Varubörs, börs*,

Varubörs, börs*, vid vilken omsättning av varor äger rum. Börsaffärerna kännetecknas främst därav, att avsluten ej gälla bestämda partier utan endast en viss kvantitet av ett angivet varuslag. Varan själv är i regel ej tillstädes, i många fall är den ännu ej producerad, då avtalet ingås. Det är tydligt, alt endast, sädana varor kunna bli föremål för börshandel, som äro av enhetlig beskaffenhet, så att olika partier av samma varuslag ej nämnvärt avvika från varandra. Sådana s.k. fungibla varor äro t.ex. spannmål, kaffe, socker och bomull. Varor av mera utpräglad individualitet, som cj kunna klassificeras i bestämda standardgrupper, lämpa sig däremot ej för börshandel utan kunna säljas vid auktioner, som inom vissa branscher anordnas mer el. mindre regelbundet (t.ex. tobak, te, hudar, ull, frukt och fisk) el. vid mässor (industriprodukter). — Redan o.2,000år f.Kr. förekommo i Rabylonien transaktioner, som i all sin primitivitet hade en viss likhet med nutida börsaffärer. Senare blev Egypten ett viktigt centrum för handeln med spannmål, och här utbildade sig mycket detaljerade normer för handel och belåning. Under medeltiden kom Amsterdam att bli huvudorten för Hansans spannmålshandel, och även här utvecklade sig ett slags börshandel. I nyare tid har tyngdpunkten för handeln med spannmål o.a. Stapelartiklar småningom kommit att överflyttas till England, och det var också i detta land, som dc första v. av nutida typ organiserades under 1700-och1800-lalen. Jämte England inta numera USA en ledande Ställning inom börshandeln. — En förutsättning för börshandeln är som nämnts, att varorna skola kunna klassificeras i ett lämpligt antal kvaliteter(standards, types).Dessa erhålla bestämda namn (i vissa fall nummer), som ofta användas inom hela världshandeln. Sä uppdelas t.ex. amerikansk bomull i följ.8klasser (från bättre till sämre kvaliteter räknat):strid good middling, good middling, strict middling, midd-ling, strict lozv middling, low middling, strict good ordinury, good ordinary.Denna från början amerikanska indelning tillämpas numera även vid de europeiska börserna. Klassificeringen måste i regel ske för varje säsong, på gr. av att skördarna utfalla olika. Vanl. gäller en av klasserna som grundtyp (för bomullmiddling),och de övrigas priser beräknas på grundval av denna genom visst bestämt tillägg el. avdrag. Då ett köpeavtal ingås, behöver endast kvalitetsbcteck-ningen anges jämte pris, kvantitet och leveranslid. I fråga örn tiden för köpets fullgörande skiljer man mellan ka s 8 a af far e r, då varan skall levereras och betalas omedelbart, och t e r-minsaffärer, då leveransen skall ske först vid en angiven tidpunkt längre fram. Ang. tekniken för sistn. affärer, som i många fall äro dc viktigaste, ehuru de ej förekomma vid alla v., sc Terminshandel. I fråga om handeln med s p a11n m å 1 intar Chicagos .spannmålsbörs(The Board of Trade)den främsta platsen. Vidare märkas börsernai New York(The Produce Exchange)och Winnepcg(The Winnepeg Groin Exchange),den sistn. särskilt betydelsefull för handeln med vete. I England finnas spannmålsbörser i London(The Baltic Groin and Shipping ExchangesamtThe London Corn Exchange, “Mark Lane”,den senare endast av mera lokal betydelse) och Liverpool(The Liverpool Corn Trade Association Lid).På europeiska kontinenten arbeta dc flesta v. såväl in,ed spannmål som med andra varuslag. — Den viktigaste börsen för bomull är New Yorks(The New York Gotton Exchange),där särsk. terminsaffärerna kommit att spela en dominerande roll; därjämte är även New Orleans’ bomullsbörs(The Nc?v Orleans Cot-ton Exchange)av stor betydelse. T F.uropa göras de mesta affärerna i bomull i Liverpool(The Liverpool Cotton Association Ltd)och Bremen(Die Bremer Baumwollbörse).— För kaffe har börshandel organiserats bl.a. i New York(The New York Coffee and Sugar Exchange),där som namnet anger även socker omsattes, vidare i Hamburg och Le Havre (båda allmänna v.), London(The Coffee Exchange Ltd)samt Amsterdam och Rotterdam (båda allmänna v.). I Holland säljes f.ö. mycket kaffe även genom auktioner. — Av övrig börshan del kan nämnas omsättning av metaller (utom järn) i London, kautschuk likaså i London, socker i New York och London samt fläsk i Chicago. I Sverige finns icke någon v.Vh.Varudeklaration, i) Se Varudeklarationsnämnden.2)V. vid utrikeshandel. Den, för vars räkning införsel, resp. utförsel av vara, för vilken betalning erlagts el. skall erläggas, äger rum, är skyldig att till tullanstalt, ev. till järnvägsstation el. poslanstalt, vid godsets avlämnande i och för befordran, lulltaxering el. exportkontroll avge v., s.k. införseldeklaration, resp. utförseldeklaration, avsedda för Valutakontorets kontroll över valutalransaktioner i utrikeshandeln. Dyl. deklaration skall innehålla uppgifter om varans beskaffenhet och myckenhet, köpeskillingen samt om säljarens, resp. köparens namn och adress jämte betalningsvillkoren och uppgift, huruvida betalningsskyldigheten för varan fullgjorts. V. infördes urspr. vid tillämpningen av laglö/2 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förh. till utlandet (se Clearing). 1 samband med utfärdandet av valutaförordningen23/2 1940tillkom en mera allmän v.-skyldighet. F.n.(1954)gäller härom k.k.2%1942med ändringar i k.k. Ve1950-Varuutbytet med ett flertal länder har numera undanlagits från v.-skyldighet. Sedan195tskall sålunda införseldeklaration ej avges annat än för vara med ursprung från Schweiz, Nord-, Mellan- el. Sydamerika, utförse.ldcklaration blott för vara till nämnda länder, fr.o.m.8/s1954i båda fallen endast försåvitt varans värde överstiger2,500kr.C.An.

Kategorier: börshandel, exchange, london, middling, spannmål, york

Novosibirsk

Novosibirsk [n3vasiibii'rsk], före 1926 Novonikolajevsk, huvudstad i Novosibirskomrä-det, RSFSR, i Västsibiricn, vid h. stranden av Ob och vid Transsibiriska järnvägen, som på en790m lång bro övergår floden;405,589inv.(1939).N. grundades1893vid järnvägens tillkomst och har vuxit med amerikansk fart:1897funnos här8,400inv.,1910 55,700och1926 120,100. 1909härjades staden av en våldsam eldsvåda och är nu glest bebyggd med enformig prägel. Härifrån utgå järnvägarna till Barnaul—Semipalatinsk (“Turksib”) och till Kuznetskbäckenet. N. har bl.a. opera och moderna förvaltningsbyggnader. Det var tidigare Sibiriens främsta smörmarknad och hade då därjämte betydande handel med spannmål och lantbruksmaskiner. Maskin-, kemisk, skogs-och tändsticks-, textil-, läder- och sko- samt livsmedelsindustri. Stora kvarnar. Flodhamn vid Ob. Rundradiostation.[P.IEdg.K

Kategorier: främsta, handel, novosibirsk, sibiriens, smörmarknad, spannmål

Tynemouth

Tynemouth [tåYnmäujb, tåTnmab el. tin’mabl. stad{county borough)i grevskapet Northumberland, England, n. om Tynes mynning, mittemot South Shields;66,544 mv- (‘Q51)-Med T. äro förenade förorterna North Shields, Preston, Cullercoats och Chirton. I den förstn. ligga de stora hamnanläggningarna med export av kol och koks, import av spannmål, trävaror och esparto; här finnas bl.a. örlogsvexkstäder, varv, lervaru- och glasindustri. T. har havsbad och betydande fiske. Staden har uppvuxit kring ett kloster frän700-talet; dess blomstring inföll först pä1800-talet.P.

Kategorier: esparto, koks, shields, spannmål, trävaror, tynemouth

Jordbruk

Jordbruk och boskapsskötsel voro länge huvudnäringar i den meningen, att landet1självt producerade behövlig mängd spannmål och animaliska livsmedel. Men under 1800-talet växte industribefolkningen så mycket, att brödsäd i allt större mängd måste införas från främmande världsdelar, och o. 1870 blev denna införsel så stor och varan så billig (det var ett livsvillkor för industrien, att dess arbetare kunde erhålla billiga livsmedel), att det ej längre lönade sig alt producera brödsäd i S. Medan behovet härav o. 1840 till 90% fylldes av landets egen produktion, räckte denna under mellankrigstiden till knappt 20% av behovet. Svårigheten för det brittiska jordbruket att upptaga konkurrensen med den utländska spannmålen låg ej blott i att priset på den inhemska arbetsmarknaden var för högt. S:s klimat är icke lämpligt för odling av spannmål. Det är alltför nederbördsrikt under den årstid, då säden skall mogna och bärgas. Däremot är det synnerligen gynnsamt för odling av grönfoder av olika slag. Stora arealer åker lades därför 1870 —1939 till vall och naturliga betesmarker, varigenom arealen av odlad jord i England. Wa-les och Skottland minskade från 7,5mill. ha 187T till 5,0 mill. ha 1922 och 4,7mill. ha 1939. Trots detta blev S. med sin snabbt växande befolkning beroende av import även av animaliska livsmedel, ss. kött, ägg och mejeriprodukter. Under 2:a världskriget framtvingade bristen på tonnage en ökad produktion av sådana livsmedel, som omedelbart kunde konsumeras av människor, ss. spannmål och potatis, och de igenlagda åkrarna lades i stor utsträckning åter under plogen. Efterkrigstidens livsmedelsbrist och höga spannmålspriser ha gjort det nödvändigt att bibehålla en hög spannmålsproduktion, men sedan 1947 har dessutom produktionen av foder och animaliska livsmedel uppmuntrats. S. kunde därför 1950 självt täcka 40 %> av sitt livsmedelsbehov, i kalorier räknat, rnot endast 31% strax före 2:a världskriget (se vidare tab. 7). Den nu mycket energiskt förda jordbrukspolitiken avser all genom nyodlingar, ökning av kreatursstocken etc. höja denna relation till minst 50°/o I9S6. — Av för jordbruk och boskapsskötsel användbar mark utgjordes 1950 i hela

Kategorier: animaliska, brödsäd, jordbruk, livsmedel, spannmål, världskriget

Statens spannmälslagerhusfond upphörde V»1950 som fristående fond

Statens spannmälslagerhusfond upphörde V»1950 som fristående fond och sammanfördes med den sedan 1943befintliga frukt- och potatislagcrhus-fonden till Jordbrukets lagerhusfond. Frän den sistn. fonden utlämnas lån i första hand till ekonomiska föreningar på jordbruks- och trädgårdsområdet för byggande och inredande av uppsamlings- och lagerlokaler för frukt, potatis och köksväxter el. spannmål samt för anskaffande av maskinella anordningar för torkning av spannmål. Se även Spannmålsreglering.H.Hgr.

Kategorier: fond, fonden, frukt, spannmål, statens, upphörde

Iåtgärder

Iåtgärder tillgripas. Till en början skedde delta i frivilligt. Under 1931 ansågo sig handelskvarnarna icke längre frivilligt kunna åtaga sig prisgarantien. Med anledning härav skapades 1931 ett halv-statligt organ, Svenska S p a n 11 måls f ö r-cn i ngen u. p. a., som erhöll importmonopol på brödsäd och mjöl och varje år V«—%ihskulle uppköpa all inom landet odlad brödsäd av duglig beskaffenhet till av statsmakterna fixerade priser. Spannmålsföreiiingen bestod av dc svenska i handclskvarnar, som före V« 1931 ansökt om inträde. Spannmålsföreningen hade hand om inlös-ningsverksamheten t.o.m. 1935. Då övertogs för- — 1151 – - 1152 — eningens uppgifter av det statliga Svenska spannmål s-a b., vilket alltsedan dess har handhaft den med den statliga s. sammanhängande affärs- och lagringsverksamheten. Under tiden fram till 2:a världskrigets utbrott tillämpades under vissa år ett i n 1 ö s n i n g s f ö r f a r a n d e och under andra år ett stödköpsförfaran-d c, vilka båda åtgärder handhades av Svenska spannmåls-ab. Inlösningsförfarandet innebar, att det statliga organet vid viss tid på året, vanl. i början av sommaren, inköpte samtliga då kvarvarande lager av brödsäd, som cxbjödos till inlösning; stödköpsförfarandet innebar, att om det svenska brödsädespriset, som var fritt, gick ned under visst av statsmakterna angivet belopp, inköptes genom Statens försorg vissa kvantiteter spannmål och uiidandrogos marknaden med syfte att den minskade tillgången skulle medföra eftersträvad prishöjning. — För att dels motverka den stimulans till alltför stor ökning av veteodlingen, som det statliga prisstödet kunde uppmuntra till, och dels anskaffa medel till att bidraga till täckande av kostnaderna för prisstödet uttogs under sista delen av 1930-talet en särskild förmalningsavgift, den s.k. veteavgiften. Avgiftens storlek fastställdes av K.m:t; den uttogs endast för handelsförmalning av svenskt vete, och uppbörden handhades av Jordbruksnämnden. — Genom inlösnings- och stödköpsbestämmelser-na uppstod i statlig regi ett stort och tyngande överskottslager. För att minska ölägenheterna av detta försåldes vid olika tillfällen avsevärda delar därav till foder. Vid sådan försäljning denature-rades brödsäden, oftast genom tillsats av vissa färgämnen, för att möjliggöra en kontroll att säden icke återförsåldes som brödsäd och togs in i mjölförmalningen. Användningen av denalurerad brödsäd till förmalning var tidvis belagd med straff. För att nedbringa det tyngande statliga brödsädsöverskottet försåldes också ganska avsevärda kvantiteter på export till låga priser. — För att underlätta lagringsmöjligheterna för spannmål inrättades Statens spannmålslagerhus-fond*. 1936 års riksdag beslöt, att av förefintligt brödsädesövcrskott skulle ioo.ooo t t.v. lagras i beredskapssyfle genom Svenska spannmåls-ab^ försorg. Denna kvantitet utökades sedermera, och vid 2:a världskrigets utbrott uppgick beredskapslagret till 200,000 t; därutöver innehade bolaget betydande kvantiteter.

Kategorier: brödsäd, försorg, kvantiteter, spannmål, statliga, svenska

Spannmålslagring

Spannmålslagring är i första hand betingad av att produktionen av spannmål i stora delar av världen är förlagd till en viss kortare tid av året och att skördade kvantiteter därför måste upplagras för ett års konsumtion. Förr i tiden lagrades spannmålen till övervägande del på produktionsplatsen, d.v.s. på gårdarna, och distribuerades först efter hand som den behövdes för konsumtion. På mindre gårdar förvaras spannmålen ännu ofta på boningshusets vind, och på större egendomar lagras en del spannmål i egna magasin, där den bredes ut på golven i 5—6 dm tjocka skikt cl. förvaras i bingar. Då den tekniska utrustningen för skötseln av spannmålen under lagringen hemma på gården var bristfällig cl. ofta helt obefintlig, blev s. i större skala alltför arbetskrävan-de. Bara en så enkel åtgärd som luftning av spannmålen skedde genom att den skyfflades om för hand. Även lagringsförlusterna (jfr nedan) under s. voro tidigare mycket stora.T syfte att rationalisera s. började man i Amerika i mitten av 1800-talet att bygga större centrala lagerhus i form av silos, till vilka jordbrukarna kunde leverera sin spannmål omedelbart efter skörden. Behovet av s. i större skala, i lagerhus el. silo, uppstod i Sverige i samband med avspärrningen under 1 :a världskriget, då Sverige för sin försörjning i huvudsak blev hänvisad till den inhemska produktionen och då det blev ett nationellt intresse, att s. skedde mera rationellt. De första större lagerhusen tillkommo, sedan riksdagen 1917 beviljat medel till uppförande av 9 sådana (jfr Spannmålsla-gerhus). För tryggandet av folkförsörjuingen under avspärrningstider skedde därefter en successiv utbyggnad av centraliserad och rationaliserad s., till cn början främst genom jordbrukarnas försäljningsorganisationer samt kvarnarna. Staten lämnade därvid lån på förmånliga villkor. Genom skördetröskningens snabba utbredning, framför allt efter 2:a världskriget, ökades behovet av lagerhus, utrustade med anläggningar även för artificiell torkning av spannmålen, mycket snabbt. Trots en hastig utbyggnad motsvarar torknings- och lagringskapaciteten ännu ej helt behovet, särsk. icke under år med dåligt bärgningsväder. Vid moderna siloanläggningar, som numera stå till förfogande icke endast vid spannmålsfirmor och kvarnar utan även på en del större gårdar, sker allt arbete maskinellt. Påfyllningen verkställes uppifrån medelst fläkt el. elevator, uttagningen sker genom luckor i silons botlen, och alla transporter av spannmål, t.ex. från cn silo till en annan, ske på maskinell väg. Före inlagringen underkastas spannmålen artificiell torkning samt rensning. F.n silo kan vara byggd för enbart lagring men är ofta inrättad även för torkning. Jfr Spannmålstorkning. — För s. i silo under längre tid måste sädens vattenhalt för undvikande av lagringsförluster nedbringas till c:a 14%. Vid högre vattenhalt stegras kärnornas andningsintensitet. Kolhydrater nedbrytas vid andningen till kolsyra och vatten, varvid värme fri-göres. Det bildade vattnet kondenseras (“säden svettas”), och temp. stiger (“säden tar värme”). Då andningsintensiteten ökas i takt med tcmp.-stegringen, kunna livsprocesserna i spannmålen komma in i en självacceleration, som småningom kan föra till förstörd grobarhet, försämrad kvalitet som kvarnvara och ökade lagringsförluster. Genom temp.-stegringen skapas dessutom gynnsamma betingelser för utveckling av svampar o.a. mikroorganismer. Den moderna s. med tillgång till maskinell utrustning möjliggör förnyad torkning, Häktning el. rensning även av stora partier, som under lagringens gång visa tendenser till kvalitetsförsämring. Under s. åstadkommas ej sällan stora förluster även genom skadedjur. De i Sverige vanligaste äro råttor och möss, korn- och risviveln, kapucinbaggen, brungula och sågtan-dade plattbaggen, larver av kornmal, kvarn- och höniott samt or. Numera finnas emellertid effektiva bekämpningsmedel mot flertalet skadedjur, om angreppet uppmärksammas i tid. — Litt.: A. Åkerman & S. Tiberg, “Kortfattad handbok i lagring och skötsel av kvarnspannmål” (2 uppl. 1937): R. Mathlcin, “Om insektsskador på långtidslagrad spannmål” (i “Växtskyddsnotiser”, 1952).Eo.

Kategorier: behovet, silo, spannmål, spannmålen, sverige, torkning

Sockenmagasin, magasinsföreningar, bondeorganisationer, vilka förvarade spannmål,

Sockenmagasin, magasinsföreningar, bondeorganisationer, vilka förvarade spannmål, som utlånades el. återlämnades till insättarna. S. uppstodo vid 1700-talets början och uppmuntrades livligt av statsmakterna, som i s. sågo ett medel att minska behovet av statlig utdelning av spannmål under nödår. Antalet s. växte starkt 1740—60, men en 1759 utfärdad bestämmelse, att samtliga bönder i en socken skulle tvångsvis anslutas till s., om majoriteten så bcslöte, hejdade uppkomsten av nya s. fram till 1800-talets början. 1813 medgavs, att s:s fonder finge användas till fattigvårdsutgifter etc, och 1817 fick sockenstämman kontroll över s., vilken 1843 vidgades därhän, att stämman fick handlägga alla frågor, som berörde s. Sedan 1863 förordnats, att spannmålsfonderna fingo förvandlas i penningfonder, skedde i regel detta. 1832 var antalet s. 989. Senast tillgängliga uppgifter äro från 1905, då 198 s. funnos. S. hade urspr. tänkts som prisreglerande organ men blevo i praktiken högst betydelsefulla bankinrättningar, där dc fattigare bönderna fingo sina kreditbehov tillfredsställda. Då räntorna användes till fattigvård, skolväsen etc, kommo dessa utgifter att övervältras på de fattigaste bönderna. — Litt.: \V. Sjölin, “S.” (i “Landskommunernas tidskr.”, 1934)-IT.F.rjVh.

Kategorier: bondeorganisationer, bönderna, fingo, magasinsföreningar, sockenmagasin, spannmål

Sil’phium

Sil’phium [-f-J, släkte av fam. korgblommiga växter med 23 arter i ö. Nordamerika, höga, fleråriga örter med strödda, motsatta el. kransställda, ofta parflikade blad och ensamma el. i kvast ordnade, gulblommiga korgar. Odlade som prydnadsväxter i rabatter förekomma i Sverige S.per-folia’tum,1,52,5m hög med motsatta, sågtandade, vid basen sammanvuxna blad och solrosliknande blomkorgar, samt S.lacinia’tum,c:a2m hög med eningens uppgifter av det statliga Svenska spannmål s-a b., vilket alltsedan dess har handhaft den med den statliga s. sammanhängande affärs- och lagringsverksamheten. Under tiden fram till2:a världskrigets utbrott tillämpades under vissa år ett inlösningsförfarande och under andra år ett stödköpsförfaran-d e, vilka båda åtgärder handhades av Svenska spannmåls-ab. Inlösningsförfarandet innebar, att det statliga organet vid viss tid på året, vanl. i början av sommaren, inköpte samtliga då kvarvarande lager av brödsäd, som erbjödos till inlösning; stödköpsförfarandet innebar, att om det svenska brödsädespriset, som var fritt, gick ned under visst av statsmakterna angivet belopp, inköptes genom Statens försorg vissa kvantiteter spannmål och undandrogos marknaden med syfte att den minskade tillgången skulle medföra eftersträvad prishöjning. — För att dels motverka den stimulans till alltför stor ökning av veteodlingen, som det statliga prisstödet kunde uppmuntra till, och dels anskaffa medel till att bidraga till täckande av kostnaderna för prisstödet uttogs under sista delen av1930-talet en särskild förmalningsavgift, den s.k. veteavgiften. Avgiftens storlek fastställdes av K.m:t; den uttogs endast för handclsförmalning av svenskt vete, och uppbörden handhades av Jordbruksnämnden. — Genom inlösnings- och stödköpsbestämmelser-na uppstod i statlig regi ett stort och tyngande överskottslagcr. För att minska olägenheterna av detta försåldes vid olika tillfällen avsevärda delar därav till foder. Vid sådan försäljning denature-rades brödsäden, oftast genom tillsats av vissa färgämnen, för att möjliggöra en kontroll att säden icke återförsåldes som brödsäd och togs in i mjölförmalningen. Användningen av denaturerad brödsäd till förmalning var tidvis belagd med straff. För att nedbringa det tyngande statliga brödsädsöverskottet försåldes också ganska avsevärda kvantiteter på export till låga priser. — För att underlätta lagringsmöjligheterna för spannmål inrättades Statens s p a n n m å 1 s 1 a g c r h u s-f on d*.1936års riksdag beslöt, att av förefintligt brödsädesövcrskott skulle100,000t t.v. lagras i beredskapssyfte genom Svenska spannmåls-ab :s försorg. Denna kvantitet utökades sedermera, och vid2:a världskrigets utbrott uppgick bered-skapslagrct till200,ooo t; därutöver innehade bolaget betydande kvantiteter.

Kategorier: brödsäd, handhades, kvantiteter, spannmål, statliga, svenska

Ruse

Ruse [ross'e], Rus se (Ruscuk), stad i n. Bulgarien, vid Donau snett emot Giurgiu i Rumänien;53,420 inv.(1947).R. har mångsidig industri, sågverk, garverier, bryggerier och tegelbruk, socker- och tobaksfabriker. Det är Bulgariens viktigaste Donau-hamn med stor export av spannmål. Järnvägar leda till Varna och Plovdiv. I1800-talets rysk-turkiska krig spelade R. en viktig roll.

Kategorier: bulgariens, donau, hamn, järnvägar, ruse, spannmål

Nästa sida »

Sök artikel: