Ubera’ba,stad

Ubera’ba,stad i v. delen av staten Minas GeraesiBrasilien,760m ö.h.; c:a30,000 inv. U. har järnväg till Säo Paulo, socker- och textilindustri samt kaffeplantager.

Kategorier: kaffeplantager, paulo, socker, stad, textilindustri, uberaba

Larver

Larver av strimmig trägnagare. trakta som en avfallsprodukt ulan annat värde än det, som betingas av just dess användbarhet för spritframställning. — Litt.: E. ITägglund, “Socker ur trä” (i “Handbok i kemisk teknologi”,4, “949).A.Lg.

Kategorier: itägglund, larver, litt, socker, spritframställning, teknologi

Genom torrdestillation

Genom torrdestillation av t. framslälles t r ä-k ol (se Träkolning), varjämte diverse destillationsprodukter, ss. tjära, beck, träättika, träsprit och terpentin, kunna tillvaratagas (se Trädcstillation). Genom kokning av t. med syror under tryck bildas socker (se Träförsockring). Genom defibre-ring ant. på mekanisk väg genom slipning el. sprängning el. medelst kokning (sulfit- el. sulfatlut) erhålles cellulosa för tillverkning av pappersmassa, väggplattor m.m. Den på kemisk väg framställda cellulosan och de vid kokningen erhållna avfallsluterna kunna vidare bearbetas, varvid konstsilke, cellull, socker och sprit m.m. framställas. —• Jfr Trävaror. — Litt.: B. Thunell m.fl., “T., dess byggnad och felaktigheter”(2uppl.1952).F.A.Bn.

Kategorier: cellulosan, framställda, kokning, kokningen, socker, torrdestillation

Tonic water ftånn’ik gå’ta]

Tonic water ftånn’ik gå’ta] (eng., återställande el. stärkande vatten), vard.tonic,urspr. i tropikerna använt mineralvatten, försatt med socker, fruktsyror och kinabarkextrakt, som ger det cn besk smak. T. drickes vanl. tills, med gin, ver-mut c.d.

Kategorier: fruktsyror, ftånnik, gata, socker, tonic, water

Tegal, hamnstad

Tegal, hamnstad på n. kusten av mell. Java;43,015 inv.(1930).Många sockerfabriker; handel med socker.

Kategorier: hamnstad, handel, mell, socker, sockerfabriker, tegal

Frekvensenav tandkaries

Frekvensenav tandkaries är mycket hög i Sverige och beräknas hos vuxna uppgå till 99,9°/o. Kariesfria bett äro sålunda stora sällsyntheter i Sverige, medan redani s. Europa sjukdomsfrekvensen i vissa distrikt kan vara vida lägre. Karies uppträder redan hos små barn och verkar för-härjandc i uppväxtåldrarna. Emellertid kunna nya kariösa skador uppkomma under hela livet, varvid kvinnor synas vara något mera utsatta än män. Förekomstav karies iakttages även i de äldsta skeleltfynd, men observationerna i vår tid visa klart, att, till vår nackdel, en betydande gradskillnad föreligger såväl i fråga om antalet drabbade personer som antalet angripna tänder hos den enskilde. — Den vetenskapliga forskningen har sökt närmare utreda, hur karicsskadan uppkommer. Undersökningar av klinisk art ha supplerats med mikroskopiska studier (histopatologi) samt forskning inom bakteriologi, kemi och fysik. Experimentella undersökningar på djur, ss. råtta, hamster och apa, och på människa ha främst tagit sikte på kostens roll som sjukdomsalstrande faktor. Av näringsämnena äggvita, fett och kolhydrater har den senare gruppen visat sig äga särskild relation till tandkaries, främst genom kostens innehåll av socker. Hos individer med hög kariesakti-vitet, d.v.s. det förhållandet, att många kaviteter utvecklas på kort tid, är antalet s.k. syrabildande bakterier högre i tandbeläggningarna än hos personer medlåg el. ingen kariesaktivitet. Dessa bakterier förmå på enzymatisk väg omvandla socker till sura produkter, främst mjölksyra. Denna omvandling kan registreras genom att mäta sur-hetsgraden i för handen varande tandbeläggning efter förtäring av sockerlösning el. sockerhaltig födoämnesprodukt. Inom några minuter kan därvid enSUrhetSgrad uppnås, som är tillräcklig för att emaljens oorganiskabeståndsdelar skolaupplösas. Denna biokemiska process kan pågå så länge, substrat, d.v.s. socker, är närvarande, vilket är fallet även avsevärd tid efter det att en lösning el. tugga svalts (c:a Va lim). Omfattande försök på människa ha visat, att risken för att socker skall verka kariesbefordrande ökar, om det fortares i sådan form, att sockret tenderar att kvarhållas i munnen (sötsaker, tabletter o.d.). Särsk. gäller det förtäring mellan de ordinarie måltiderna. Huruvida stärkelsen spelar en roll i karicsproecssen, är ännu ej helt utrett. Det bör betonas, att mottagligheten (dispositionen) för karies är individuellt mycket växlande. — Den gängse behandlingen av den kariösa skadan består i en utrymning av den förstörda tandvävnaden, varvid preparationen utsträckes till hela den tandyta, som angripits, för att därmed minska risken för en ny skada i samma region. Defekten ersattes med en tandfyllning*. Förebyggandet (profylax) av karies följer tre huvudlinjer: uppbyggandet av motståndskraftiga tänder, lämplig kostföring med hänsyn till sockerhaltiga födoämnen, vidtagandet av munhygieniska åtgärder i omedelbar anslutning till förtäring. Särsk. må nämnas, att grundämnet fluor förmår minska kariesaktivitctcn ant. kontinuerligt tillfört genom att vattcnledningsvattnet försatts därmed cl. genom lokal pensling av tänderna med fluorlösning flera gånger årl. Se även Tandvård. — Komplikationer av karies uppstå, när den kariösa skadan närmar sig tandpulpan, vilken slutl. infekteras; en pulpainflammation,pulpi’tis,uppstår, åtföljd av smärtor (“tandvärk”). Pulpitcrna kunna vara kroniska cl. akuta med mycket skiftande karaktär, alltifrån lindriga former, som ge svaga smärt-förnimmclser, till utpräglade pulpiter med våldsamma smärtor och utbredda förstörelseprocesser i pulpan, vilka snart leda till dennas undergång, sönderfall och förruttnelse (pulpagangrän), varefter smärtsymtomen kunna upphöra för en tid. Infektionen kan under tiden sprida sig vidare. Inflammationsframkallande bakterier påverka de kring rotspetsen belägna märgrummen i käkbenet. Följden härav blir en bcninflam mation kring rotspetsen,ostei’tis periapica’lis.Även denna sjukdomsvariant kan vara kronisk cl. akut. I förra fallet saknas oftast kliniska symtom, men på röntgenbilden iakttagas som regel tecken på benförändringar kring rotspetsen, vanl. s.k. rotgranulom, varför denna undersökningsform är diagnostiskt synnerligen värdefull. Ej sällan sker en akutiscring av den pcriapikala ostcitcn, ofta i samband med en förkylning. Därvid inställa sig värk, svullnad och feber, tanden blir trycköm och något rörlig, och ömhet föreligger i höjd med rotspetsen. De s.k. regionära lymfkörtlarna innanför underkäksranden bli även ömma. En omvandling till var sker inne i käkbenet kring rotspetsen, varvid smärtan ytterligare stegras. Infektionen utbreder sig, och därmed inflammeras även benhinnan på käkbenets utsida, liksom slemhinna och tandkött kunna engageras. En varbildning, a b s c. e s s, uppstår, vanl. benämnd tandböld*, som slutl. brister in mot munhålan, ev. på hudytan. Därigenom uppstår en tandfistel, vilket sålunda är en uttömningskanal för var från en pcriapikal osteit. Ovanligare är ett genombrott av var till näs- el. käkhåla; en spridning nedåt munbotten, längs svalget el. till hjärnhinnorna är numera mycket sällan förekom- mande. Behandlingen av karieskomplikationer består i tanduttagning el. innefattar åtgärder i rotkanalerna och kombineras ofta med tandkirurgiska ingrepp. Antibiotica, ss. penicillin, äro av värde i svårare fall.

Kategorier: bakterier, förtäring, karies, rotspetsen, socker, uppstår

Tamauli’pas f-åti-l, stat

Tamauli’pas f-åti-l, stat i Mexico, vid Mexikanska bukten, i n. gränsande till USA, där Rio Grande bildar gräns;79,602 km2,717,281inv.(1950).Det heta kustbältet är glest befolkat och åtföljes av laguner. T. är i n. bördigt lågland, f.ö. ganska bergigt och övertväras i s.v. av Sierra Madre oriental. T. producerar majs, socker, tobak, kaffe, sisalhampa och särsk. i n. bomull. Huvudstad är Ciu-dad Victoria(17,682inv.1930).Längst i s. ligger den viktiga hamnstaden Tampico*.

Kategorier: madre, majs, producerar, socker, stat, tamaulipas

Takao, hamnstad

Takao, hamnstad och provinshuvudstad på s.v. Formosa;83,735 inv.(1935).God hamn. Järnvägsknut. Handel med ris och socker.

Kategorier: formosa, hamnstad, handel, järnvägsknut, socker, takao

Sötningsmedel, sött smakande tillsatsmedel till maträtter

Sötningsmedel, sött smakande tillsatsmedel till maträtter och drycker. I naturen förekomma talrika växter, som innehålla kolhydrater med söt smak. Särsk. sockerröret och sockerbetan innehålla en hög procent socker*, sackaras, efter härkomsten även kallat rörsocker el. betsocker. Innan människan lärde sig att utvinna socker ur dessa växter, hade man som enda s. bihonung, som är inverterad sackaros (se Honung). Dessa s. ha också högt näringsvärde. Nu finnas även konstgjorda s. (se Syntetiska sötningsmedel), som användas endast som sådana och sakna näringsvärde. De ha betydelse för konserveringsindustrien och för sockersjuka.El.

Kategorier: maträtter, näringsvärde, socker, sötningsmedel, sött, växter

Szolnok

Szolnok [sål'nåk], huvudstad i komitatet Jåsz-Nagykun-Szolnok i ö. Lmgern, vid h. stranden av Theiss och vid järnvägen Budapest—Debrcccn;42,008 inv.(1941).Trä-, socker-, kvarn- och maskinindustri. S. är ändpunkt för ångbåtstrafiken på Theiss.

Kategorier: debrcccn, kvarn, maskinindustri, socker, szolnok, theiss

Nästa sida »

Sök artikel: