Undersvik, socken

Undersvik, socken i v. Hälsinglands domsaga i Gävleborgs län och pastorat i Voxnans kontrakt av Llppsala ärkestift, mittemellan Bollnäs och Ljusdal;131,12 km2, däravn6,87land;938inv.(1953; 8inv. pr km2). LT. ligger kring den av Ljusnan genomflutna Örsjön; åkern utgör7,7%av land-arealen, skogsmarken 79%.I LT. ligger ärkestif- tets stiftsgård. Kyrkan av sten är byggd1789.Den mycket dekorativa klockstapeln med spira i barockstil uppfördes17.59-Den flyttades1890från den gamla kyrkplatsen, där resterna av den medeltida kyrkan (från1200-el.1300-lalet) utgrävdes och konserverades1952—53-Sedan Vi1952ingår U. i kommunen Arbrå. — Namnet,1314Undarnsvik, innehåller i förra leden ett gammaltundorn(se Undersåker) och syftar på läget på v. sidan av Örsjön.J.ör;L.

Kategorier: kyrkan, kyrkplatsen, orsjön, resterna, socken, undersvik

Traja’nusvallen, resterna

Traja’nusvallen, resterna av en romersk gräns-befästningslinje(lönes*)i nuv. Dobrudscha, Rumänien, bevarad till3—6m höjd på en sträcka av c:a60 km mellan Donau och Constant,a. Även andra romerska befästningsrester i Rumänien benämnas T.

Kategorier: constant, donau, resterna, romerska, rumänien, trajanusvallen

Tjärhov f-håv]

Tjärhov f-håv] (tillhovi en äldre bet. “inhägnad öppen plats”), gammal benämning på de förr under officiell kontroll stående lokaler, i vilka tjära, spec. för exportändamål, “vräktes”, d.v.s. befriades från dc sista resterna av vatleuhalliga avsättningar (tjärpärman), varav en del härefter kokades till beck.

Kategorier: avsättningar, befriades, resterna, tjärhov, vatleuhalliga, vräktes

Skeinge, egendom

Skeinge, egendom i Verums sn i n. Skåne, ö. om sydändan av den av Helgeå geuomflutna Skeinge-SJÖn(77mö.h.), omfattar 580 ha, därav45åker, med ett taxeringsvärde (med såg och snickerifabrik) av414,000kr. Huvudbyggnaden i karolinsk stil är av reveterat trä i en våning under säleritak, uppförd1640och restaurerad1758.Under medeltiden tillhörde S. kyrkan men kom1606till den svenske, adelsmannen Ulf Grijp. Här tilldrog sig1629″kärlekssagan på Björkebcrga”, som gården en gång hette (jfr Wivallius). Egendomen, som uppvisar en snabbt växlande ägar-längd, tillhör nu godsägare S. Brunnslröm. På en holme i sjön finnas de1951frilagda och konserverade resterna av Schcviaborg (Skeisborg), cn borganläggning, trol. stammande från1200-talet och i ruiner1510.— Namnet skrevs1464j Skeninge (fel för Skcuingc). Det är en avlcdn. av det gamla, f.ö. oklara namnet på Skeingesjön, vid ett tillfälle före1680skrivet Skäfwen (seC.I. Slåhle, “Studier över de svenska ortnamnen på -inge”,1946,sid.500).P.;Er. ‘25

Kategorier: egendom, holme, konserverade, resterna, sjön, skeinge

Larache

Larache [-a’ce|, a 1-A r a i c h, hamnstad i spanska Marocko, vid floden Luccus’ mynning i Atlanten;37,500 inv.(1940),därav c:a10,000spanjorer. Flygstation. I närheten ligga resterna efter den romerska staden Lixus.

Kategorier: larache, lixus, närheten, resterna, romerska, staden

Kila, socken

Kila, socken i Jönåkcrs hd i Södermanland och pastorat i Nyköpings v. kontrakt av Strängnäs stift, vid östgötagränsen, v. om Nyköping;163,54 km2, därav 156,14land;1,735mv-0949;11mv-pr km2). K. ligger på nordsidan av Kolmården och är en kuperad skogsbygd med mossar och småsjöar (Virlången på gränsen i n.v.51m ö.h.). Huvudbygden ligger i den ö.—v., vackra och bördiga Kiladalen. Åkern utgör17%av landarealen, skogsmarken63%. Bland större egendomar märkas Stavsjö bruk*, Ålbcrga*, Gromossen, Rösäng, Hässelby, Gammelstad, Vrcta och Korsbäcken. I Vira finnas sågverk och valskvarn. Stenhuggeri (marmor), murbruks- och snickerifabriker. En ruinkulle döljer resterna av den gamla, möjl. från1ioo-talet stammande kyrkan, som lämnades att förfalla, sedan den nuv. av trä, kallad Adolf Fredrik, byggts1749—50i korsform, omändrad i “gotisk” stil1858;klockstapel. Predikstolen stammar från mitten av1600-talet, en sjuarmad malmljusstake från slutet av samma årh. — Namnet skrevs1303in parochia killae (plur.). Ang. bet. se Kil.P.;Er.

Kategorier: döljer, kila, kyrkan, möjl, resterna, socken

Dionysosteatern, vanligt namn

Dionysosteatern, vanligt namn på Atens antika teater nedanför Akropolis’ s.ö. sluttning. Grävningar, utförda i flera repriser, ha blottat de ganska rika lämningarna från dess olika perioder: i mittenorche’stra(dansplatsen), upptagande något mer än en halvcirkel, ovanpå en äldre, cirkelrund; s. därom scenbyggnaden, uppförd i sten c:a340f.Kr. och ombyggd ett par gånger senare (de nu synliga resterna från Ncros tid): åt n., uppåt Akropolis’ sluttningcai/ea(åskådarrummet), med stenbänkar inhuggna i klippan. Från.4:e årh. tjänade D. även till samlingsplats för folkförsamlingen. Se Teater. Bild å pl. vid Akropolis.N.V.

Kategorier: akropolis, dionysosteatern, ncros, resterna, synliga, teater

Delorme

Delorme [dolårm'], fransk arkitcktfamilj, framträdande på1500-talet och av stor betydelse för renässansens genombrott i Frankrike. Dess mest berömde medl. var Philibert D.(0.1515— 70);efter studier i Ttalicn fick denne utföra en rad av arbeten, varigenom han blev en av huvudledarna för den nya rörelsen n. om Alperna. Han ledde för Frans I under många år slottsbyggena vid Fontaincblcau och Saint Gcrmain, började åt Katarina av Medici uppföra Tuilerierna i Paris, byggde åt Diane de Poitiers slottet Anet (resterna därav nu uppställda i gården till École des beaux-arts i Paris) o.s.v. Även hans teoretiska böcker, “Kouvelles inventions pour bien bastir”(1561)och “Architccturc”(1567),blcvo av betydelse.E.IV.

Kategorier: anet, delorme, paris, resterna, slottet, uppställda

Nationalliberalernai

Nationalliberalernai Danmark. Den liberala oppositionen mot enväldet, i vilken en krets av huvudsakl. ämbetsmän voro banerförare, blev, sedan nationalitetskampen i Slesvig på1840-talet blossat upp på allvar, så starkt nationellt präglad, att deltagarna kallades n. Dc önskade en konstitution, som omfattade Danmark och Slesvig (ejdcrdanskar), samt en skandinavisk union. Fjderprogrammct medförde, alt de liberala hcl-statsmännen gingo egna vägar, medan utpräglade bonderepresentanter fortsatte samarbetet med n. ständertiden ut, om än under stora me-ningskiljaktigheter. Många n. hyste starka betänkligheter inför ett alltför vidsträckt folkstyre, och då de accepterade kungaval vid tillsättandet av den grundlagsgivande församlingen, separerade bondevännerna. I dansk politik kommo n. nu att bilda centrum, som på gr. av sina betydande politiska personligheter (Hall, Krieger, Monrad, Lehmann m.fl.) och sin väl utvecklade press (“Dagbladet” under C. St. A. Bille och “Fasdrelandet” under C. Ploug) utgjorde en dominerande maktfaktor. Junigrundlagen av 1849är helt n:s verk. Då ejderpolitiken övergavs1852—54,varefter n. åter bildade regering, sutto helstatsmännen vid rodret.1854—64 innehade de åter, utom under ministären Rotwith, regeringsmakten, stödda på en majoritet inom riksråd och landsting, medan de i Folketinget oftast voro i minoritet gentemot bondevänncr och mellangrupper. Då helstatsförfattningen av1855sattes ur funktion1863,hissade partiet åter rent ejderdansk flagg och genomförde novemberförfattningen, vilket resulterade i krigsutbrottet1864.Skulden till nederlaget i detta krig lades på n., icke helt med orätt, ty n. övervärderade i hög grad möjligheterna till engelsk och svensk hjälp i den kamp med Tyskland, som de visste kunde komma, och under konferensen i London gåvo de tyskarna goda kort på hand. Nederlaget försvagade deras anseende. “Professorspartiet”, som n. ofta kallades, måste överlämna makten till godsägarna, även om det uppnådde representation i regeringen1870—74.Det förlorade snart de sista resterna av sitt inflytande, då på landsbygden bönderna i stort sett övcrgingo till Venstre. Också i städerna noterade n. tillbakagång. Dc hade först och främst tillvaratagit storhandelns intressen och stodo på den ekonomiska lagstiftningens område i intim kontakt med grosshandlarsocietetcn. Nu miste de greppet om hantverkarna, för vilka den ekonomiskliberala lagstiftningen, särsk. lagen om näringsfrihet av1857,var en nagel i ögat.1876upp-gingo resterna av n. i Höjre.A.O.

Kategorier: danmark, gingo, kallades, nationalliberalernai, resterna, slesvig

Nabopolass’ar

Nabopolass’ar (babyl.Nabu-apal-usur),konung i Babylonien, det nybabyloniska rikets grundare. N. blev trol.626f.Kr. assyrisk lydkonung i Babylon men gjorde sig o.615 oberoende, ingick 614förbund med medcrnas konung, Kyaxares, medverkade till Ninives fall612och gjorde därefter definitivt slut på resterna av den assyriska stormakten. Farao Ncko II, som kommit till assyrernas hjälp, blev i grund slagen av N:s son Nebukadnessar, som därefter besatte allt land ned till Egyptens gräns. N., som var en kraftfull regent, avled605f.Kr. och efterträddes av Nebukadnessar.K.H.

Kategorier: assyrernas, kommit, konung, nabopolassar, nebukadnessar, resterna

Nästa sida »

Sök artikel: