Wege’lius, sedan mitten av 1600-talet känd finländsk kultursläkt, bland vars medlemmar märkas

Wege’lius, sedan mitten av 1600-talet känd finländsk kultursläkt, bland vars medlemmar märkas W.i) och hans kusin bankmannen och senatorn Karl Theodor Alexander W.(1850—1932)samt dennes sonson W.2). 1) Carl Wredeby Bergcr VV., läkare (f.30h1905),med. lic.1931,med. dr1934(“Uber die Möglichkeitcn cincr dreidimensionalen Abgrenzung der inneren Organe des mcnschlichen Körpers”), doc. i röntgendiagnostik vid Helsingfors univ.1942,vid Karolinska inst.1947,prof. i medicinsk radiologi vid Åbo univ. sedan1953.W. har utg. flera vetenskapliga arbeten, bl.a. inom kärl- och hjärt-rönlgen, skärmbildsröntgen samt röntgenteknik. 2) M ar tiä W., den föreg:s kusins sonson, musiker och pedagog(1846—1906).Efter univ.- och musikstudier i hemlandet, fullföljda i Wien och Leipzig för bl.a. E. F. Richter, K. H. K. Reinecke och S. Jadassohn, verkade W. som kör-dirigenl, musiklärare och kritiker i Helsingfors (bland hans elever märkas Sibclius, Järnefelt och Melartin) och framträdde även med kompositioner, ss. solosånger och a cappellakörer, bland större verk en Runebergs-kantat1878(“Den6maj”); arrangerade dessutom en rad folkvisor samt för blandad kör med hornackompanjemang “Björ-neborgaruas marsch”. Hans stora livsverk blev dock organiserandet av Helsingfors inu-sikinst.1882,där han till sin död verkade som ledare och lärare. W. utgav bl.a. “Lärobok i allmän musiklära och analys”(2bd,1888—89),”Hufvuddragen af den västerländska musikens historia”(3bd,1891—93;fi. cd.1904)och “Kurs i tonträffning”(3h.,1893—95). vilket sistn. arbete grundar sig på den i Norden av W. införda s.k. formelmetoden. W:s brev utgåvas1918—19(“Konstnärsbrev”,2bd). — Litt.: Biogr. av K. Flodin(1922).GM.

Kategorier: helsingfors, känd, sonson, univ, verkade, wegelius

Suenson

Suenson [so'-].1)Edouard S., dansk sjö-militär(1805—87),officer 1823,konteramiral1866,viceamiral1880.S. var i fransk örlogstänst1826—31 och deltog i slaget vid Navarino1827,förde1864Nordsjöeskadern, med vilken han9/sbesegrade en österrikisk-preussisk flotta under Tegethoff vid Helgoland. 2) Edouard S., den föreg:s son, sjömilitär(1842—1921),officer1861,avsked1875,kommendör1891. S. erhöll1870i uppdrag att organisera Det store nordiske telegraf-selskabs förbindelser i Östasien, var1873—’9o8bolagets verkst. dir., därefter till1915ordf. i styrelsen. 3) Palle S., den föreg:s sonson, arkitekt (f.1904),lärare i arkitektur vid konstakad. i Köpenhamn1934—41,prof. där i byggnadskonst sedan sistn. år. Som praktiskt utövande arkitekt har S. ägnat sig huvudsakl. åt bostadsbyggande.

Kategorier: arkitekt, édouard, palle, sonson, styrelsen, suenson

Stiernswärd, ätt, slammande från underofficeren

Stiernswärd, ätt, slammande från underofficeren vid N. Skånska kav.-reg. Bengt Ahlberg, vars sonson, dåv. ryttmästaren Rudolf Hodclcr Ahl- berg(1728—93),slutl. överste,1762 adlades S. Dennes sonson, Carl Georg S.(1767—1825),major 1805,avsked ur krigstjänstenIBl I,innehade från1794Ängellofta gård (Barkåkra sn, Kristianstads län), där han framsynt och initiativrikt tillämpade moderna jordbruksmetoder, avskaffade hoveriet, genomförde enskifte, verkställde nyodlingar m.m.; på gr. av ekonomiska svårigheter måste han1819sälja gården till Karl XIV Johan.C.

Kategorier: hoveriet, jordbruksmetoder, slammande, sonson, stiernswärd, underofficeren

Stanhope

Stanhope [stänn'sp], engelsk adelsätt. Nedan-nämnde S.1)blev 1718i:e earl S., hans kusins sonson, Philip Dormer S.,1726 4:e earl of C h e s t e r f i e 1 d*. En sonson till S.l), Charles S.,3:e earl S.(1753—1816), svärson till William Pitt d.ä., gjorde sig känd för sina radikala idéer och sympatier för franska revolutionen; han sysslade även med mekaniska experiment av allehanda slag (“S:s tryckpress”, räknemaskiner, kanalbyggen m.m.). Dans dotter, Lady Hes t er Lucy S.(1766—1829),hade ärvt sin morfars lysande begåvning och energi; hon begav sig1810på en resa till Orienten, slog sig ned bland druserna på Libanon och intog under ett par årtionden nästan en regentinnas plats (“Tadmors drottning”) men avled i djup fattigdom.C. 1) James S., i:e earl S., engelsk militär och politiker(1674T720> deltog i striderna i Italien och Flandern på1690-talet och i spanska tronföljdskriget, under vilket han1710 tillfångatogs av fransmännen. Efter hemkomsten från fångenskapen var han från1712cn av de främste bland whigoppositionen i underhuset, blev1714stats-sekr. och snart den egentlige ledaren av Englands utrikespolitik. Som sådan följde han i huvudsak Georg l:s hannoveranskt orienterade politik, åväga-bragte1718kvadruppelalliansen och avslöt1719freden mellan Hannover och Sverige. Efter ett häftigt angrepp i underhuset på S. i anledning av Söderhavskompaniets krasch drabbades han av hjärnblödning och avled efter några timmar. — Litt.: Biogr. av B. Williams(1932).C. 2) James Richard S., sedan1905 7:e earl S., politiker (f.1880),paiiamentssckr. i krigsmi-nisterict1918—19,Civil Lord i amiralitetet1924 •—29och sept.—nov.1931,sistn. tid jämväl parlaments- och finanssekr. där, parlamentarisk un-derstatssekr. i krigsministeriet1931—34och i utrikesministeriet1934—36.S. var First Commis-sioner of Works med säte i kabinettet1936—37,undervisningsminister1937—38,marinministcr1938 —39,Lord President of the Council1939—40och överhusets ledare1938—40.[Th.lS.Rr.

Kategorier: avled, earl, james, lord, sonson, underhuset

Spens, ätt,

Spens, ätt, urspr. skotsk feodaladel, av vilken en gren inkom till Sverige med nedannämnde 5.1) , som 1628 blev friherre och vars sonson, 5.2) , 1712 upphöjdes i grevligt stånd. 1) Jacob (James) S.. krigare och diplomat (1571—1632), svensk överste 1608, engelskt sändebud i Sverige 1610, samtidigt general över dc värvade brittiska trupperna i Sverige. S. var jämte Robert Anstruther engelsk medlare vid freden i Knäred och tog här svenskarnas parti, blev 1613 svenskt sändebud i London men hade jämväl åtskilliga diplomatiska uppdrag för den engelska regeringens räkning i Sverige. Med tiden blev hans svenska engagemang allt fastare; de tjänster han gjorde regeringen voro betydande, och 1628 belönades han med friherrlig värdighet.B. 2) J a c o b S., den föreg:s sonson, greve, krigare (1656—1721), deltog i skånska kriget 1675—79, överste 1693, generalmajor 1698, generallöjtnant 1701, var med vid landstigningen på Själland, vid Duna 1701, Kliszöw 1702 och Pultusk 1703, general av kav. och mönsterherrc i Sverige 1704, avsked ur krigstjänsten 1706, kungl. råd och president i Bergskollegium 1710, vice överståthållare i Stockholm 1714. 3) C a r 1 Gustaf S., den föreg:s brorsons sonson, greve, politiker (1792 -1844). S., som 1812 hade blivit fil. mag. i Uppsala, deltog som officer i fälttåget mot Norge 1814. Under de följ. åren utförde S. viktiga fältmätningsarbeten och avancerade slutl. till major inom topografiska kåren 1843. Intresserad av allmänna ärenden och påverkad av tidens liberala strömningar deltog S. i riksdagarna 1818—41. Vid 1834 års riksdag framlade han ett förslag om landskapsting, som kan sägas i viss mån av förebådat landstingen.

Kategorier: general, överste, sändebud, sonson, spens, sverige

Släkt, dels sammanfattning

Släkt, dels sammanfattning av alla de personer, som genom härstamning äro förbundna med varandra, dels det band, som sålunda förenar de genom börd förbundna personerna, i sistn. fall även kallat släktskap el. skyldskap. Man skiljer mellan släktskap i rätt upp- och nedstigande led, t.ex. farfar—sonson, samt släktskap i sidled, t.ex. mellan syskon. Jfr Svågerskap och Andlig släktskap.

Kategorier: farfar, förbundna, sammanfattning, släkt, släktskap, sonson

Sjöcrona, adlig ätt, stammande från landskam-reraren

Sjöcrona, adlig ätt, stammande från landskam-reraren i Malmöhus län Severin Cronsioe(1702 —66),vars sonson, lantrådet Cornelius Alexander Cronsjoe(1767—1824),cn av det skånska enskif-tets främsta befordrare, grundare av Kronetorps och Skönabäcks sätesgårdar,1819 adlades S. enl. RF §37.Hans sonson, Cornelius Alexander S.(1835191?).fil- dr i Lund 1859,blev efter tjänstgöring i hovrätten över Skåne och Blekinge expeditionschef i Civildep.1871och var1880—1906landshövding i Skaraborgs län, led. av F.k.1886 —93och1900—09;jur. heders-dr i Uppsala I9«7-Dennes kusins sondotter är förf. Vera Margareta Helena S. (f.3/o1914).C.

Kategorier: adlig, alexander, cornelius, reraren, sjöcrona, sonson

Silfverhielm, adlig ätt, stammande från häradshövdingen

Silfverhielm, adlig ätt, stammande från häradshövdingen i Småland Mats Henriksson Skrivare (nämnd 1537—71),vars son1575 erhöll bekräftelse på ättens gamla frälse. Dennes sonsons sonson, nedannämnde G. S., upphöjdes1719i friherrligt stånd. En sonson till denne, friherre Carl Göran S.(1754—1808),kapten1786,överste i arménJ795.uppträdde på1780-talet i Stockholm som magnetisör och väckte stort uppseende i hertig Karls och Rcuterholms på dylikt begivna krets. Även dennes kusin, friherre Göran Ulrik S.(1762—1819),hovpredikant1787,hade likartade intressen och utgav cn skrift om den animala magnetismen(1787);han var senare svenskt sändebud i London1803—07och blev led. av Rikets allmänna ärenders beredning1818.Den friherrliga ätten fortlever nu endast i Finland, på vars riddarhus den immatrikulerades1818.C.

Kategorier: friherre, göran, häradshövdingen, silfverhielm, sonson, stammande

Schulte

Schulte [Jol't9], Aloys, tysk historiker(1857 —1941),prof. i Freiburg 1893,i Breslau1896,i Bonn1903—25,utgav bl.a, “Geschichte der Habs-burger in den ersten drei Jahrhundcrtcn”(1887)och “Markgraf Ludwig Wilhelm von Baden und der Rcichskrieg gegen Frankreich1693 bis1697″ (2bd,1892).Hans huvudarbeten behandla medeltidens och1500-lalets ekonomiska historia: “Geschichte des mittelalterlichen Handels und Verkehrs zwi-schen Wcstdeutschland und Italien”(2bd,1900),”Die Fuggcr in Rom”(2bd,1904),”Der Adel und die deutsche Kirchc im Mittclaltcr”(1910)och “Geschichte der grossen Ravensburger Handels-gesellschaft1380—1530″ (3bd,1923).B. af Schultén, svensk-finländsk ätt, stammande från kyrkoherden i Grangärde (Västerås stift) Johannes Matthiae (d.1622);dennes sonson upptog efter hemsocknen Skultuna namnet Schultenius, och den sistn :s nedannämnde sonson adlades1809S. enl. RF §37.Sonson till denne var kirurgen, prof. vid Helsingfors univ. Maximus Widekind S.(1847—99).Ätten fortlever endast i Finland, där medl. inneha finsk friherrlig värdighet.

Kategorier: geschichte, grangärde, handels, prof, schulte, sonson

Ryning, gammal frälsesläkt,

Ryning, gammal frälsesläkt, urspr. från Danmark, där medl. äro kända från1300-talets mitt. I Sverige namnes som riksråd1463 och 1466Erik R.. far till riksrådet Bengt R. (d.1505),vars son riksrådet Erik R. halshöggs vid Stockholms blodbad1520.Dennes sonson var nedannämnde R.i).

Kategorier: frälsesläkt, gammal, halshöggs, riksrådet, ryning, sonson

Nästa sida »

Sök artikel: