney [mo'ni], Thomas (Tom), amerikansk arbetarledare(1883—1942).M. organiserade under1:a världskriget pacifistiska proteststrejker och dömdes 1917 till döden för ett1916förövat bombattentat i San Francisco. Enär rättegången uppenbart icke hade varit korrekt, återupptogs processen, men M. dömdes denna gång till livstids fängelse för mord. Fallet blev ett av de mest omstridda i amerikansk rättshistoria och

Kategorier: , , , , ,



« Föregående sidaNästa sida »
Sök artikel: