Young

Young [JBrj'], K i m b a 11, amerikansk sociolog och socialpsykolog (f. 1893), innehade först befattningar i psykologi vid bl.a. Univ. of Oregon och Clark Univ., Worchestcr, associatc prof. i sociologi vid Univ. of Wisconsin 1926, prof. i socialpsykologi 1930, prof. i sociologi och föreståndare för den sociologiska avd. vid Quecns College, New York, 1940, motsv. befattning 1947 vid Northwestern Univ., Evanston. Y. har inom sociologi och socialpsykologi lagt tonvikten vid enheten av de sociala och kulturella faktorerna i personlighetsbildningen, och för denna enhet använde han termen “social-kulturell”. Mest bekant är Y. som läroboksförf. för den akademiska undervisningen i sociologi och socialpsykologi. Av hans “textbooks” äro de viktigaste “Social psychology” (1930), “Personality and problems of adjustment” (1940) och “Sociology. A study of society and culture” (1942). Y. har vidare gjort en sociologisk undersökning av månggiftet bland mormonerna (“Isn’t one wife enough?”, 1954).B.Pf.

Kategorier: prof, social, socialpsykologi, sociologi, univ, young

Warner

Warner [Qå’u.,J, William L1 o y d, amerikansk antropolog och sociolog (f.1898),associate prof. vid Univ. of Chicago 1935,prof.1941.W. ägnade sig först åt socialanlropologiska studier och företog en forskningsresa till Australien. Resultatet av resan har han publicerat i sitt mot É. Durkheim i starkt kritiska arbete “A black civilization; a social study of an Australian tribe”(1937).— I sina sociologiska undersökningar av amerikanska samhällen sökte han tillämpa samma socialantropologiska metod, och i den moderna amerikanska sociologien är han en av de främsta representanterna för den riktning, som vill studera ett samhälle ur alla dess aspekter(community studies).Han uppmärksammade särsk. olikheterna mellan klasserna i det amerikanska samhället. Sina undersökningar från en stad i Nya England har han publicerat i “Yankee city series” med följande arbeten: “The social life of a modern community”(1941;tills, med P. Lunt), “The status system of a modern community”(1942;tills, med P. Lunt), “The social syslem of American ethnic groups”(1945;tills, med L. Srolc) och “The social system of the modern factory”(1947;tills, med J. O. Low). I sitt arbete “Demo-cracy in Jonesville”(1949)redogör W. för en motsvarande undersökning av en stad i Mellanvästern. De använda metoderna för att bestämma en persons klasstillhörighet analyseras i “Social class in America”(1949;tills, med M. Mcckcr och K. Eclls).B.I’f.

Kategorier: amerikanska, community, modern, publicerat, social, system

Thouless

Thouless [bäu'lis], Robert Henry, engelsk psykolog (f.1894),leclurer i psykologi vid univ. i Manchester1.021,vid Glasgow Univ.1926,sedan 1938 knuten till Cambridge Univ. T. har utfört ett flertal fysiologiska och psykologiska specialundersökningar. Han är särsk. inriktad på religions- och socialpsykologi. “An introduetion to the psychology of religion”(1923,senaste ed.1936;sv. övers.1926)är en intresseväckande framställning av den moderna diskussionens huvudpunkter. I “Lady Julian”(1924)analyserar T. en modern mystiker. Hans “Social psychology”(1925),omarbetad1937lill “General and social psychology” (ny ed.1951), är en av dc. bästa handböckerna på sill område. Vidare har T. behandlat själs- och lankchygicniska problem i “The control of the mind”(1928, 2ed.1936),”Straight and crooked ihinking”(1930, 4ed.1936)och “Straight thin-king in war lime”(1942).E.An.

Kategorier: general, psychology, social, straight, thouless, univ

Thorndike

Thorndike [bå'ndälk], Edward Lee, amerikansk psykolog och pedagog(1874—1949),lärjunge till W. James och J. McKccn Cattell, prof. vid Teachers College vid Columbia Univ., New York,1904,fr.o.m.1922 chef för dess lnstitutc of Edu-cational Research. T:s avh. “Animal intelligcnce. An experimental study of the associative proecs-scs in animals”(1898)var ett av den kompara- tiva och experimentella djurpsykologicns pionjärarbeten, vari T. påvisadetrial and errorsom inlärningsmetod (se Inlärning). Hans undersökningar med intelligens-, kunskaps- och färdighetstest på skolbarn, studenter och yrkesaspiranter anses banbrytande. Härjämte lämnade T. bl.a. värdefulla experimentella bidrag till trötthetens, medövningens och skilda skolämnens, särsk. matematikens, psykologi. Bland T:s många hithörande skrifter märkas “An introduetion to the theory of mental and social mcasurements”(1904),”Educational psychology”(3bd,1908—14),”Ani-mal intelligcncc”(1911),”The psychology of arith-metic”(1922)och “The psychology of algebra”(1923).T. utformade sin teori om intelligensens natur under långvariga diskussioner med C. Spear-man m.fl. (“The measurernent of intelligence”,1927).Av stor praktisk betydelse har T:s distinktion mellan abstrakt, mekanisk och social intelligens visat sig vara. — T. utgick från associationspsykologien men gav den en helt ny vändning genom att framhålla inpräglingen av en fast förbindelse(association)mellan cn stimulits och en reaktion som inlärningsprocessens viktigaste form. Vid inpräglingen äro enl. T:s första teori två faktorer verksamma: upprepning (frekvens) och “effekt”, d.v.s. den tillfredsställelse, som åtföljer en lyckad reaktion. Pressad av bl.a. gestaltpsykologernas påvisande av insiktens betydelse har T. i sina senare arbeten, bl.a. “Human learning”(1931)1″Fundamentals of learning”(1932;tills, med andra), “The psychology of wants, interests and attitudes”(1935)och “Adult interests” (s.å.), skjutit frekvensen åt sidan, preciserat effektlagcns innebörd och betonat andra faktorers medverkan, bl.a. beredskap, behov och samhörighet. — T. var en av den samtida psykologiska och pedagogiska forskningens stora arbetsgivare. Han var medred. för “Journal of Genetic Psychology” och “Gcnetic Psychology Monographs”.[H.SdJE.An.

Kategorier: inpräglingen, intelligens, interests, psychology, reaktion, social

Tabor, Peder, dansk publicist

Tabor, Peder, dansk publicist (f.1891).T. började 1907 som journalist i “Fredericia Social-Demokrat” och hade sedan anställning vid skilda danska arbetartidn. i landsorten, blev1930red. för “Social-Dcmokratens SöndagstilliEg”,1934medred. i tidn.,1941huvudred, och ansvarig utg. T., som själv framträtt som tecknare, har som skribent och föreningsmänniska verkat för modern konst. Han har haft skilda uppdrag i danskt pressliv.

Kategorier: dansk, peder, publicist, skilda, social, tabor

Ståndscirkulation,

Ståndscirkulation, ett uttryck, som genom T. Rudenschöld vunnit burskap i svenska språket. S. innebär det förhållandet, att individerna i möjligaste mån erhålla den ställning i samhället, vartill deras begåvning och duglighet hänvisa dem. Den ledande samhällsklassen skall rekryteras av de mest kvalificerade, oberoende av deras härstamning. Börd och ekonomiskt gynnad ställning få icke motivera sociala företrädesrättigheter. S:s idé förutsätter olika klasser och skiljer sig sålunda från de demokratiska strävanden, som eftersträva en mer el. mindre radikal nivellering. Men den åsyftar att motverka de ölägenheter, som ofta åtfölja klassuppdelningen: tendensen till kastbildning och därav följande social stagnation. Rudenschöld o.a. förespråkare för s. ha sökt vinna sitt mål genom cn demokratisering av undervisningsväsendet i förening med en individualiserad pedagogik, som tager hänsyn till olika anlag och begåvningstyper. — S. i här antydd mening utgjorde ett grundmotiv redan i Platons statslära. — Litt.: S. Carlsson, “Svensk s.1680—1950″(t950). G.A.

Kategorier: följande, rudenschöld, social, stagnation, ställning, ståndscirkulation

Stadsmission, social hjälpverksamhet

Stadsmission, social hjälpverksamhet på kristlig grund, som bedrives bland städernas fattigaste folkskikt (cn motsvarighet till Frälsningsarméns slumverksamhet). — Stockholms s. (grundad 1853)har hjälpbyrå, platsförmedling, inackorderingshem, systuga, kyrksal och matservering i sin ccntralbyggnad (Stortorget3—5),vidare social råd- och hjälpbyrå i Centralstationen, ungdoms-hem för flickor vid Danviksgatan och för pojkar på Reiinersholme, industrihem och arbetsinst., barnhem för gossar å Boxtorp och för flickor å Furulid, Gnesta. lanthem med husmodersskola å Edesta, vidare yrkesskolor, vilo- och skyddshem samt gästgård (Lejondal) och alkoholisthcm (Ribbiugebäck) m.m. I kollekler erhöll den1951nära65,000 kr. — Malmö s. (grundad1917)verkar efter liknande linjer fast i mindre skala. — Litt.: “Tro och gärning. Minnesskrift till Stockholms s:s75-års-jubileum”(1928);J. W. Johnsson, “Lilla stadsmissionsboken”(1947);”Malmö s:s jubileumsskrift1916—1946″ (1946).[S.N.JK.Gw.

Kategorier: flickor, hjälpbyrå, malmö, social, stadsmission, stockholms

Social årsbok utges

Social årsbok utges årl. sedan 1939 av Central-förb. för socialt arbete och innehåller artiklar kring något aktuellt ämne samt redogörelser för lagstiftning och litteratur på det sociala området.

Kategorier: årsbok, lagstiftning, redogörelser, social, sociala, utges

Socialvårdsbyrå, social byrå, benämning

Socialvårdsbyrå, social byrå, benämning på kommunal expedition för handläggning av understöds- och vårdärenden.

Kategorier: byrå, kommunal, social, socialvårdsbyrå, understöds, vårdärenden

Social vana,

Social vana, en term, som infördes i socialpsykologien av John Dcwey, varigenom han ville visa, att det ej är på gr. av instinkter, som individerna i en grupp bete sig på samma sätt, utan genom gruppens upprepade inflytelser. Denna “upprepning” i gruppens beteende finner man visserligen i sedvänjor och traditioner, men innebörden av dessa begrepp är alltför begränsad för att de även skulle kunna tillämpas på det sociala livets nybildningar. I termen s. ingår även den betydelsen, att den enskilde samhällsmedl. har svårt att ändra den sociala processen*.B.Pf.

Kategorier: begränsad, gruppens, social, sociala, tillämpas, vana

Nästa sida »

Sök artikel: