Lagtolkning, tolkning

Lagtolkning, tolkning av ett lagbuds innehåll, om detta icke skulle vara tillräckligt klart och otvetydigt till ordalydelsen. Stundom kan otydligheten föreligga från början och t.o.m. vara avsedd av lagförf. el. lagstiftaren, men oftast föranledes 1. av sedermera inträffade ändringar i samhällsförhål- landena, tekniska och ekonomiska framsteg. L. utövas av och tillkommer dels domstolar och förvaltande myndigheter genom rättspraxis, dels den rättsvelcnskapliga verksamheten. Hjälpmedlen därvid äro dels av språklig, dels av logisk art. I sistn. avseende är särskild hänsyn att taga till sammanhanget med andra lagbud, rättssystemet över huvud ävensom till ändamålet med lagstadgandet, i den mån detta kan utletas el. får anses påkallat av rådande rättsuppfattning. Man brukar skilja mellan restriktiv ek inskränkande och e x-t en si v el. utvidgande k, allteftersom 1. inskränker sig till ordalagens nödvändiga innehåll el. går därutöver. RP §84 stadgar, att rikets grundlagar skola tolkas efter ordalydelsen. Eljest äro äldre lagar ofta att tolka extensivt, moderna lagar sna-rare restriktivt. Jfr Lagförklaring. A’.

Kategorier: innehåll, lagar, lagtolkning, ordalydelsen, skilja, tolkning

Feulgen-reaktion

Feulgen-reaktion [-je'n-],ärftl.,erhålles genom en speciell färgningsteknik för att påvisa förekomst av tymonuklcinsyra i cellkärnan. Då denna syra förekommer särsk. i kromosomerna men ej i nukleolerna, kan f. utnyttjas bl.a. för att skilja mellan kromosom- och nuklcolsubstans.

Kategorier: feulgen, kromosomerna, nukleolerna, reaktion, skilja, utnyttjas

Fasciatio’n

Fasciatio’n [fasi-] (av lat.fas’cia,band), f ö r-b a n d n i n g,bot.,en förändring av arkitekturen hos stammar och rötter, vilka antaga en plattad, på tvärsnitt clliptisk, i st.f. cylindrisk form. F. härrör ofta av sammanväxning av flera, i samma plan befintliga anlag, vilka senare åter kunna skilja sig från varandra och därvid giva anledning till krökningar och deformationer. F. är i flera fall ärftlig, ss. hosCelo’siaochBeta,i andra har den befunnits förorsakad av näringsöverskott.G.

Kategorier: anlag, anledning, befintliga, fasciation, krökningar, skilja

Kromatografi’

Kromatografi’ (till grek.chroma,färg, ochgrafein,skriva), adsorptionsanalys, varigenom olika ämnen i cn lösning kunna åtskiljas med hjälp av ett adsorptionsmedel, vars förmåga att adsorbera dc olika ämnena är olika. Adsorptionsmedlet, vanl. aluminiumhydroxid el. silikagel, ifylles i ett vertikalt glasrör. Lösningen får rinna genom massan, varvid olika skikt uppstå, då de olika beståndsdelarna av lösningen tränga ned olika långt i förh. till adsorptionsmedlets förmåga att kvarhålla dem. Lättast att skilja äro olikfärgade ämnen. Men även svagt färgade cl. ofärgade ämnen kunna ofta skiljas åt, då skiljegränserna mellan de olika skikten ofta bli synliga vid ultraviolett bestrålning. Vidare finnas olika framkallningsme-toder för att göra dem synliga. Vid tillsats av rent lösningsmedel kunna skikten dragas isär och de olika beståndsdelarna anrikas i dem. Pelaren av adsorptionsmedel kan uttagas successivt, och de olika beståndsdelarna kunna erhållas genom elue-ring (utlösning) medelst lösningsmedel. K. är framför allt användbar för högmolekylära ämnen, vilka icke kunna skiljas genom fraktionerad destil-lation. Medelst k. kunna även små substansmängder skiljas. Metoden är värdefull, exempelvis för att skilja vitaminer och andra ömtåliga ämnen, vilka icke tåla upphettning och vanliga kemiska analysmetoder. K. uppfanns av den ryske botanisten Tsvct 1911.Den användes i början endast för att skilja växtextrakter. För kvalitativ analys av saltblandningar användes den först av Schwab1937.Innehåller cn lösning exempelvis bly-, silver-, zink-I och kadmiumjoner, skiljas dessa isär i adsorptions-pelaren i nämnd ordning. För att kunna identifiera dem framkallar man med ammoniumsulfid och erhåller fyra, skarpt skilda zoner av svart bly-sulfid, grå silversulfid, vit zinksulfid och gul kad-miumsulfid. K. har i Sverige utvecklats av prof. A. Tiselius, som med denna metod bl.a. skiljer sockerarter och andra organiska föreningar. — Litt.: L. Zechmcistcr & L. v. Cholnoky, “Die chromato-graphischc Adsorptionsmethode”(2Aufl.1938).£l.

Kategorier: ämnen, beståndsdelarna, förmåga, isar, skilja, skiljas

Korin,

Korin, O ga t a, japansk målare och lackmästare (t661—1716),bror till Kenzan, elev av Koyelsu, känd endast genom ett fåtal arbeten, vilka genom stor och enkel form och stram behärskning av tekniken skilja sig från lackkonstens tekniska urartning under Tokugawa-tiden.

Kategorier: behärskning, korin, lackkonstens, skilja, stram, tekniken

Entlediga

Entlediga (ty.entledigen,eg.: göra fri, ledig), i sht i officiellt språk (särsk. på gr. av ansökan): skilja från tjänst o.d.; befria från uppdrag; bevilja avsked.

Kategorier: avsked, befria, bevilja, entlediga, skilja, uppdrag

Egyptisk

Egyptisk litteratur. De grekiska författarna berätta om en rik och betydande c., men av de få och spridda rester, som bevarats till våra dagar, kan man icke få någon klar uppfattning om dess omfång el. egenart. I e. måste man skilja mellan två perioder, skarpt åtskilda i stil och språk.

Kategorier: egenart, egyptisk, perioder, skarpt, skilja, språk

Oxiemästaren, anonym namn

Oxiemästaren, anonym namn för en stenmästarc och kyrkobyggare, som kring mitten av noo-talet varit verksam i s.v. Skåne och vilken tillskrivits dopfuntarna och kyrkorna i bl.a. Oxie, St. Hammar, Glostorp, Tullstorp och V. Veinmerlöv. O. visar såväl i sina kyrkor som i sin skulptur cn nära överensstämmelse med Mårten funtsnidare; hans funtar skilja sig emellertid något från den senares genom sitt spensligare rankverk och framför allt genom dc i detta insatta djuren, som synas ha en direkt beröring med nordvästtysk sten-konst.E.C.

Kategorier: anonym, funtsnidare, oxiemästaren, senares, skilja, spensligare

Oljekörtlar,bot,i bladen

Oljekörtlar,bot,i bladen hos vissa växter förekommande oljebehållare, som ofta redan för blotta ögat framträda som klara, genomlysande punkter och uppstå ant. därigenom, att, som hos myrtenväxtcrna, oljeavsöndrande celler skilja sig från varandra och därvid bilda ett s c b i z o-g e n t, av det terpcnhaltign exkretelUtfyllt rum, el. på det sätt. att, som hos fam.Ruttfceae,exkret-cellerna upplösas, så att ett 1 y s i g e n t oljeförande hålrum bildas.

Kategorier: bladen, exkretelutfyllt, oljekörtlar, ruttfceae, skilja, terpcnhaltign

Denuda’tus,-a,

Denuda’tus,-a, -um(lat., blottad, gjord naken), artnamn på växter och djur, som skilja sig från närbesläktade genom avsaknad av el. med blott gles hårbeklädnad.

Kategorier: avsaknad, denudatus, gles, hårbeklädnad, närbesläktade, skilja

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: