Utsäde, till sådd avsedd

Utsäde, till sådd avsedd säd och fröer samt för sättning avsedd potatis (sättpotatis) och knölar av jordärtskockor. U:s egenskaper och beskaffenhet äro avgörandeför den blivande skördens mängd och beskaffenhet. Fordringar på ett gott u. (se Frökontroll) äro, förutom sortäkthet (samt i vissa fall även stamäkthet): renhet, friskhet, hög vikt, hög grobarhet och grouingsenergi. Vid val av u. bestämmes först sorten, så alt den passar för jordens beskaffenhet, klimatiska förhållanden och kullurtillstånd samt odlingens ändamål. U. anses som s o r t ä k t a, om det innehåller högst3°/o av andra sorter, s o r t r c n t, om det är så gott som fritt från inblandning av andra sorter av samma art. Renhet hos ett u. är av stor betydelse, döda föremål äro skrymmande, inblandning av andra arter, t.ex. råg i vete, korn i havre

Kategorier: avsedd, beskaffenhet, gott, renhet, sorter, utsäde

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper som särdeles i anseende till skaldekonsten och vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den, som tjänar att tolka de himmelska sanningar”. För att förverkliga detta sitt syfte skulle S. “utarbeta en svensk ordabok och gram-matica, jämte sådana afhandlingar, som bidraga kunna till stadga och befordran af god smak”. Akad:s valspråk blev “Snille och smak”. Led:s antal bestämdes till 18.Gustav III tänkte sig, att dessa skulle representera olika grupper, dels förf., dels kritiker, dels “höga herrar”, de sistn. stundom betecknade som “mecenatklassen”. Dessa skulle bidraga till att socialt höja de förras ställning. 1 akad. voro alla likställda, all titulatur var förbjuden, del officiella tilltalsordet var “min herre”. Akad:s led. skulle ha rätt att teckna sig “en ibland dc aderton”. Konungen utsåg själv13 av de första medl., vilka fritt skulle, utvälja de återstående5.I fortsättningen skulle akad. få komplettera sig

Kategorier: akad, akads, bidraga, förnämsta, renhet, smak

Från denna

Från denna tid blev det stränga klassiska jämnmåttet med klar överskådlighet och symmetri. harmoniska linjer och proportioner samt måttfull dekorering karakteristiskt för den franska smaken. Den franska arkitekturen utbildades vid 1500-talets slut, under den s.k. senrenässansen, i klassisk renhet, höghet och storslagenhet. Här framstår Salomon de Brosse(1562—1626),som bl.a. för Maria av Medici byggde Luxembourg-palatset. Under1600-talets förra del verkade i denna anda Jacques Lemercier(1585—1654).

Kategorier: brosse, framstår, franska, renhet, salomon, storslagenhet

Duchobortser

Duchobortser [do/åbår'-] (ry.duchoborels,”kämpe för religionens andliga väsen”), rysk sekt, som antages vara grundad av en kväkare i guv. Charkov o.1740—50.D:s lära har fortplantats endast genom muntlig tradition; huvuddragen äro följ: Gud existerar i naturen på ett för sinnena erfarbart sätt men andligt i människosjälen, vilken fanns före världens skapelse. Efter döden övergår den rättfärdiges själ i ett nyfött barn, medan syndarens ingår i ett djur. Jesu historia fattas symboliskt. Maria och helgonen hedras, men deras hjälp anlitas ej. D. förkasta kyrklig inst. och hierarki och ha själva en ytterst förenklad gudstjänst, som hålles i vanligt rum; dc fordra fromhet och renhet i tankar och framför allt i handling; den, som fyller dessa krav, kan vara deras ledare. Enl. d:s uppfattning behövas myndigheterna endast för dc dåliga människorna, varför de vägra att avlägga ed och fullgöra värnplikt. Ryska regeringen förfölj- de dem upprepade gånger; bl.a. uppträdde L. Tolstoj till deras försvar. Uppgifterna om d. äro f.ö. motsägande; somliga prisa deras moral, återhållsamhet m.m., andra framhäva, att bland dem ofta förekomma vinningslystnad och många tvister.M.Hv.

Kategorier: duchobortser, fromhet, fyller, handling, renhet, tankar

Duchobortser

Duchobortser [do/åbår'-] (ry.duchoborels,”kämpe för religionens andliga väsen”), rysk sekt, som antages vara grundad av en kväkare i guv. Charkov o.1740—50.D:s lära har fortplantats endast genom muntlig tradition; huvuddragen äro följ: Gud existerar i naturen på ett för sinnena erfarbart sätt men andligt i människosjälen, vilken fanns före världens skapelse. Efter döden övergår den rättfärdiges själ i ett nyfött barn, medan syndarens ingår i ett djur. Jesu historia fattas symboliskt. Maria och helgonen hedras, men deras hjälp anlitas ej. D. förkasta kyrklig inst. och hierarki och ha själva en ytterst förenklad gudstjänst, som hålles i vanligt rum; dc fordra fromhet och renhet i tankar och framför allt i handling; den, som fyller dessa krav, kan vara deras ledare. Enl. d:s uppfattning behövas myndigheterna endast för dc dåliga människorna, varför de vägra att avlägga ed och fullgöra värnplikt. Ryska regeringen förfölj- de dem upprepade gånger; bl.a. uppträdde L. Tolstoj till deras försvar. Uppgifterna om d. äro f.ö. motsägande; somliga prisa deras moral, återhållsamhet m.m., andra framhäva, att bland dem ofta förekomma vinningslystnad och många tvister.M.Hv.

Kategorier: duchobortser, fromhet, fyller, handling, renhet, tankar

Gris

Gris [gri], Juan (eg. G o n z å1e s, José), spansk-fransk målare(1887—1927),började i Madrid som tidningsillustratör, begav sig 1906 till Paris och kom1910i kontakt med Picasso och kubistcrna, till vilka han slöt sig. G. utställde f.g. hos independenterna1912. 1923—24utförde han dekorationer och dräktskisser för Djagilevs ryska balett. G. förblev ständigt kubismens principer trogen, även om hans måleri under1920-talet utvecklades mot en fastare, mer skulptural form. I sina senare målningar, särsk. i de monumentalt komponerade kvinnofigurerna, åstadkom han verk av lyrisk renhet och klassisk balans. Hans kolorit är genomgående sobert dämpad, vanl. stämd i grått, brunt och blått. G. är representerad i Kunstmusect, Köpenhamn. — Litt.: D.-H. Kahnweiler, “J. G.”(2éd.1946)K.Re.

Kategorier: åstadkom, gris, klassisk, lyrisk, renhet, verk

Bar’tök

Bar’tök [-tåk], B é 1 a, ungersk tonsättare, pianovirtuos och folkmusikforskare(1881—1945).B. kom vid 12års ålder till Prcssburg, där han fick regelbunden musikundervisning (elev av Låsz-lö Erkel). Senare fortsattes studierna vid musikakad. i Budapest (S. Thomån, II. Koess-ler), där han1907 fick anställning som prof. i pianospel.1935invaldes B. i ungerska ve-tenskapsakad. och blev1945heders-dr vid Columbia Univ. i USA. B. skrev operor och en pantomim, orkesterverk, kammarmusik samt arbeten för sång och piano. Dessutom samlade han, bearbetade och gjorde vetenskapliga undersökningar av ungerska, slovakiska och rumänska folkmelodier (“Rumänische Akademie der Wis-senschaft”,1913,”Sammelbände fur vergleichende Musikwissenschaft”,4, 1923,”Ungarische Biblio-thek”, R.1:11, 1925,”Ungarische Jahrbuchcr”,15,T935etc.) och betraktades som en av vår tids mest framstående musikaliska folklorister. — Detta sedan1904bedrivna arbete präglade i hög grad hans kompositionsstil. Hans melodik äger ofta något av samma renhet i intervallerna och samma livfulla rytmik som den ungerska folkmusiken. I fråga om det harmoniska språket var han en tid påverkad av Dcbussy men frigjorde sig senare från dennes stil och skapade ett alltigenom originellt uttryckssätt, där i sht det dissonanta och det rytmiskt-accentuerade på ett intressant sätt ingå förening. Hans förhållande till samtida strömningar inom musiken kan därför angivas så, att B. i sina äldre verk tillhörde en romantisk efterklangsrikt-ning (bl.a. den symfoniska dikten “Kossuth” samt orkestersviterna) men efter1907ändrade sitt skrivsätt i överensstämmelse med de impressionistiska impulser han fick från Debussy (orkestersakerna “Deux images”, operan “Herzog Blaubarts Burg”, baletten “Der holzgcschnitztc Prinz” m.fl.), varpå han efter1916väsentligen arbetade på en allt igenom originell grundval. Samtidigt förmådde B. — något som romantiken aldrig någonsin uppnådde — att höja de värden, som ligga dolda i den gamla folkmusiken och framhålla dessa för sin samtid i deras fullkomliga renhet och äkthet. Från tiden efter1916härstamma en del sånger, en rad stråkkvartetter, cn piano- och två violinsonater, två pianokonserter(1926, 1931)m.m. — Litt.: G. Hccrup, “B. B.” (i “Dansk Musiktidsskrift”,4, 1929);E. Haraszti, “B. B. His life and works”(1938).E.A.

Kategorier: bartök, folkmusiken, piano, renhet, ungarische, ungerska

Färskmalm,

Färskmalm, vid färskning* använd järnmalm. På f. ställas relativt höga krav i fråga om renhet och hög halt av järn.

Kategorier: färskmalm, halt, höga, järn, krav, renhet

Sök artikel: