Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Trikve’tra

Trikve’tra (lat.triquet’rum,trehörning), en urgammal,både i Orienten och Västerlandet före-kommande, symbolisk el. deko-/f\ rativ figur, bestående av3för- /^•f~]k\ enade led, ss. vinkelställda el.(l^^yr^böjda ben (se Triskel), el. båg- //xCyx/r\ sP’r:i^orrncr(så särsk. under (L—^z^^g-.^bronsåldern). Stundom bildas t. av cirkelsegment, utgående i spet-Trikvetra. sar (ss. spetsiga blad), ofta med en cirkel i mitten. Denna senare form upptogs i den nordeuropeiska ornamentiken och förekommer såväl i iriska miniatyrer som på nordiska spännen. Under kristen lid upptogs t. som treenighets-symbol.E.W.

Kategorier: , , , , ,



HHHHHflHHHHH||^Hhuvud, stora ögon,mm långa, spetsiga öron,

HHHHHflHHHHH||^Hhuvud, stora ögon,mm långa, spetsiga öron, täml. lång svans och starkt ringlade, lyrformade horn. Längd1,5m, mank-höjd 85 cm. Från övriga antiloper skiljer sig s. genom att linden på ryg- dar ett med långa, Springbock. vita hår beklätt dubbelveck, som tydligt framträder vid häftigare rörelser. Fållen är kastanjebrun, på huvudet, öronen, buken och benens insidor vit. S. förekommer i Sydafrika s. om Zambczi, numera huvudsakl. i Kalahari och angränsande delar av forna tyska Sydvästafrika. Den lever i flockar och företager stundom långa vandringar. Den är livlig, snabb och uthållig och rör sig ofta hoppande i språng av2m höjd och4—5m längd. 11. Bn.

Kategorier: , , , , ,



Fe’dia, släkte

Fe’dia, släkte av fam. vänderotväxter med1art i Medelhavsområdet,F. cornucö’piae,en i-årig,15 —20 cm hög ört med röda el. vita blommor, som ha2ståndare och äro ordnade i flocklika knippen, vilkas spetsiga skärmblad bli hornartadc F., vars blad användas som sallat, algiersallat, odlas som prydnadsväxt.

Kategorier: , , , , ,



Dulga’ner

Dulga’ner (dolganer), ett sibiriskt folk av tungusisk härkomst, nu kulturellt helt under ja-kuternas inflytande. Fastän de tala tungusiska, ; anse de jakutiskan som sitt modersmål. De bo mel-’ lan Chatanga och Anabar. Namnet kommer avduigä,varmed deras spetsiga hyddor av trä betecknas. De ha dock även blockhus av rysk typ.1928räknade de 967 individer. — Bild se sp.939.Dulkamari’n, glykosidliknande ämne från So-! la’num Dulcama’ra.

Kategorier: , , , , ,



Paddödla,Phrynoso’ma conui’litm,art

Paddödla,Phrynoso’ma conui’litm,art av fam. leguancr med bred, platt, paddliknande kropp, kort, tjock svans och litet, trubbnosigt huvud, baktill omgivet av en rad långa spetsiga taggar. Även på rygg, ben och svans äro de oregelbundet ordnade fjällen delvis omvandlade till spetsiga taggar.

Kategorier: , , , , ,



Oxypefalus,-a,

Oxypefalus,-a, -um(till grek.Oxys1,vass, ochpefalum,kronblad), artnamn på växter med spetsiga kronblad.

Kategorier: , , , , ,



Dent

Dent [dat)] (fra., av lat.de’ns),tand; i de franska alptrakterna och i det fransktalande Schweiz ofta namn på tandformiga, spetsiga bergstoppar, t.ex. Dent du Midi. — Ett nära besläktat sv. ord ärtinne.

Kategorier: , , , , ,



Dulga’ner

Dulga’ner (dolganer), ett sibiriskt folk av tungusisk härkomst, nu kulturellt helt under ja-kuternas inflytande. Fastän de tala tungusiska, ; anse de jakutiskan som sitt modersmål. De bo mel-’ lan Chatanga och Anabar. Namnet kommer avduigä,varmed deras spetsiga hyddor av trä betecknas. De ha dock även blockhus av rysk typ.1928räknade de 967 individer. — Bild se sp.939.Dulkamari’n, glykosidliknande ämne från So-! la’num Dulcama’ra.

Kategorier: , , , , ,



Dent

Dent [dat)] (fra., av lat.de’ns),tand; i de franska alptrakterna och i det fransktalande Schweiz ofta namn på tandformiga, spetsiga bergstoppar, t.ex. Dent du Midi. — Ett nära besläktat sv. ord ärtinne.

Kategorier: , , , , ,



Halvspäckhuggare,Pseudor’ca crass’idens,art

Halvspäckhuggare,Pseudor’ca crass’idens,art av fam. delfindjur, till färgen helsvart, liknar späck-huggaren men är mindre (längd4—6m) och har kortare ryggfena och spetsiga bröstfenor. Den förekommer i alla världshav.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: