Fläderblommor,hylleblommor,flos sam-bu’ci,

Fläderblommor,hylleblommor,flos sam-bu’ci, farm.,torkade blomknippen el. avrepade blommor av fläder, ha sin största användning i husmedicinen som svettdrivande medel vid förkylningar i form av varmt te, fläderte. Drogen innehåller förutom slem och garvämnen ringa mängd flyktig olja, som ger den varma infusionen . en aromatisk smak. Insamling av f. för medicinskt ändamål bör ske i soligt och torrt väder, för att en vacker drog skall kunna erhållas.

Kategorier: aromatisk, buci, fläderblommor, flos, hylleblommor, smak

Flamm’ula

Flamm’ula (lat., liten ‘åga, flamma).1)Artnamn på en smörblomma, ältranunkcl,Ranun’culus Flammula,sannolikt med hänsyftning på dess brännande smak. —2)Svampsläkte, se Flamskivlingar.

Kategorier: brännande, flammula, flamskivlingar, hänsyftning, smak, svampsläkte

Fiskolja, fiskleverolja, levertran,

Fiskolja, fiskleverolja, levertran, torsklevertran.ol’eum jec’oris aselVi,är en olja, som tramställes huvudsakl. av torskens lever. F. kan även erhållas från vissa hajarter och andra broskfiskar. Största delen av f. härstammar från Norge och Newfoundland. Det ursprungligastc sättet att framställa f. var, att torsklevrarna samlades i tunnor och där fingo ruttna, varvid en mörk, tjockflytande olja med vedervärdig smak och lukt erhölls. Den modernare framställningen genom utsmältning med ånga ger s.k. hydroxylfri ångmedicinaltran. För att undvika luftens oxiderande inverkan, varigenom tranens medicinska egenskaper minskas, användes uppvärmning i kolsyreström. Då inverkan av mikroorganismer ger f. en obehaglig smak, söker man vid framställningen i möjligaste mån behandla levrarna sterilt. Ccntrifugering av levrarna i maskiner ger även en god f. F. är, beroende på framställningssättet, ljusgul till mörkbrun. Den är lättare än vatten, löses lätt i eter, svårare i alkohol. Största delen av f. består av glycerincstrar (neutralfett) av omättade fettsyror. Till2—3°/o ingå ämnen, vilka ej kunna förtvålas och bestå av steriner, högre alkoholer m.m. Arsenik och jod äro regelbundna beståndsdelar i f. Den förra uppgår i medicinaltranen tillc:a3—5mg pr kg. — F:s medicinska verkan ti 11— skrives i första hand dess vitaminhalt. F. är vår rikaste, naturliga källa till de s.k. fettlösliga vitaminerna A och D, varför det är ett rationellt och mycket verksamt läkemedel mot ögonförtvining (xcroftalmi), nattblindhet och rakitis (engelska sjukan). Det är till stor del f:s förtjänst, att dessa sjukdomar numera hålla på att helt försvinna. I jämförelse med denna utomordentligt gynnsamma inverkan äro de skadliga verkningar, som man sökt tillskrivai.,av underordnad betydelse. F. ges ant. i ren form el. som emulsion. F:s vitaminhalt kontrolleras numera officiellt i Norge och även i Sverige av privata företag. Tillsättning av fosfor, s.k. fosforlevcrtran, torde ej förbättra f:s terapeutiska verkan och bör på gr. av fosforns giftiga egenskaper undvikas. — Jfr Sillolja.Wk.

Kategorier: egenskaper, inverkan, levrarna, medicinska, norge, smak

Pyramidon

Pyramidon [-å’nj, CnH„ON2• N(CITS)2, dimetyl-aminoantipyrin, i svenska farmakopen upptaget under benämningen am i d o pyr i nu m, vitt, i kallt vatten långsamt lösligt kristallpulver med svagt bitter smak. Användes i dos om0,1—0,3g som temp.-nedsättande och smärtstillande medel. Större doser el. långvarigt bruk av p. kunna åstadkomma svårartade, ofta livsfarliga förgiftningar.

Kategorier: medel, nedsättande, pyramidon, smak, smärtstillande, temp

Kultivexa,

Kultivexa, (upp)odla; förädla, förfina, bilda; oftast i perf. part. kultiverad (t.ex. smak), odlad, (fint och högt) bildad, som står på cn hög kulturståndpunkt.

Kategorier: fint, högt, kultivexa, kulturståndpunkt, odlad, smak

Kromatism’

Kromatism’ (av grek.chroma,färg), form av dubbelförnimmelse, vari färgförnimmelscr asso-\ cieras till icke-optiska sinnesintryck, ss. toner (“färgad hörsel”, se Audition colorée) el. smakintryck (“färgad smak”).

Kategorier: audition, färgad, hörsel, kromatism, smak, toner

Pilokarpi’n,

Pilokarpi’n, CuHjgNgÖg. alkaloid i bladen avPilocar pus-aritx.Användes huvudsakl. i form av hydroklorid,pilocarpVni hydrochlo’ridum,utgörande vita, i vatten lättlösliga kristaller med svagt bitter smak. P. ökar körtclavsöndringcn och användes bl.a. till indrypning vid vissa ögonsjukdomar.

Kategorier: bitter, kristaller, lättlösliga, pilokarpin, smak, svagt

Koffefn,

Koffefn, k a f f e i n, t r i m e t y 1-d i o x i p u-r i n, C„H10O2N4• H20, utgöres av vita, glänsande, nålformiga kristaller med svagt bitter smak.

Kategorier: bitter, koffefn, kristaller, nålformiga, smak, svagt

Engelsk smak

Engelsk smak för mera enkla, naturliga kläder började inverka på det ända sedan Ludvig XIV:s tid allenarådande franska modet. Midjan blev mindre snörd och placerades något högre, snibblivet började bortläggas, ett skärp knöts kring midjan med rosett bak, el. ock knötos där fischyns ändar, sedan den lagts i kors över bröstet. Ärmarna blevo ofta långa och vanl. snäva. Tygerna gjordes allt enklare med påfallande smak för vitt. Som överplagg i kvinnlig k. använde peruktiden diverse lätta kappor (t.ex. saloppen*) el. mantiljer, koftor och lätta kragar. — Fon-tangens införande och allenavälde under senare delen av iöoo-talet omöjliggjorde annan huvudbonad än vida, lätta huvor el. slöjor, lagda bakom den över håret. När fontangen bortlagts, kommo allehanda former av koketta spetsmössor på modet. De enkla band- och blomstcrprydda italienska halmhattarna brukades även, gärna knutna under hakan (schäferhatt).1770-talets tornlika damfrisyr kröntes ofta av cn minimal men rikt arbetad halt. Då frisyren blev lägre och yvigare, blevo hattarna oftast jättelika, av strå el. rika spets- och tyllrynkningar, mest liknande gammaldags lampskärmar. Vid 1780-talets slut brukades mycket cn mössaktig huvudbonad med jättehög, framåtpekande strutsfjädcr.

Kategorier: började, brukades, engelsk, midjan, modet, smak

Parmigianino: Madonnan ined barnet

Parmigianino: Madonnan ined barnet och heliga, 1528 —30. Uffizierna, Florens. från Parma), vilken vanl. lagras i flera är och därigenom erhåller cn skarp smak; användes riven som krydda.

Kategorier: barnet, ined, madonnan, parmigianino, skarp, smak

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: