Svavelgul

Svavelgul slöjskivling. skivlingar med o.70 arter, därav 15i Sverige. S. ha hattens kant försedd med fina, spindelvävs-lika trådar, vilka kring denna bilda cn trasig el. fransad bård, foten utan ring, tunna, tättställda lameller och mörkt purpurbrunt sporpulver.H. fascicula’re,s v a v e 1 g u 1 s., med gul cl. rödgul hatt, gul fot och gröngula lameller, bildar täta knippen cl. stora tuvor på lövträdsstubbar och i jord liggande murkna trästycken; smaken är besk och bitter.H. sublaterifium,tegelröd s., har röd, mot kanten gulaktig hatt med i början starkt inrullad kant, blekgula, till slut olivbruna lameller och mera mild smak; förekommer allm. på ekstubbar, vanl. tuvad. C.

Kategorier: hatt, kant, lameller, smaken, svavelgul, trästycken

Roquefortost

Roquefortost [råkfå'r-], cn fransk ost (jfr d.o., tab.2),beredd av fårmjölk och härledande sig från byn Roquefort i s.ö. delen av dep. Aveyron (se bild vid Frankrike, sp.349).R. utmärker sig framför allt för att vara nätådrigt genomvuxen av ett grönt pcnsclmögcl*,PeniciWium roquefor’ti,vilket framkallar den för osten utmärkande smaken och aromen. — Med mer el. mindre framgång beredas imitationer av r. i olika länder med användning av komjölk, i Sverige under beteckningen ä d e 1 o s t.L.F.R.

Kategorier: aromen, framkallar, östen, roquefortost, smaken, utmärkande

Port

Port du Salut i Normandie i senare delen av 1600-talet. Äkta P. framställes i ett lågt cylindriskt format, c:a30 cm i diam. —2)Svensk Port Salut, som emellertid har uppgivits vara närmast lik den franska Pont-1′lvvéque, våtlagras och saltbehandlas under första tiden av lagringen, varigenom på ostens yta ett kittlager bildas, vars speciella baklerieflora åstadkommer ostens mognad. Konsistensen är mjuk (vaxartad), massan gulaktig och ytan brungul på den efter4—6veckor färdig-lagradc osten. Smaken är mild och pikant. Formatet är rektangulärt. Vikt c:a1kg. IV.Lj.Porte-chaise[pårt3-J'ä'z] (fra.), se Portschäs. Portée [parte'] (fra., skottvidd), maximiskott-vidden för art.-pjäs el. torped. _

Kategorier: östen, ostens, pikant, port, salut, smaken

Under 1800-lalels

Under 1800-lalels två första decennier härskade ännu den franskt orienterade rationalismen, ehuru den förromantiska sentimentaliteten nu höll sitt intåg. Den nya estetiska riktningen fick cn teoretisk tolk i Kazimierz Brodziriski(1791 —1835),vilken därjämte, särsk. genom sin idyll “Wicstaw”, gjorde cn betydelsefull insats som skönlitterär förf. Juljan Ursyn Niemce-wicz(1757 el.1758—1841)framträdde med historiska romaner och sånger, stridande mot den “klassiska” smaken. I enlighet med den äldre stilens stränga formlagar skrev däremot A1o j z y Fe-liriski(1771—1820)sin tragedi “Barbara Radzi-willöwna”, uppförd1820.Han är även förf. till cn patriotisk hymn (“Gud, du som Polen…”).

Kategorier: enlighet, klassiska, lalels, smaken, stilens, stridande

Dragonättika,acStum

Dragonättika,acStum dracun’culi,fra.vinaigre d’cstragon,ett utdrag med ättika på dragon(Ar-temi’sia Dracun’culus).D. brukas för smaksättning av senap, vinäger m.m. Den aromatiska, skarpa smaken beror av en i drogen befintlig eterisk olja, d r a g o n o1j a.

Kategorier: acstum, aromatiska, beror, dragonättika, skärpa, smaken

Journal

Journal för svensk litteratur, tidskr., som G. A. Silverstolpe efter upphörandet av “Litteratur-tidning” började utge i april 1797.J. utkom med1h. i mån. till1801,varefter spridda h. publicerades till1812.Den var ett språkrör för den nya tysk-orienterade smaken och av allvarlig, vetenskaplig läggning. Bland medarbetarna märkes B. Höijer.

Kategorier: allvarlig, journal, litteratur, orienterade, smaken, tysk

Dragonättika,acStum

Dragonättika,acStum dracun’culi,fra.vinaigre d’cstragon,ett utdrag med ättika på dragon(Ar-temi’sia Dracun’culus).D. brukas för smaksättning av senap, vinäger m.m. Den aromatiska, skarpa smaken beror av en i drogen befintlig eterisk olja, d r a g o n o1j a.

Kategorier: acstum, aromatiska, beror, dragonättika, skärpa, smaken

Chacun

Chacun (a) son gout [Jaköo' (a) såo go'] (fra.), envar (har) sin smak, “smaken är olika”; jfr De gustibus non est disputandum.

Kategorier: chacun, disputandum, envar, gout, gustibus, smaken

Hjärna

Hjärna (lat.cer’ebrum,grek.enkefalon).H. utgör en mäktig formation av nervösa vävnader, vilken ligger innesluten i hjärnskålcn och h:s hinnor. Den är kroppens högst utdifferentierade anatomiska bildning, utvecklad i främre ändan av kroppen i anslutning till s.k. distansreceptorcr cl. sinnesorgan, som förmedla sinnesintryck, vilka innebära en fjärrverkan på kroppen av kemiska impulser genom luktsinnet och smaken, fotokemiska genom synsinnct och vibrationsimpulser genom hörseln. Luktsinnet hör liksom smaken till djurens äldsta sinnesorgan och har ännu hos människan bevarat mycket av sin primitiva organisation. Ett annat uråldrigt sinnesorgan, som influerar på hjärnutveck-lingen, är vestibularapparatcn i inncrörat, vilken utgör ett viktigt organ för vår orientering i rummets olika plan. Hörselorganet har tillkommit som en senare utväxt på vcstibularapparaten och är ett höggradigt specialiserat, taktilt sinnesorgan för uppfattning av vibrationerna i den omgivande luften. Dessutom upptager b. i sig taktila impulser, som nå huvudets yta, genom ansiktets känselnerv(ner-vus trigem’inusek trillingncrvcn), som även för människan är en av kroppens viktigaste känsel-nerver, även om den på gr. av den upprätta gången har mist åtskilligt av sin betydelse jämfört med hos fyrfotadjuren, för vilka nosen är det viktigaste taktila orienteringsorganet. En betydelsefull grupp sinnesimpulser, som utöva ett starkt gestaltande inflytande på h:s utveckling, äro de som nå upp till h. från kroppens olika delar via ryggmärgen. Hos lägre djur ha de olika kroppssegmenten en utpräglad funktionell oavhängighet. Utvecklingens gång, som innebär större precision och alltmer fulländad samordning av de olika kroppssegmenten, nödvändiggör utökningen av de nervösa förbindelserna emellan de olika segmenten och h. Detta innebär, att bansystcm utvecklas i ständigt stigande mängd, vilka rapportera impulser från ryggmärgsverksamheten till h. Samtidigt utvecklas i h. bansystem, som nedstiga till olika nivåer av ryggmärgen och utgöra det anatomiska uttrycket för den alltmer preciserade funktionella ledning, som h. tager över de. bakom liggande kroppssegmenten.

Kategorier: impulser, kroppens, kroppssegmenten, sinnesorgan, smaken, utvecklas

Mjölksocker,1a

Mjölksocker,1a k t o s, ett dubbelsocker, som under upptagande av vatten kan sönderdelas i glykos och galaktos. M. förekommer i mjölk och understundom i urinen hos digivande kvinnor. Det är ganska svårlösligt i kokt vatten och kännes därför för smaken sandigt och föga sött. M. reducerar melalloxider men jäser ej för vanlig jäst.

Kategorier: föga, kännes, mjölksocker, sandigt, smaken, vatten

Nästa sida »

Sök artikel: