Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Tetran’dria,4:e klassen

Tetran’dria,4:e klassen i Linnés sexualsystem*. Tetran’drus,-a, -um(till grek.tetra,fyra, ochaneV, man), artnamn på växter med4ståndare. Tetram’tranili’n (tetril),kem. tekn.,ett brisant sprängämne, som framställes genom nitrering av metanitranilin och användes för militära ändamål.

Kategorier: , , , , ,



Sprängmedel,

Sprängmedel, i viss med hänsyn till användningen lämplig förpackning cl. form förekommande sprängämne. Man särskiljer civila och militära s., varvid dock vissa civila s. fått även militär användning. Viktigare civila s. äro med paraffi-nerat papper skyddade paket, innehållande patroner av extradynamit, guinmidynamit el. nitrolit. Bland militära s. märkas burkladdningar, konladd-ningar, prismaladduingar, rörladdningar, sprängslavar och sprängdeg. Burkladdningar bestå av runda cl. fyrkantiga plåtburkar, som äro fyllda med nitrolit av växlande mängd och användas för sprängningar av vitt skilda slag. K o n-och prismaladdningar verka genom riktad sprängverkan. Den i sprängladdningen gjorda urholkningen har konisk, resp. prismatisk form (se fig.). Dc användas främst för sprängning av pansar och armerade ‘ betongkonslruk-Trotyltioner. Spräng-Stävar utgöras t.ex. av trotyl el. flegmatiserad pen-tyl, som gjutits, resp. pressats till viss form. De användas främst för sprängning av plana föremål, ss. höga balkliv och breda flänsar. Sprängdeg består av med mineralolja uppblandat sprängämne,

Kategorier: , , , , ,



Tetranitromctan-toluol

Tetranitromctan-toluol (flytan- de blandning 86,4/13,5) …… 1,45 659 1,702 c:a9,000 några sprängämnen. Med ledning av dessa siffror kan ett sprängämnes sprängeffekt vid olika praktiska fordringar bedömas. Betr. de särskilda fordringar, som man ställer på drivämnen, se Krut. Understundom anges även explosionstryck och explosionstemperatur, som äro beroende av nyssnämnda faktorer. — Vid bedömande av sprängämnens sprängeffekt, särsk. de militära sprängämnenas, talar man också om deras brisans*. Man får en uppfattning om denna genom stukningsprovet, varvid mätes den deformation, som ett fritt detonerande sprängämne utövar på sitt underlag. Man använder små bly-el. kopparcylindrar, vilkas tillstukning uppmätes. I USA använder man också s.k. sandtest:200g kvartssand med kornstorlek mellan såll nr20 och30inneslutes i en starkväggig bomb, och en mindre mängd sprängämne detoneras inuti sanden. Sanden avsållas sedan, och den mängd därav, som nu går genom såll nr20,användes som ett mått för brisansen. — Vid fri detonation i luften är detonationshastigheten av allra största betydelse för e:s sprängverkan, ty ju fortare detonationsvågen fortplantar sig genom e., desto mindre hinner den omgivande luften vika undan och verkar därigenom som ett hinder för spräng-gasernas utvidgning. Man kan därför med ett tillräckligt brisant sprängämne spränga sönder järnvägsräls el. brokonstruktioner med lösa laddningar, utan fördämning, vilket har särsk. stor militär betydelse. En laddnings sprängverkan är icke lika i alla riktningar. Man kan genom lämplig formgivning och initiering åstadkomma större sprängverkan i en viss riktning (riktad sprängverkan). — Som prov på ett e:s energiutveckling el. arbetsprestation utföres även b 1 y b 1 o c k s-pro vet enl. Trauzl, varvid mätes den utvidgning, som åstadkommes vid detonation av10g c. i ett blyblock med ett cylindriskt hålrum av125mm höjd och25mm diam. Sålunda ger nitroccllu-losakrut en utvidgning av150,trotyl300och nitro- glycerin 6oo cm3. Stukningsprov och blyblocks-prov komplettera varandra vid bedömande av ett c:s sprängeffekt. Det är emellertid ännu en konstant, som är av betydelse för ett e:s användning, näml. dess slagkänslighet. Även om bly-blocksprovct synes visa nitroglycerinets överlägsenhet över trotyl, kan den förra praktiskt icke användas utan att flegmatiseras, då den är för slagkänslig. Trotyl däremot är mycket okänslig och tål i en projektil chocken vid skottlossning i en kanon samt kan smältas och gjutas, borras och sågas utan fara. Slagkänslighelen av ett e. provas med en fallhamrnare. Den erforderliga fallhöjden för att detonera ett litet prov av e. är ett mått för dess slagkänslighct. I tab.2äro värden för slagkänslighet och brisans sammanställda för några e. .Slagkänsligheten är uttryckt i förh. till den okänsliga trotylcn = ioo. Brisansen är uttryckt i g krossad sand enl. amerikansk sandtest. — Några slagkänsliga e. med stor detonationshastighet äro användbara som initialsprängämnen (tändämnen). Dessa användas för att inleda, initiera, detonationcn av mera okänsliga c. Man använder sprängkapslar (spräng-patroner, tändhattar), som antändas genom slagstift, låga (stubin) el. elektrisk gnista. De tillverkas normalt i10olika storlekar, då olika c. kräva olika stark impuls. Detonationsförloppet är ofta beroende av initieringssättet. 7′ab.i. Slagkänslighct och brisans.

Kategorier: , , , , ,



Etyle’ndinitrami’n, brisant sprängämne,

Etyle’ndinitrami’n, brisant sprängämne, som användes i USA under beteckning-CH,-NH-NOj en EDNA el. haleit (efter dr G.

Kategorier: , , , ,



Karboni’t, sprängämne, sammansatt

Karboni’t, sprängämne, sammansatt av nitrogly-cerin, salpeter och trä- el. vetemjöl. Har fått användning som säkerhetssprängämne särsk. i kolgruvor.

Kategorier: , , , , ,



Dinitrobensol

Dinitrobensol [-ål], CGH4(N02)2, förekommer i tre isomera former, varav endast metaföreningen har tekniskt intresse. Denna bildar färglösa kristaller med smältpunkt 89^7.D. erhålles genom nitrering av bensol över mononitrobensol. Fortsatt nitrering leder till trinitrobensol. D. användes för framställning av m-fenylendiamin och azo-färgämncn samt sprängämnen. Som militärt sprängämne för projektiler kan d. användas endast i blandning med andra, kraftigare sprängämnen el. ammoniumnitrat.El.Dinitrofenol f-å’l]. Av dc olika isomera för-eningarna har endast2,4-dinitrofcnol med vidstående strukturformel tek-

Kategorier: , , , , ,



Dcfensi’t, sprängämne, tillverkat

Dcfensi’t, sprängämne, tillverkat av Nitrogly-cerin-ab. i Gyttorp. D. är ett blandningssprängämne med ammoniumnitrat som huvudbeståndsdel, jämte trämjöl e.d. samt nitroglycerin och trotyl m.m. i små mängder. Det användes i st.f. dynamit och kan även i vissa fall ersätta trotyl i granater m.m. Ett sprängämne av samma typ, n i t r o 1 i t, har fått stor användning i Sverige (se Ammoniumnitratsprängämnen).

Kategorier: , , , , ,



Nitroglyceri’n

Nitroglyceri’n CjH5(ONO,)3, eg. g 1 y c e r y 1-nitrat, glyccrintri nitrat, sprängolja, framställes genom att låta möjligast vattenfri gly-cerin nedrinna i en blandning av koncentrerad salpetersyra och koncentrerad svavelsyra. Härvid begagnar man sig i tekniken av en apparat, som möjliggör en intensiv blandning av beståndsdelarna under samtidig kylning, så att temp. icke överstiger io°. Den från nitrcrsyran avkylda n. tvättas sedan väl med vatten, neutraliseras med utspädd sodalösning för att avlägsna de sista resterna av nitrcrsyran, varefter slutl. ännu en tvättning med vatten följer. Därefter torkas genom filtrering över koksalt, natriumsulfat c.d. N., som upptäcktes av Sobrero 1846,användes som sprängämne och utnyttjades praktiskt först av A. Nobel1862.N. är en luktlös, i allm. svagt gulfärgad, oljig vätska med spec. v.1,0.Genom omkristalli-sation erhålles n. färglös. N., som smakar brännande sött, varpå den lätt kan igenkännas, är giftig och åstadkommer närmast häftig huvudvärk. Ar nästan olöslig i vatten, lättlöslig däremot i alkohol, eter och inånga andra organiska lösningsmedel. En lösning i mctylalkohol, ur vilken n. utfälles vid tillsats av vatten, har tidigare använts för att möjliggöra riskfri transport av n. Antänd förbrinner n. utan detonation, men utsatt för stark upphettning el. för slag el. stöt exploderar n. med fruktansvärd häftighet. N. användes till att börja med i rent tillstånd som sprängämne men åstadkom många svårartade explosionsolyckor, varför dess användande förbjöds i en del länder. Handeln med flytande n. är numera förbjuden i alla länder med undantag av USA. Det lyckades Nobel att på ett glänsande sätt lösa problemet att överföra n. i ofarlig form utan att nedsätta dess sprängverkan, genom att framställa dynamiten*. N. har fått medicinsk användning (se Nitroglycerinsprit).G.J.

Kategorier: , , , , ,



Dinitrobensol

Dinitrobensol [-ål], CGH4(N02)2, förekommer i tre isomera former, varav endast metaföreningen har tekniskt intresse. Denna bildar färglösa kristaller med smältpunkt 89^7.D. erhålles genom nitrering av bensol över mononitrobensol. Fortsatt nitrering leder till trinitrobensol. D. användes för framställning av m-fenylendiamin och azo-färgämncn samt sprängämnen. Som militärt sprängämne för projektiler kan d. användas endast i blandning med andra, kraftigare sprängämnen el. ammoniumnitrat.El.Dinitrofenol f-å’l]. Av dc olika isomera för-eningarna har endast2,4-dinitrofcnol med vidstående strukturformel tek-

Kategorier: , , , , ,



Dcfensi’t, sprängämne, tillverkat

Dcfensi’t, sprängämne, tillverkat av Nitrogly-cerin-ab. i Gyttorp. D. är ett blandningssprängämne med ammoniumnitrat som huvudbeståndsdel, jämte trämjöl e.d. samt nitroglycerin och trotyl m.m. i små mängder. Det användes i st.f. dynamit och kan även i vissa fall ersätta trotyl i granater m.m. Ett sprängämne av samma typ, n i t r o 1 i t, har fått stor användning i Sverige (se Ammoniumnitratsprängämnen).

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: