Weimar

Weimar [väl'-], stad i Thuringcn, Tyskland, vid Saales biflod lim och vid foten av Ettcrsbcrg;66,700 inv.(1946).Särsk. före l:a världskriget var W. en lugn och förnäm residens- och äm-betsstad; sedermera har den fått åtskillig industri, ss. maskin-, vagong-, sko- och yllefabriker. Turisttrafiken var till2:a världskrigets utbrott mycket omfattande. — Av det medeltida slottet, Wil-helmsburg vid lim, finnas blott få rester kvar. Under storhertig Karl August(1775—1828)var W. Tysklands främsta kulturella centrum, vistelseort för Goethe, Schillcr, Hcrder och Wieland; Liszt var hovkapellmästare i W.1848—59.Det 1782—1832av Goethe bebodda, ståtliga Goethe-haus vid nuv. Gocthcplatz (tidigare Frauenplan) och det mera anspråkslösa Schillcrhaus, där Schil-ler dog1805,bevarades i orubbat skick fram till2:a världskriget men förstördes vid flygbombardemang1945i likhet med stora delar av W:s bebyggelse. 1 möjligaste mån har Goethehaus återställts i ursprungligt skick och jämte Goethes villa “Gartenhaus” i den stora, av Goethe delvis planerade slottsparken på ömse sidor om lim om-bildats till ett Goethe-Nationalmuseum. Om W:s sista världshistoriska period erinrar den1907byggda Tyska nationalteatern, där landets nya konstitution av riksförsamlingen1919antogs. Äldst bland stadens saml. är Landesbibliolhek med över400,000bd och8,ooo kartor. Det1896Upp-rättade Goethe- och Schiller-arkivct är också särdeles rikhaltigt. Landesmuseum fick sin byggnad på1860-talet. Från senare årtionden må nämnas det förhistoriska museet, det i slottet inrymda, åt Liszt ägnade museet, Max Regcr-arkivet, Nietz-

Kategorier: goethe, liszt, museet, skick, världskriget, weimar

Sven Elofsson, historisk författare

Sven Elofsson, historisk författare (d. o. iOoo). S. tjänstgjorde i det kungl. kansliet 1556—73,råkade under en beskickning till Polen i fångenskap hos hertigen av Kurland(1563—67)och gick1573i hertig Karls tjänst. Han anlitades i flera diplomatiska uppdrag. S. har förf. en memoarartad historisk framställning av sin verksamhetstid, “Paralipomena”, som omfattar åren1556—79,dock blott med korta uppgifter för hans fängelsetid. Den är i sitt nuv. skick förf. mot slutet av hans liv (avslutad1599)men torde till stor del vara byggd på med händelserna samlida anteckningar. Den är tryckt i “Handlingar rörande Skandinaviens historia”,12 (1825).I.A.

Kategorier: elofsson, fängelsetid, författare, historisk, skick, sven

Skogsdikning

Skogsdikning har till uppgift dels att förbättra skogsmark, som lider av överskott på vatten, sumpskog, försumpad skog, dels att genom torrläggning av sankmarker, kärr cl. myrar, överföra i dessa i skogbärande skick. I samband med skogsavverkning kan s. ibland vara en viktig skyddsåtgärd till förekommande av markförsämring. Enl. undersökning i samband med 1923—29års riks-skogstaxcring skulle av den produktiva skogsmarken c:a19,332 km2vara i behov av s. Av inom landet befintliga58,366km2sankmarker beräknades samtidigt c:a27,4%el. c:a16,000km2yara I ekonomiskt dikningsbara. Ytterligare c:a30,1 %>el. c:a17,500km2skulle möjl. kunna omföras till jproduktiv skogsmark. I första hand äro sumpskogarna lämpade för dikning. Kärr, särsk. de • med al, björk, gran mm. bevuxna, kunna efter vattenavledning ge marker med mycket hög bo-nitet. Däremot är det endast i undantagsfall möjligt att omföra högmossarna till skogbärande skick. Dikcssystcmen kunna vid s. i regel göras enklare, än när det gäller torrläggning för annan odling. Skogen konsumerar betydliga vattenmängder och dränerar därigenom själv L viss mån mar- ken. Det kommer mest an på att finna orsakerna till försumpningen och att sedan på enklaste sätt uppfånga och bortleda vattenöverskottet. Kostnaderna bero på markens lutning, stenighet och beskaffenhet i övrigt samt torvlagrets mäktighet och förmultningsgrad. S. har sedan länge i allt mer växande skala utförts å skogar, tillhörande Staten och de större skogsägande bolagen. På enskilda marker har s. blivit allt vanligare, sedan i och med tillkomsten av Statens skogsutdiknings-anslag1927bidrag härför kunna erhållas. Förmedlingen av dessa bidrag handhas av skogs-värdstyrelserna.F.A.Bn.

Kategorier: kärr, marker, skick, skogbärande, skogsdikning, torrläggning

Fiskartorpet,

Fiskartorpet, en av gamla ekar omgiven, vacker plats på N. Djurgården, Stockholm, mellan Tlusar-och Laduvikarna, bekant genom Fredmans epistel nr 71 av Bellman, på vars tid här låg ett värdshus. Namnet återgår på en tradition om en här belägen fiskarstuga, som skall ha använts av Karl XI. — F. är centrum för huvudstadens skididrott och har f.n.4skidbackar, lämpade för olika åldrar och färdigheter. Den s.k. stora backen invigdes1904,härjades sedermera av eld1911och ombyggdes1927—28.Sluttande ned mot Ladu viken är den uppförd i betong och järn samt medgiver hopplängder på inemot50m. En skidstuga, som hör till F., nedbrann1935men har1936återuppbyggts i utvidgat skick. I det med sportstugan sammanbyggda tornet på skidbacken inrymmes ett värdefullt skidmuscum. F. disponeras av Skidfrämjandet, som1908uppsatte en pokal, benämnd F i s-kartorpspokalcn, till Sveriges bäste backhoppare. Ny pokal ersätter förut erövrad, dock kan därvid ej den ifrågakomma, som redan innehar pokalen.O.Kgh.

Kategorier: fiskartorpet, pokal, sammanbyggda, skick, sportstugan, tornet

Konvene’ra

Konvene’ra (lat.conveni’re,sammanträffa, passa), passa, vara till pass. — K o n v e n a’b e 1, passande, lämplig. — Konvenans [-arjs'], vad som passar enl. sällskapslivets krav, skick och bruk, god ton. — Konvenansparti, förståndsäktenskap.

Kategorier: bruk, konvenera, krav, passa, sällskapslivets, skick

Jörgensen,Thorvald, dansk

Jörgensen,Thorvald, dansk arkitekt(1867 —1946),byggde ett flertal kyrkor i Köpenhamn o.1900,vilkas inre ha en tidstypisk dekoration med naturalistiska mönster. J:s största uppgift var om- och nybyggnaden 1904—28 av Christiansborgs slott, som delvis förstörts av eld1884.Slottet kom i sitt nya skick även att innehålla lokaler för riksdagen och för Höjesteret och uppfördes i tung nybarock.

Kategorier: dansk, förstörts, jörgensen, skick, slottet, thorvald

Internationell rätt,

Internationell rätt, de rättsregler, som gälla el. anses gälla för rättsliga mellanhavanden ant. mellan stater, folkrätt*, el. enskilda från olika stater, internationell privaträtt*, el. mellan en stat och medborgare i annan stat, i n-tcrnationell förvaltnings-, process-el. straffrätt. I. befinner sig ännu i ofullständigt och fragmentariskt skick.

Kategorier: gälla, internationell, process, skick, stat, stater

Montbéliard

Montbéliard [måt.belja'r], stad i dep. Doubs i ö. Frankrike, vid Rhöne—Rhen-kanalcn 45 km s.v. om Mulhouse;14,301inv.(1946).Ur-, automobil-, järnvaru- och bomullsindustri. Ett gammalt slott, i sitt nuv. skick från o.1750,är nu kasern. — Om slaget vid M.1871se Bclfort.

Kategorier: bclfort, bomullsindustri, gammalt, montbéliard, skick, slott

Hab’itus

Hab’itus (lat., av habeVe,hava, som reflexivt: förhålla sig, jfr Habit), hållning, (yttre) skick, gestalt, beskaffenhet; helhetsintryck.

Kategorier: beskaffenhet, gestalt, habitus, hållning, helhetsintryck, skick

Sök artikel: