Zigenare fsije’-, även sigc’-],

Zigenare fsije’-, även sigc’-], ett från n.v. Indiens bergstrakter stammande vandrarfolk, som flockvis spritt sig till så gott som alla jordens länder, där befolkningen höjt sig till en viss kultur. Bland naturfolken möter man dem icke. Under sina vandringar ha z. rätt avsevärt blandat sig med andra folk, varför någon enhetlig z.-typ numera knappast existerar. Dock förekomma alltjämt in-dida (nordindiska) drag hos Europas z. Z. är den i Europa vanligaste benämningen på detta folk: i tal.singariel.singani,spa.gitanosel.sincalös (sincaloes),rumän,tigani,ry.tsygany, po.cygani,tjeck,cikdtti,serbokroat, och bulg.cigani,ung.ci-gdnyok,nygrck.atsigganoi (athigganoi)och turk.cingeneel.(ingåne.Den tidigt framställda och vida spridda uppfattningen, att z. stammade från Egypten — den understöddes länge ivrigt av dem själva —, har givit dem namn i många länder: eng.gypsies,spa.gitanos,nygrek.gyftoio.s.v. Bland övriga benämningar märkas fra.bohémiens,som tillagts dem, därför alt dc ansetts komma från Böhmen, samt det i11.Tyskland och i de nordiska länderna använda täter(sv.tattare*).Själva kalla sig z. i alla länderrom(eg. “män”) och på de olika ländernas språktravellers, rejsende, resandeo.d.A.Er.

Kategorier: folk, fsije, länder, sigc, själva, zigenare

Hela tätorten Tollarp

Hela tätorten Tollarp har sålunda inkl. det något avskilda Marielundsområdet i Ö. Vram 1,727 inv. (195′), varav blott 867 (903 1954) inom själva municipalsamhället. Själva municipalsamhället dominerar helt näringslivet i V., och förorterna äro ganska rena bostadsförorter. Från Tollarp utstråla 9 busslinjer. På sluttningen av Linderödsåsen ligger ett 1937 Öppnat hem för pensionerade sjuksköterskor. Lindåsa. Jordbruket domineras av småbruk och mindre gårdar, främst sådana på 2—20 ha åker, och saknar helt storgårdar över 50 ha åker. Folkmängden i V. har tack vare tätorternas tillväxt nästan ständigt långsamt ökat, ehuru med stagnation under dc båda sista decennierna. Av fornlämningar finnas gott om kummel och rosen samt en större gravhög ö. om kyrkan. Kyrkan i nygotik är helt nyuppförd på 1870-talet. Sedan’/t1952 bildar V. tills, med Ö. Vram och Linde-röd kommunen Tollarp. — Ang. namnet, 1135 Wraum oceidentale, 1343 westra wram, här möjl. avseende krökar i Vramsån, sc Norra Vram.M.O.;L.

Kategorier: åker, kyrkan, municipalsamhället, själva, tollarp, vram

Welwit’schia

Welwit’schia (7′nm’boa), bot.,släkte bland gym-nospcrmerna och bildande cn egen fam.,Welwitschia’ceae,och ordn.,Welwitschia’les,inom klassenGnetaHcs.W., som blott finnes inom Namib-och Mossamedesöknarna i Sydvästafrika, upptäcktes 1860 av österrikaren Friedrich Wclvvitsch, prof. i botanik i Lissabon, och kan betecknas som en av jordens egendomligaste växter. Den har cn kraftig pålrot, ogrenad, omvänt konisk, ända till meterbred stam, som upptill är platt ek något2-kluven och blott obetydligt höjer sig över markytan. Vid fröets groning utvecklas2lansettlika, snett uppåtriktade hjärtblad. Därefter följa blott ytterligare2blad, vilka fungera under hela växtens liv, bli uppslitsade och dö bort i spetsen och tillväxa interkalärt vid basen. De nå2—3m längd och ligga utbredda på själva markytan. Blommorna sitta i kottelika ax, dc hanliga ha2förblad,2hylleblad,6nedtill förenade ståndare med3-rummiga knappar och ett rudimentärt fröämne, de honliga ha ett platt, säckformigt hylle, som bildar vingar på den mogna frukten, och ett rörformigt, ur hyllct långt framskjutande intcgu-ment. Arkegonierna äro reducerade till långa, slangformiga celler.W.

Kategorier: blommorna, kottelika, markytan, platt, själva, welwitschia

Vagnsfett, smörjmedel

Vagnsfett, smörjmedel för vagnsaxlar m.m. av enkel glidlagertyp. Härtill begagnades förr vissa hemlagade blandningar av djurfett (bl.a. talg) och rovolja. Dessa smörjmedel ha efterträtts av fabriks-mässigt tillverkat konsistensfett*, som tidigare även bereddes av förbrukarna själva genom kokning av olja och kalkslam, varvid den erhållna kalktvålen utblandades med lämplig mängd lättflytande olja, företrädesvis mineralolja.

Kategorier: bereddes, kokning, olja, själva, smörjmedel, vagnsfett

Waffen-SS, benämning

Waffen-SS, benämning på de SS-truppcr (se Schutz-Staffeln), som under2:a världskriget insattes i striderna vid sidan av den ordinarie tyska armén(die Wehrmacht).De lydde i disciplinärt m.fl. hänseenden under Himmlcr och voro endast för själva striden underställda förband ur die Wehrmacht. Som mest omfattade YY\36å38 div. om sammanlagt. c:a1mill. man.

Kategorier: disciplinärt, hänseenden, himmlcr, själva, waffen, wehrmacht

Tysso,älv

Tysso,älv på ö. sidan av Sörfjorden i Hordaland fylke, v. Norge,7km n. om industriorten Odda. Avloppet från en rad sjöar i v. delen av Hardangervidda samlas i Ringedalsvatnet, som lill förmån för Tysso (Tysse) kraftverk är reglerat 47m (vertikalt), den största regle-ringshöjd, som förekommer vid något norskt vattenmagasin; övre gräns465m ö.h., undre418m. Intaget till kraftverket är något längre ned vid Vetlevatn,415m ö.h. Själva kraftanläggningen, som äges av a/s Tyssefaldene, ligger nere vid fjorden och har en turbineffekt av107,000 kW. Genom att anlägga samlingstunnlar runt Ringedalsvatnet från Langevatnet beräknar man i en framtid kunna bygga ytterligare ett kraftverk, Tysso II, med90,000 kW. Själva dammhöjden vid Ringedalsvatnet utnyttjas av ett mindre kraftverk(15,900kW), vars drift dock ej kan hållas i gång vid lågvatten. Kraften från T. användes till elektroke-misk och elcktrometallurgisk industri (i Odda, Tyssedal och Eilrheim). Vid T. ligger tätorten Tyssedal(1,432inv.1950). /-’./.

Kategorier: kraftverk, odda, ringedalsvatnet, själva, tyssedal, tysso

Tombola

Tombola [tåm’-| (ital., avlombolare,tumla över ända), en vanlig form av lotteri*, där lotterna dragas ur ett hjul, en urna c.d. T. är benämning både på själva lotteriet och på förvaringsrummet för lotterna.

Kategorier: både, lotteriet, lotterna, själva, tombola, urna

Notexempel lill

Notexempel lill lolvLonsmusik. avspelats i föreskriven ordning; dock kan ett horisontalt seriefragment skjutas samman till en vertikal samklang, och möjligheten att förlägga tonerna till olika oktavlägen skapar ytterligare va-riationsmöligheter. Utöver själva serien begagnas även dess tre huvudvarianter: seriens vertikala spegelbild (inversion), horisontala spegelbild (kräftgång el. r et r ograd form) samt den retrograda formens inversion (notex. b—d).Utöver dessa4huvudserier användas även de. tolv möjliga transponeringarna lill var och en av dessa, vilket ger elt primärt råmaterial av sammanlagt 48 serier. En serietyp, som redan i grundgestalt ger prov på olika spegelförvandlingar, återges i ex. e (seriematerialet i Weberns stråkkvartett op.28): denna serie är symmetriskt delbar i ant.2el.3delar, varvid i första fallet de6sista noterna i serien i strukturellt hänseende exakt spegla de6första, i det senare fallet tonerna5—8spegla den första fyrnotsgruppen och de avslutande tonerna9—12rekapitulera tonerna1—4i transponerat läge. Exemplet är ej blolt prov på en utstuderad detaljteknik utan visar främst, att de strukturprinciper, som ligga till grund för själva serien, teckna kompositionens formella dimensioner i förminskad skala. Just på denna punkt ha t:s rent tekniska arbetsmetoder sökt vinna en positiv cnhctslösning av såväl tonorganisatoriska som satsformella problem i en musikalisk komposition. — I den tolvtonsmetod, som bygger på gestaltningsprinciper från matematisk permutation, uppställes liksom i ovannämnda teknik en12-tonig utgångsserie; förvandlingarna bestå emellertid cj i olika spegelbilder utan i de olika tonföljder, som uppstå genom matematiska permutationcr. Utgångspunkten är här en konstant talserie (varvid t.ex. siffran1åsyftar tonencoch siffran12h),som genom permutcring återvänder till utgångsserien och i sig själv bildar ett slutet, cirkclmäs-sigt seriekomplex. Denna och liknande metoder ha praktiserats framför allt av fransmännen O. Messiaen och P. Roulcz. Enl. samma principer, som ligga till grund för olika slags tonorganisering, har man under senare år sökt strukturdimensionera även andra musikaliska faktorer, t.ex. tidsvärden (rytm), klangfärg och dynamik. Särskilt betydelsefulla ha dessa gestaltningsprinciper blivit för konkret och elektronisk musik. — Litt.: J. M. Hauer, “Lehrbuch der Zwölftönc-Musik”(1923),”Vom Melos zur Pauke”(1925),”Zwölftontechnik” (s.å.);

Kategorier: lill, prov, serien, själva, spegelbild, utöver

Timuri’der, beteckning

Timuri’der, beteckning för Timur-lenks avkom-lingar i allm. men särsk. för de grenar av hans ätt, som regerade över delar av Iran under 1400-talel och1500-talets första år. Den betydelsefullaste medl. av dynastien var B a b u r*, stormogul-väldets grundläggare. T. voro stora gynnare av vetenskap och konst och flera av dem själva utövande vetenskapsmän och konstnärer; det kan ifrågasättas, om orientalisk vetenskap någonsin stått så högt som under t:s tid.

Kategorier: konst, själva, timurider, utövande, vetenskap, vetenskapsman

Tigra’nes,armeniska

Tigra’nes,armeniska furstar. Mest bekant är den konung med detta namn, som regerade ung.95—55 LKr. (se Armenien, sp.344).T. gjorde Armenien till en stormakt, utvidgade sitt välde åt alla håll samt underlade sig slutl.(83f.Kr.), inkallad av syrierna själva, vad som återstod av det genom yttre och inre stridigheter ytterligt försvagade seleukidriket*. Genom sin svärfar, kung Mithridatcs* VI av Pontos, kom T. i konflikt med Rom och blev 68f.Kr. slagen av Lucullus. Storväldet föll sönder, men T. återerövrade själva Armenien. Pompejus, Mithridates’ besegrare, lät T. behålla Armenien som romersk vasall mot6,ooo lalenter. — T. var en betydande härskare, och Syrien fick under hans kraftfulla ledning(83—69)åtnjuta cn period av välbehövligt lugn.77grundade T. åt sig en ny, praktfull residensstad, Tigra- I nokerta, vars ruiner man menar sig ha återfunnit I vid det nuv. Mcyafarkin, c:a80km n.ö. om Diar-bekr.KM.

Kategorier: armenien, armeniska, härskare, själva, syrien, tigranes

Nästa sida »

Sök artikel: