Tenotomi’

Tenotomi’ (till grek.ten’on,sena, ochtom-e’,snitt), kirurgiskt ingrepp, avseende förlängning av en sena genom ett fullständigt el. partiellt avskärande av densamma, för att korrigera sjuklig missställning i en led el. kroppsdel. Göres insnittct icke i senan utan i själva muskeln, benämnes delta ingrepp myotomi, Vid s.k. s11b k111a n t. införes genom ett litet hudsnitt mot senan ett spec. konstruerat, knivliknande instrument, en s.k. ten o tom, varmed senan genomskäres. Numera användes dock mest öppen t., varvid senan först blottlägges i lämplig utsträckning genom ett insnitt genom de täckande mjukdelarna, varefter ingreppet på själva senan utföres. Jfr Senplastik.N.Lbg.

Kategorier: ingrepp, instrument, sena, senan, själva, tenotomi

Suneson,

Suneson, V i c, pscud. för Sune Viktor L u11d q u i s t, författare (f.n/n1911),civilingenjör, dir. för Byggnadsförbundets intressekontor, Stockholm, red. och ansvarig utg. för tidskr. “Byggnadsindustrien”. S. har sedan 1948 utg. en rad kriminalromaner, vanl. med Stockholms-miljö, bl.a. “Mord kring Maud”(1948),”Mord i själva verket”(1950),”I dimma dold” (1951) och “Är jag mördaren?”(1952).

Kategorier: maud, miljö, mord, själva, stockholms, suneson

Stångstörtning, gammal svensk, folklig kastlek,

Stångstörtning, gammal svensk, folklig kastlek, som ännu idkas på Gotland (s. enl. något olika regler förekommer bl.a. i Skottland). Vid gotländsk s. gäller det att stöta en4,24,6m lång, relativt tung trästång så långt som möjligt. Ut-gångsställningen för själva kastet är, sedan stocken, utan att beröra marken med lilländan, “bru-

Kategorier: folklig, gammal, kastlek, själva, stångstörtning, svensk

Starovjer’tser

Starovjer’tser (även starovertser; ry., gammaltroende), dels allmän benämning på motståndare till Nikons* reformer av kultbruk och kyrkliga förhållanden (se Ryssland, sp.994f.), dels raskolnikernas* benämning på sig själva.

Kategorier: kultbruk, kyrkliga, raskolnikernas, ryssland, själva, starovjertser

Stafetf

Stafetf (ital.staffetta,ilbud. avslaffa,stigbygel), ilbud, kurir, budbärare, som förflyttar sig i hastigast möjliga takt; även själva hylsan (röret) med inneliggande brådskande meddelande. —Sportv.,se Stafettlöpning.

Kategorier: hylsan, ilbud, inneliggande, röret, själva, stafetf

Sprängkapsel

Sprängkapsel el. sprängpatron, i brisans-granaters, flygbombers m.fl. projektilers detona-torer* ingående metallhylsa med initieringsmedel (se Initialsprängämnen). S. bringas till detona-tion genom lågan från rörets tändhatt och initierar i sin tur detonatorladdningen el. primern*, vid små projektiler ofta själva sprängladdningen direkt (utan förmedling av detonator cl. primer). S. har sålunda vid brisaden samma uppgift som den s.k. tändhatten vid dynamitsprängning.R.Sbg.

Kategorier: detona, detonatorladdningen, primern, själva, sprängkapsel, sprängladdningen

Sorgespel

Sorgespel (ty.Trauerspiel),tragedi, dramatiskt verk, som behandlar en allvarlig konflikt, vars lösning kräver offer, en hopplös kamp mot obetvingliga makter, där själva undergången bär segerns skimmer. Se Drama.

Kategorier: kämp, makter, obetvingliga, själva, sorgespel, undergången

Slottsloven, medellida statsrättslig term, innebärande tillgång till

Slottsloven, medellida statsrättslig term, innebärande tillgång till och förfoganderätt över rikets slott. S. hade betydelse särsk. under senare medeltiden, då konungarna ofta i realiteten sökte kringgå rikenas fria valrätt genom att ställa s. på sin designerade efterträdare och därmed tillförsäkra denne utslagsgivande maktmedel. Metoden tillämpades spec. av det unionella enväldets företrädare, Margareta och Erik av Pommern; det ingick därför i det konstitutionella riksrådets politik under unionstiden att ställa s. på riket, d.v.s. i själva verket på riksrådet. — S. har senare använts i överförd betydelse som beteckning för själva sloltsbefälet.E.Lö.

Kategorier: innebärande, själva, slottsloven, ställa, term, tillgång

Skuggspel, silhuettmarionettspel, skuggbilder

Skuggspel, silhuettmarionettspel, skuggbilder på en genomlysande skärm av tunn, ljus väv cl. oljat papper, framkallade medelst mellan skärmen och cn koncentrerad ljuskälla bakom densamma placerade, i papp cl. annat lämpligt material (läder, metallplåt) utklippta, ledade figurer. Förevisaren, som är dold bakom skärmens underrede, håller figuren med ena handen på lämpligt avstånd från den belysta skärmen och manövrerar med den andra dc trådar, som sätta figurens huvud, armar och ben i rörelse. Flera förevisare tillåta flera figurer att samtidigt framträda och agera till av förevisarna själva el. andra för åskådaren dolda personer föredragen, talad el. till musikackompanjemang sjungen dialog. Nödig dekoration framställcs ant. som skuggbild liksom figu- rerna el. målas direkt på skärmen. S. anses ha tidigast utvecklats i Indien(2:a årh. f.Kr.), varifrån det trol. redan tidigt spreds österut och i Kina och på Java nådde sin högsta utveckling, samt senare också västerut för att sent omsider leta sig över till Europa och i dess s. länder under 1700-talet bli synnerligen populärt. I Frankrike infördes s.1767.En berömd s.-tcatcr öppnades på1770-talet i Versailles av Séraphin (d.1800),flyttades1784 till Paris och stängdes1870.Den visades1849i Stockholm. Mot slutet av1800-talet upplevde s. cn konstnärlig renässans på Chat noir i Paris, där bl.a. Riviere, Caran d’Ache, Vignola och Fau tecknade, Fcrny skrev och Fragcrolle både komponerade och skrev för den vita duken. S. med levande figurer, s.k. spanska s., ha också visat sig kunna lämna konstnärliga resultat. Den enklaste formen av s. begagnar själva händerna som silhuettbildandc hjälpmedel och kastar skuggan direkt på en ljus yta. I denna form var s. på1800-talet en omtyckt sällskapslek. — Litt.: E. Littmann, “Arabische Schattcnspiclc”(1901);S. Konow, “Das indische Drama”(1920);G. Jacob, “Geschichte des Schattenthealers”(2Aufl.1925).GJCg,

Kategorier: bakom, direkt, figurer, själva, skärmen, skuggbilder

Skrymer

Skrymer (isl.Skrymir,trol. tillskrymma),den jätte, som Tor träffade på färden till Utgårdaloke och som i själva verket var identisk med denne (enl. Snorres Edda).

Kategorier: edda, identisk, själva, skrymer, snorres, verket

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: