Sörman, Ingrid Amalia

Sörman, Ingrid Amalia (Py), författarinna(1897 —1947).S. föddes i Värö, Hallands län, där hennes fader var präst, hon gick i skola i Göteborg, bl.a. i gymnasiet i Rudebcckska skolan, arbetade på bank, reste i England och Frankrike 1920,besökte målarskola i Paris, var skådespelerska till1926.Hon debuterade som skönlitterär förf.1921 med romanen “Han”, som gick obeaktad förbi, och utgav sedan romanerna “Hjärterdam”(1924),”Särlinge”(1926),”Toto”(1929),”Den blå lyktan”(1930),”Aloé”(1931),”En omoralisk historia”(1932),”Han, hon och det”(1934),”Då var det lustigt att leva” (s.å.), “Ett barn åt landet”O936),publicerad under pseud. Inge Forss, och “Stan tar Birgitta”(1937)samt novellsaml. “Vi människor”(1936).S. skildrade här i främsta rummet moderna människor ur borgerlig miljö, hon dröjde särsk. vid förhållandet mellan man och kvinna, varvid hon med fint psykologiskt sinne belyste olika sidor av kvinnlig exotisk upplevelse; hon kunde stundom ge prov på humor el. satir. “Skuggornas land”(1931)var en diktsaml. Med romanen “De grönas stjärna”(1938),som gav bilder ur sinnessjukas liv, inleddes en ny period i S:s författarskap, präglad av religiösa upplevelser, som förde henne till katolicismen. Hon skrev nu en rad mindre biografier över katolska märkesmän under skilda tider, “Prästen i Ars”(1940),som handlar om Jean-Marie Vianney, “Sankt Thomas More” (s.å.), “Teresa av Spanien”(1941)och “De som tänkte med hjärtat” (s.å.), som handlade om (i. Bosco och M. Rua. Hennes katolska inställning kom också tydligt fram i romanen “Änglarnas hus”(1940),som hade motiv från Magnus Erikssons tid, “Hjärta och pil”(1941),där hon bl.a. skildrade en kvinnlig katolsk konvertit i stockholmsmiljö, biografien “Vi Christina med Guds uåde”(1942, 2uppl.,2bd,1947)och “Spelet kring drottningen”(1943, 2uppl.,2bd,1947),där huvudpersonen är Katarina Jagellonica, samt berättelsen “T hans närhet”(1946),en Jesus-skildring. Hon utgav vidare romanerna “Boken om Liselott”(2bd,1944)och “Sex barn och Liselott”(2bd,1945),där hon bl.a. utnyttjade minnen från sin uppväxttid i cn prästgård, och “Joakim i Babylon”(1947),där miljön är hämtad från huvudstaden. S:s romaner vittna om konstnärlig ambition och strävan att komma till rätta med moraliska problem. — G.1) 1926m. skådespelaren Nils Lyberg (d.1928), 2) 1936m. läkaren Gunnar Forsberg.E.

Kategorier: barn, katolska, liselott, romanen, romanerna, skildrade

Larsson, Leon,

Larsson, Leon, författare(1883—1922).L., som var arbetare, anslöt sig tidigt till den av Hinke Bergegren ledda ungsocialistiska rörelsen. Han utgav flera diktsaml. (“Hatets sånger”, “Ur djupet” m.fl.), i vilka han med revolutionär tendens och icke utan talang skildrade arbetarklassens nödläge. Inom kort ändrade han åsikt och sökte avslöja sina forna meningsfränder (“Samhällets fiende”, “Adrian Glaff” m.fl.).

Kategorier: ändrade, åsikt, larsson, leon, nödläge, skildrade

Flaherty

Flaherty [flä'ati], Robert, irländsk-amerikansk filmregissör (f.1884),genomgick en bergsskola och företog vetenskapliga forskningsresor. Härunder väcktes hans intresse för natur och människor, och han övergick helt till att i bild söka fånga naturen. Hans första verk var “Nanook, köldens son”(1922),en film, som i sällsynt vackra bilder skildrade den primitiva livsföringen hos eskimåerna. 1 “Moana, solens son”(1925)hämtades motivet från Söderhavets övärld liksom i “Tabu”(1931),som inspelades i samarbete med F. W. Murnau. F. förlade s.å. sin verksamhet till England och gjorde där i samarbete med John Grierson en kortfilm om det industriella England, “Industrial Britain”.1934följde F:s märkligaste film, “Mannen från Aran”, en film av stort etnografiskt och poetiskt värde, som skildrade livet på en enslig fiskarö utanför irländska kusten.1937 kom “F.lefantpojkcn”, en starkt propagandistisk men ändock konstnärlig film med motiv från det engelska väldet i Indien. Under trycket av den alltmera kommersialiserade filmen lämnade F. aktiv filmverksamhet och ägnade sig åt författarskap. Han har bl.a. skrivit “The cap-tain’s chaire”(1938).BJign.

Kategorier: england, etnografiskt, film, flaherty, samarbete, skildrade

Koloss

Koloss på lerfötter, om något, som förefaller stort cl. mäktigt men som vilar på osäker grund, efter Nebukadnessars i Bibeln (Dan.2:31 ff.) skildrade dröm om en jättelik bildstod, vars fötter delvis voro av lera.

Kategorier: bildstod, dröm, jättelik, koloss, lera, skildrade

Dusseldorfskolan, berömd tysk konstskola

Dusseldorfskolan, berömd tysk konstskola under 1800-talet.1821återupprättades den urspr.1767 grundade konstakad. i Dusscldorf, och till dess ledare utsågs P. v. Cornelius. Emellertid kom denne knappast märkbart att inverka på konstanstaltens öden, då han fick sin verksamhet huvudsakl. förlagd till Munchen. Han efterträddes1826av W. Schadow, och därmed börjar skolans egentliga blomstringstid. Den stämningsromantik med stänk av mild realism, som utmärkte Schadow, kom också en lång tid att behärska skolans alster. Mera individuella riktningar företrädde dock några av hans äldre lärjungar, ss. K. F. Sohn och F. T. Hildebrand, vilka genom sin lärarvcrksamhet kom-mo att utöva stort inflytande. Högst nådde måhända den äldre skolan hos E. Bcndemann*. Emellertid gjorde sig en opposition mot Schadow gällande, samtidigt som det borgerliga och realistiska draget i tiden blev alltmer framträdande. P. Ha- scnclcver var den förste, som, ofta i humoristisk anda, skildrade livet sådant det levdes på värdshus och i krogstugor. Därmed hade genremåleriet gjort sitt intåg i Dusseldorf. Man uppsökte gärna en särskild trakt och skildrade med förkärlek dess folk- och landskapstyper. Sålunda fann R. Jordan sina motiv på nordsjökusten och Helgoland. Amerikanen H. Ritter, vars konst blev av stor betydelse för svensken Fagerlin, följde i hans spår, under det att J. Becker skildrade västtyskt byliv. Till en yngre generations bondemålare hör L Knaus, en av de främsta företrädarna för det ny-vaknande koloristiska intresset i Dusseldorf, samt den honom närstående B. Vautier. På utvecklingen av landskapsmåleriet i Dusseldorf utövade C. F. Lessing stort inflytande. Det romantiska ideallandskapet åter företräddes av J. W. Schirmer och O. Achenbach. Friska impulser från Danmark medförde L. Gurlitt, och i A. Achenbach såg man en förnyare av landskapsmåleriet. En intim riktning företräddes av E. Ducker. Historiemåleriet, för vilket det i stort sett knappast fanns förutsättningar i Dusseldorf, fick dock i Rethel en genial utövare. — På1840-talet började den stora nordiska invasionen. Danskarna höllo sig undan, men desto ivrigare vallfärdade norrmännen till Dusseldorf. Först kom Tidemand, som genast väckte uppmärksamhet med sina norska bondeskildringar, något senare Gude, vars norska landskap med sin vildmarksstämning snart blevo på modet. Mer el. mindre influerade av honom voro Cappelen och Bodom, Askevold, Muller, Nielsen och L. Munthe, under det att bl.a. Sundt-Hanscn odlade genre. Av finska målare i Dusseldorf märkas P. Jansson och A. Liljelund, bägge folklivsskildrare. En land-skapsmålargrupp omfattade W. Holmberg, elev av Gude, samt O. Kleineh och H. Munsterhjelm. Förste man i Dusseldorf bland svenskarna var D’Uncker, som helst skildrade humoristiskt uppfattade tyska vagabondtyper. För många av svenskarna fingo de norska målarna stor betydelse; så var t.ex. Nordenberg i sina bondelivs-skildringar starkt påverkad av Tidemand, medan Wallander odlade en mera stojandc genre. Koloristen bland svenskarna var Jernberg, som bl.a. målade figurrika marknadsbilder, under det Fagerlin blev oöverträffad i sina berättande interiörer från holländska fiskarstugor. Av svenska landskapsmålare i Dusseldorf stannade Nordgren där till sin död. Här inföll Marcus Larssons genombrottstid, här fick E. Bergh sin skolning, och här tillbragte Wahlberg6studieår. Av skånska målare fingo Kallenberg och Rydberg delvis sin utbildning i D. Till en yngre generation hörde A. Kulle och A. Montan. Från1870-lalet stelnade D. i efterromantik och småborgerlighet; dess betydelse avtog också alltmera.M.Bjn.Dyst (jfr Dust), se Tornerspel. Dysteleologisk [-lå'-] (till grek.dys’-*, tel’os,ändamål, ochlog’os,lära), om sådan bildning hjs cn organism, vilken icke har någon betydelse (t.ex. rudimentära organ, ss. öronmusklerna hos människan) el. som kan vara skadlig (t.ex. blindtarmens maskformiga bihang hos människan).

Kategorier: dusseldorf, norska, schadow, skildrade, svenskarna, yngre

Driberg

Driberg [dråTbag], Thomas Edward Neil, engelsk journalist och politiker (f.1905),var 1928 —43 medarbetare i “Daily Express”, där hans dagliga spalt sedan1933under pseud. William Hickey blev mycket populär. Under2:a världs- kriget var han korrespondent till olika tidn. och lästes mycket, i sht när han skildrade sina upplevelser på örlogs- och handelsfartyg. Han har tillhört underhuset som vilde1942—45,därefter som representant för Labour Party.

Kategorier: driberg, korrespondent, kriget, lästes, skildrade, tidn

Dusseldorfskolan, berömd tysk konstskola

Dusseldorfskolan, berömd tysk konstskola under 1800-talet.1821återupprättades den urspr.1767 grundade konstakad. i Dusscldorf, och till dess ledare utsågs P. v. Cornelius. Emellertid kom denne knappast märkbart att inverka på konstanstaltens öden, då han fick sin verksamhet huvudsakl. förlagd till Munchen. Han efterträddes1826av W. Schadow, och därmed börjar skolans egentliga blomstringstid. Den stämningsromantik med stänk av mild realism, som utmärkte Schadow, kom också en lång tid att behärska skolans alster. Mera individuella riktningar företrädde dock några av hans äldre lärjungar, ss. K. F. Sohn och F. T. Hildebrand, vilka genom sin lärarvcrksamhet kom-mo att utöva stort inflytande. Högst nådde måhända den äldre skolan hos E. Bcndemann*. Emellertid gjorde sig en opposition mot Schadow gällande, samtidigt som det borgerliga och realistiska draget i tiden blev alltmer framträdande. P. Ha- scnclcver var den förste, som, ofta i humoristisk anda, skildrade livet sådant det levdes på värdshus och i krogstugor. Därmed hade genremåleriet gjort sitt intåg i Dusseldorf. Man uppsökte gärna en särskild trakt och skildrade med förkärlek dess folk- och landskapstyper. Sålunda fann R. Jordan sina motiv på nordsjökusten och Helgoland. Amerikanen H. Ritter, vars konst blev av stor betydelse för svensken Fagerlin, följde i hans spår, under det att J. Becker skildrade västtyskt byliv. Till en yngre generations bondemålare hör L Knaus, en av de främsta företrädarna för det ny-vaknande koloristiska intresset i Dusseldorf, samt den honom närstående B. Vautier. På utvecklingen av landskapsmåleriet i Dusseldorf utövade C. F. Lessing stort inflytande. Det romantiska ideallandskapet åter företräddes av J. W. Schirmer och O. Achenbach. Friska impulser från Danmark medförde L. Gurlitt, och i A. Achenbach såg man en förnyare av landskapsmåleriet. En intim riktning företräddes av E. Ducker. Historiemåleriet, för vilket det i stort sett knappast fanns förutsättningar i Dusseldorf, fick dock i Rethel en genial utövare. — På1840-talet började den stora nordiska invasionen. Danskarna höllo sig undan, men desto ivrigare vallfärdade norrmännen till Dusseldorf. Först kom Tidemand, som genast väckte uppmärksamhet med sina norska bondeskildringar, något senare Gude, vars norska landskap med sin vildmarksstämning snart blevo på modet. Mer el. mindre influerade av honom voro Cappelen och Bodom, Askevold, Muller, Nielsen och L. Munthe, under det att bl.a. Sundt-Hanscn odlade genre. Av finska målare i Dusseldorf märkas P. Jansson och A. Liljelund, bägge folklivsskildrare. En land-skapsmålargrupp omfattade W. Holmberg, elev av Gude, samt O. Kleineh och H. Munsterhjelm. Förste man i Dusseldorf bland svenskarna var D’Uncker, som helst skildrade humoristiskt uppfattade tyska vagabondtyper. För många av svenskarna fingo de norska målarna stor betydelse; så var t.ex. Nordenberg i sina bondelivs-skildringar starkt påverkad av Tidemand, medan Wallander odlade en mera stojandc genre. Koloristen bland svenskarna var Jernberg, som bl.a. målade figurrika marknadsbilder, under det Fagerlin blev oöverträffad i sina berättande interiörer från holländska fiskarstugor. Av svenska landskapsmålare i Dusseldorf stannade Nordgren där till sin död. Här inföll Marcus Larssons genombrottstid, här fick E. Bergh sin skolning, och här tillbragte Wahlberg6studieår. Av skånska målare fingo Kallenberg och Rydberg delvis sin utbildning i D. Till en yngre generation hörde A. Kulle och A. Montan. Från1870-lalet stelnade D. i efterromantik och småborgerlighet; dess betydelse avtog också alltmera.M.Bjn.Dyst (jfr Dust), se Tornerspel. Dysteleologisk [-lå'-] (till grek.dys’-*, tel’os,ändamål, ochlog’os,lära), om sådan bildning hjs cn organism, vilken icke har någon betydelse (t.ex. rudimentära organ, ss. öronmusklerna hos människan) el. som kan vara skadlig (t.ex. blindtarmens maskformiga bihang hos människan).

Kategorier: dusseldorf, norska, schadow, skildrade, svenskarna, yngre

Driberg

Driberg [dråTbag], Thomas Edward Neil, engelsk journalist och politiker (f.1905),var 1928 —43 medarbetare i “Daily Express”, där hans dagliga spalt sedan1933under pseud. William Hickey blev mycket populär. Under2:a världs- kriget var han korrespondent till olika tidn. och lästes mycket, i sht när han skildrade sina upplevelser på örlogs- och handelsfartyg. Han har tillhört underhuset som vilde1942—45,därefter som representant för Labour Party.

Kategorier: driberg, korrespondent, kriget, lästes, skildrade, tidn

Hosia |håss’-|,

Hosia |håss’-|, E i n o, finsk författare(1905 —41).Född i ett allmogehem debuterade H.1937 med novellen “Kypsynyttä viljaa” (“Mognad säd”), varefter följde romanerna “Orjantap-puratie” (“Törnestigen”,1938),”Tulipunaiset rat-sastajat” (“De eldröda ryttarna”, s.å.), “Musta aurinko” (“Den svarta solen”,1941)och en saml. efterlämnade noveller “Kukkivia hautoja” (“Blommande gravar”,1945).Med romantiskt färgad ordkonst återgav H. landskapet i Sata-kunda och skildrade, påverkad framför allt av Dostojevskij, kroppsligcn och andligen sjuka människor. En särställning i H:s alstring intar “Tnliholvin alla” (“Under eldvalvet”,1940),en skildring, som inspirerats av H:s upplevelser under finsk-ryska vinterkriget 1939—40.H. stupade i en av de första striderna under kriget1941—44.E.Ed.

Kategorier: dostojevskij, finsk, håss, hosia, påverkad, skildrade

Buonarroti

Buonarroti [boånaråti'], F i 1 i p p o Michele. fransk revolutionsman(1761—1837).B. var starkt påverkad av Rousseaus skrifter. Han verkade för Frankrikes intressen på Korsika, deltog efter Ro-bespierres fall i Babeufs sammansvärjning som dennes närmaste man och dömdes till deportation.1812 var B. verksam som konspiratör mot Napoleon. I sitt arbete “Conspiration pour 1′égalité, dite de Babeuf”(1828)skildrade han denna episod i revolutionens historia; han betonade häri starkt — säkerligen för starkt — konspirationens kommunistiska karaktär och syften.[G.A.]B.

Kategorier: babeuf, buonarroti, conspiration, dite, pour, skildrade

Nästa sida »

Sök artikel: