Vaseli’n,pclrola’him,en blandning

Vaseli’n,pclrola’him,en blandning av kolväten ur paraffinscricn med salvartad konsistens och smp.30—6o°.V. framställcs ur destillatrestcr från smörjoljefraktioner, erhållna vid raffinering av petroleum, varvid det behandlas med svavelsyra och avfärgas med lerjord el. benkol. Konstgjord v. framställes genom sammansmältning av paraffin och ceresin med s.k. vita oljor. V., som är olösligt i vatten och icke kan härskna, förekommer i olika raffineringar med färg från grön till gul och vit. De mörka kvaliteterna, “råvasclin”, ha lukt och smak av petroleum och användas som ingrediens i rostskyddsmedel (t.ex. vapenfett), för im-pregncring av läder och textilier, till smörj fett för styrlager m.m. De högsta vita kvaliteterna äro smak- och lnktfria och användas för medicinska och kosmetiska ändamål som ingrediens i salvor o.d. — Sveriges förbrukning av v. uppgick 1953 till c:a500t.J.GrA.

Kategorier: ingrediens, kvaliteterna, petroleum, smak, vaselin, vita

Triona’1,

Triona’1, (CH,)(C2Hs)C(S02′ C,H,)„ m e t y I-sulfonal, färglösa, tavclformiga, i vatten svår-lösliga kristaller med svagt bitter smak. T. användes som sömnmedel under kortare tid; längreItids bruk kan medföra förgiftningssymtom.

Kategorier: bruk, förgiftningssymtom, längreitids, medföra, smak, sömnmedel

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper som särdeles i anseende till skaldekonsten och vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den, som tjänar att tolka de himmelska sanningar”. För att förverkliga detta sitt syfte skulle S. “utarbeta en svensk ordabok och gram-matica, jämte sådana afhandlingar, som bidraga kunna till stadga och befordran af god smak”. Akad:s valspråk blev “Snille och smak”. Led:s antal bestämdes till 18.Gustav III tänkte sig, att dessa skulle representera olika grupper, dels förf., dels kritiker, dels “höga herrar”, de sistn. stundom betecknade som “mecenatklassen”. Dessa skulle bidraga till att socialt höja de förras ställning. 1 akad. voro alla likställda, all titulatur var förbjuden, del officiella tilltalsordet var “min herre”. Akad:s led. skulle ha rätt att teckna sig “en ibland dc aderton”. Konungen utsåg själv13 av de första medl., vilka fritt skulle, utvälja de återstående5.I fortsättningen skulle akad. få komplettera sig

Kategorier: akad, akads, bidraga, förnämsta, renhet, smak

Spanska

Spanska viner. De lätta s. likna i mycket de italienska men skilja sig möjl. från dessa genom sin i allm. kärvare smak. Mest bekant är r i o j a. Bland starkvinerna märkas 111a 1 a g a, sherry, valencia- och a 1 i c a n t c v i n e r.

Kategorier: bekant, sherry, smak, spanska, starkvinerna, valencia

Soarinöt, smörnö

Soarinöt, smörnö t, benämning på “stenen”, d.v.s. fruktväggens innersta, förhårdnade del jämte inneliggande frö, i stenfrukten avCary’ocar nuciferumfrån Guayana (sc Caryocar). Fröna innehålla en köttig substans med angenäm lukt och smak av sötmandel och ha cn fetthalt av 60—75 °/o. De ha högt näringsvärde, förtäras rostade av infödingarna och exporteras som delikatess och för utvinnande av soarifett, särsk. till England.

Kategorier: fetthalt, högt, näringsvärde, smak, smörnö, soarinöt

Smör beredes företrädesvis

Smör beredes företrädesvis och i Sverige alltid av komjölk och innehåller samma beståndsdelar som denna men i annat mängdförhållande och därtill vanl. något koksalt, som tillsättes i olika mängder efter köparnas fordringar. S. innehåller lägst 82% fett, högst i6°/o vatten (lägsta, resp. högsta tillåtna halt enl. livsmedelsstadgan), o.e % äggvita, o,4%mjölksyra och mjölksocker samt c:a 1,5%koksalt och mjölksalter. S. framställes som regel genom bearbetning (kärning) av grädde i kärnor (sc Mejeri och Smörkärna). Under de senaste åren ha ett flertal maskinfirmor i olika länder konstruerat maskiner för s.k. kontinuerlig s.-tillverkning, där huvudprincipen populärt uttryckt är att från mjölken separera fram en grädde med s:s fetthalt (82%). Sedan denna grädde försatts med salt och syntetiska smakänmen — jfr nedan den biologiska syrningen för kärnat s. —, bringas den flytande s.-massan genom nedkylning att koagulera till s., som omedelbart bitförpackas. I äldsta tider och innan inan uppfunnit apparater för en mera effektiv skumning av mjölken, kärnades denna ofta direkt. Numera ingår alltid skumningen som ett första led i s.-beredningen. För tillverkning av l kg s. åtgå c:a 22 1 oskummad mjölk. Liksom man vid skumningen strävar efter att få så stor del som möjligt av helmjölkcns fett, minst 99%, överförd till grädden, är uppgiften vid kärningen att få så stor del av gräddfettet som möjligt, minst 99%, överförd till s. Allteftersom s. beredes av osyrad el. syrad grädde, erhåller man osyrat el. syrat s. Båda sorterna framställas med el. utan tillsats av salt. Härtill kommer v a s s 1 e s m ö r, som beredes av grädde, erhållen genom skumning av vasslen frän ostberedningen. — Gräddens behandling före kärningen. För tillintetgörande av icke önskade bakterier i grädden och ökande av hållbarheten hos s. pastcuriseras grädden till 85—95°. Den blir därefter kyld till helst 5 -6°, för att åtm. större delen av det flytande fettet i feltkulorna skall stelna el. kristallisera och renkärningen bli tillfredsställande. Skall grädden kärnas osyrad, uppvärmes den efter kyl-uingen och före kärningen till lämplig kärnings-temp., c:a ll°. För beredning av syrat s. uppvärmes grädden till lämplig syrningstemp., 11—140, och till densamma sättes så stor mängd, 1—10%, “syra” el. renkultur av mjölksyrcbaktcrienStreptocncdus cremo’risoch aromabakterienBetacocc’us cremoris,odlade i pasteuriserad el. steriliserad skummjölk, att fullständig koagulering hinner inträda, till dess kärningen skall företagas el. c:a 18 tim frän syr-sättningen. Innan man hade kännedom om att bakterier el. vilka bakterier som voro verksamma vid gräddens syrning, lät man grädden själv surna el. satte till densamma sur mjölk, sur grädde el. sur kärnmiölk för att inleda och påskynda syrningen. De tillsatta syrningsmedlen kallades därför sy r Vä eka re. Resultatet av syrningen blev på sä sätt mycket växlande och osäkert, och till följd härav blev även s.-kvaliteten växlande. Syrningstemp. var enda medlet för syrningens reglering. Efter det man på 1880-talet börjat studera I de organismer, som framkallade syrningen, och man renodlat de bakterier, tillhörande mjölksyre- | bakteriernas stora släkte, som hade den gynnsam- ‘ måste inverkan på syrningsresultatct, började man använda renkulturer av dessa bakterier som syr- {väckarc, varigenom syrningsprocessen blev säkerställd och icke längre beroende av slumpen. Med syrningen avses att bibringa s. den arom och smak, för vilken det är så eftersökt på den utländska marknaden. Aromen bildas vid symbios emellanStreptococcus cremorisochBetacoccus cremoris,varvid speciella bakterier av senare slaget anses bilda aromämnen, sådana som ättiksyra, kolsyra, diaectyl m.m. Renkulturer av nämnda bakterier el. s.k. syrväckare tillhandahållas av syrväckarla-boratoricr och fortplanleras i mejerierna i pasteu- ‘ riserad el. steriliserad skummjölk. Syrväckare framställas även genom fraktionerad renodling av-god surmjölk i pasteuriserad skummjölk. För fort-plantering av stamkulturen cl. moder syr an användas mindre kärl av glas, lergods el. aluminium. Av modersyran beredes sedan b r u k s s y-r a n i sådan mängd, som under olika förhållanden är behövlig för gräddens syrning. — Smörets f ä r g n i n g. Då mjölkfettet icke alltid har samma färg utan en starkare färg sommartid el. då fodret utgöres av gröna växtbeståndsdelar och en mycket svag färg vintertid vid då använda fodermedel och man önskar samma färg oberoende av årstid och foder, helst sommar-s:s färg, åstadkommes denna genom att till grädden sätta en mindre mängd s m ö r f ä r g, som beredes fabriksmässigt genom att lösa anatto i olja. — Gräddens kär- ning. För att renkärningcn skall bli sä god som möjligt, regleras kärningstemp. härefter.1allm. är ii° lämplig kärningstemp. Är kärningstemp för hög, blir renkärningen mindre god; är den för låg, blir kärningstiden alltför lång. Kärningen består i en bearbetning av grädden, varvid fett-kulorna stöta emot och häfta fast vid varandra under bildandet av s.-korn. Ju närmare fettkulorna ligga varandra, d.v.s. ju fetare grädden är, och ju högre temp. den har samt ju kraftigare den bearbetas, desto hastigare bildas s.-kornen. Ha dessa uppnått storleken av ett risgryn cl. något större, avbrytes kärningen och skiljes s. från kärnmjölken. — Smörets behandling. Det från kärnmjölken skilda s. sköljes med vatten å46° dels för avlägsnande av kvarhållen kärnmjölk, dels för att bibringa s. en för den följ. bearbetningen tillräckligt fast konsistens. Efter sköljningen och sköljvattnets bortledande sättes 1—2% salt till s. och vidtager ältningen, med vilken avses alt sam-manarbeta s.-kornen samt att inarbeta och fördela saltet och den del av sköljvattnet, som kvarhållits emellan s.-kornen. När s. synes torrt och fritt från vätskedroppar, avbrytes ältningen, och s. får då hålla lägst 82% fett och högst 16V0 vatten, vilket kontrolleras omedelbart efter ältningens slut. Är fetthalten lägre el. vattenhalten högre än dc angivna värdena, får s. ej exporteras, ej heller utbjudas Ull försäljning inom landet. — Smörets c m-b a1 1e r i n g. Det färdigarbetade s. emballeras för export och grosshandel i drittlar, rymmande 1 eng. centner (50,» kg) jämte godvikt 0,2 kg. Dritt-larna tillverkas av prima kvistfritt boklrä. Före em-balleringen blir dritteln rengjord, ångad, saltad och invändigt klädd med pergamentpapper, s.k. s m ö r-papper. För partihandel och export förpackas s. även i planpappskartonger om 25 el. 25,4 kg s. netto. Vid direkt distribuering formas s. vanl. till V4 el. Va kg-bitar, som emballeras med pergamentpapper för hand el. medelst för ändamålet konstruerade paketeringsmaskiner. Det emballerade s. förvaras och lagras vid låg temp., helst 5° el. därunder, för att det må behålla sin smak och arom oförändrade, tills del skall konsumeras. Som följd av den svenska mjölkproduktionens säsongväxling måste för konsumtionens tillgodoseende en viss del s. lagras från sommar- till vinterhalvåret. Sådan lagring sker numera i moderna fryslagcrhus vid en temp. av —15 ä 200. — Kontroll av smörutbytct. För att försäkra sig om det bästa möjliga s.-utbytet kontrolleras icke endast renskuinningen el. skuinmjölkens felthalt, sorn med de nyaste skumningsmaskinerna kan nedbringas till 0,04n/u och därunder, utan även renkärningcn. Den senare kontrolleras genom bestämning av fetthalten i grädden och i kärnmjölken samt genom beräkning av huru mycket kärn-mjölkfettet utgör i procent av gräddfettet. Renkärningen anses tillfredsställande, då detta procenttal icke överskrider 1. Mindre god renkärning erhålles, om kärningstemp. är för hög cl. gräddens fetthalt för hög el. för låg. Bästa renkärningen erhålles av grädde med 25—30% fett. — Smörfel. Av olika anledningar kan s. i olika hänseenden bli mer el. mindre felaktigt. Ingå lökväxter i fodret, uppkommer löksmak, av alltför stark utfodring med rovor erhålles rovsmak, blåsur smak, I ensidig utfodring med grön luzern och späd klöver förorsakar fadd smak elc. Ulsättes s. för ljus och luft, oxideras fettet, färgen blekes, och s. far talg-smak. Härsken smak uppkommer genom sönderdel-ning av smörfettet, så att smörsyra frigöres. Detta förorsakas av bakterier och mögelsvampar. De i ytvatten vanliga fluorescerande bakterierna äro orsak till delta fel. Av starkt luktande desinfektionsmedel I erhålles smak, t.ex. karbolsmak av kreosot o.d. Genom alltför stark upphettning av grädden uppslår kokt och bränd smak och lukt; vid alltför stark syrning av grädden och vid för stark saltning av smöret får s. stundom tranig, sillig smak. Järn, koppar och mässing lösas av mjölk och grädde och förorsaka metall-, koppar- och talgsmak hos s. Ojämnt färgat och brokigt blir s. av ojämn fördelning av saltet: de starkare saltade partierna bli starkare färgade än de mindre saltade. Ett s. med stort innehåll av fasta fettarter blir sprött och smuligt, om det ältas vid för hög temp., över io°. — K v a-litctsstandard. Enl. livsmedelsstadgans bestämmelser får s. efterlh 1952 saluföras endast under någon av följ. tre beteckningar: a) ninmårkt mej er I s m or, varmed förstås s., som vid mejeri med runmärkesrätt tillverkats i enlighet med de föreskrifter, som Statens jordbruksnämnd meddelar för begagnande av dylik rätt (sc Smörprovning), b) m c j e r i s m ö r, varmed förstås annat vid mejeri tillverkat s. än under a) sägs, samt c) lan t-s m ö r, varmed förstås s., som tillverkats annorstädes än vid mejeri, d.v.s. hos mjölkproducent. Endast runmärkt s. får saluhållas under någon benämning, som anger, att varan är av särskilt god beskaffenhet. — Se Smörexportföreningar, .Smörförfalskning, Sinörnolering och Smör-provning. /L.F. R.jlV. Lj.Smörbedömning, se Smörprovning. Smörblomsläktet, r a n u n k1c r, solögon,Ranitri eulus,av fam. ranunkelväxler, omfattar (inkl. släktetBatrach’ium)o. 300 arter, de flesta i n. tempererade området, några på s. halvklotet, 1- el. fleråriga örter av mycket skiftande utseende, ofta med skarp smak och hela, flikiga, hos några t.o.m. hårfint delade blad och vanl. gula, ibland vita el. röda blommor. Blommorna äro i regel 5-taliga i foder- och kronbladskrans, ståndarna och fruktbladen många. Mycket karakteristisk är en ho-

Kategorier: bakterier, beredes, grädde, grädden, kärningen, smak

Sisarum

Sisarum (Sisarum Germano’rum, PimpineWa Sisa-rum),sockerrot, är en flerårig köksväxt, som härstammar från Kina och odlas i varmare delar av Asien och Europa. Dess långa, vita am-rötter ha en söt smak och användas dels i hushållet och dels för framställning av sirap, vilken jäses och efter destillation lämnar sprit. — Se även Berula och Skärfloksläktet.W.

Kategorier: framställning, hushållet, rötter, sisarum, smak, vita

Sherryviner

Sherryviner [Järr'i-], sherry (efterSherry,engelskt namn på Jerez). Äkta s. härstamma från distrikten kring Jerez de la Frontera några mil n. om Cadiz i Spanien. Vinet framställes genom jäsning av soltorkade druvor av stor sockerhalt, varigenom alkoholhalten blir jämförelsevis hög. Man skiljer mellan två huvudtyper:vinos finosochvinos olorosos.Till den förra typen höra de torraamon-tillados,vilkas smak i hög grad betingas genom närvaron av acetaldehyd, ett mellanstadium vid druv-sockrets övergång i alkohol. S. äro dels till färgen ljusa(pale),vanl. till smaken torra, och dels mörka(g oiden),sötare. Till s. räknas även m a n z a n i 11 a-(Ijusa, torra viner) samt muskatellvinerna (tunga, söta, med starkt framträdande mandel-smak), härstammande såväl från Spanien som från Italien. — Jfr Solera.Wk.Shertok [Jertå'k], M., politiker, se Sharett. Sherwood IjVpod], Robert Emmet, amerikansk dramatiker (f.1896),studerade vid Harvard Univ.1914—17,deltog i l:a världskriget 1917—19,verkade som journalist i New York, bitr. red. i “Life”1920—24,red.1924—28,där han bl.a. införde filmkritik, som han samtidigt skrev i “New York Herald”, litterär utg. av “Scribner’s Maga-zine”1928—30,grundade tills, med bl.a. Maxwell Anderson och Elmer Rice Playwrights’ Company, som uppför sina medl:s skådespel, har haft en rad förtroendeuppdrag i sammanslutningar av dramatiker; han har gjort sig känd som filantrop och arbetade energiskt för hjälp åt Finland och England un- der2:a världskriget. S. har haft stora framgångar med en rad mera allvarligt syftande komedier, bl.a. “The road to Rome”(1927),”This is New York”(1931),”Rcunion in Vienna”(1932),”The petrified forest”(1935),en gangsterpjäs med kulturpsykolo-giskt syfte, “Idiot’s delight”(1936),som har pacifistisk tendens, “Abe Lincoln in Illinois”(1938),som handlar om Lincolns ungdom, och “There shall be no night”(1940),där motivet är hämtat från2:a världskriget. S. har utg. det biografiska verket “Roosevelt and Hopkins”(1948,ny utv. ed.1950;sv. bearb. övers. “Roosevelts förtrogne”,1951).E.

Kategorier: dramatiker, haft, sherryviner, smak, världskriget, york

Schweizerost

Schweizerost el. emmentalost härleder sig från Emmental i kantonen Bern i Schweiz, tillverkas allmänt i detta land samt i angränsande delar av kringliggande länder, är till formen platt cylindrisk, i diam. upp till1m, i tjocklek 13—15 cm, i vikt75—125kg, har i en kompakt massa centimeterstora, jämnt fördelade håligheter, s.k. pipor, som i ett mera framskridet mognadsstadium hos osten fyllas med en klibbig, aromatisk vätska. S. har en mycket värderad nötliknande, sötaktig smak, härledande sig från vissa aminosyror, bildade under medverkan av stavformiga mjölksyrcbak-terier, spec.Thermobacte’rium helve ‘ticum (Bac-te’rium ca’sei).Sedan det genom undersökningar, utförda av V. Freudenreich och Orla Jensen, utretts, vilka bakterier som i det av schweizarna beredda s.k. naturlöpet äro av betydelse för s:s egenartade smak, ha dessa bakterier renodlats och använts i renkultur vid ostens framställning, varefter s.-beredningen börjat kunna bedrivas med fram- gång även i länder, där den tidigare icke lyckats — Om s.k. svensk s. se Herrgårdsost.L.F.R.

Kategorier: bakterier, länder, schweizerost, smak, undersökningar, utförda

Scarron

Scarron [-rå**], Paul, abbé, fransk författare(1610—60),son till ett parlamentsråd, levde under ekonomiska svårigheter och erhöll för att livnära sig ett andligt ämbete i Le Mans 1636,vilket han måste lämna, då han1652 gifte sig med Fran-coise d’Aubigné, sedermera Mme de Maintenon. Han drog sig även fram på pensioner, bl.a. från drottning Anna, och nådevedermälen. Krympling på gr. av svår giktsjukdom var S. trots detta en glad och infallsrik förf., som genom burleskt författarskap och underhållande skämtlynne roade Paris’ preciösa och förfinade litterära societet, vilken han såg väl representerad i sin salong. Bland hans arbeten, som karakteriseras av grotesk realism och som därigenom stå i skarp motsats till tidens preciösa smak, märkas, förutom burleska hcrdedikter och epistlar, dc komiska eposen “Le Virgile tra-vesty” och “Typhon”, en del realistiska komedier och farser samt cn berömd realistisk roman efter spanskt mönster, “Le roman comique”(1651;ofullbordad sv. övers.1787),som humoristiskt skildrar kringflackande skådespelares öden. — Litt.: É. Magnc, “S. et son milieu”(1924)-S/ng.

Kategorier: burleska, förutom, preciösa, roman, scarron, smak

Nästa sida »

Sök artikel: