Warszawa |varja’va|,

Warszawa |varja’va|, ty.Warschau,huvudstad i Polen, på ömse sidor om Wcichsel, med huvuddelen liggande på den 25—30m höga västra flodstranden och med den mera industriellt betonade stadsdelen Praga på den lägre östra sidan;362 km2; beräknad folkmängd1952 800,000. 1939hade W.1,265,700inv. (därav c:a Vs judar) men1945endast448,000.

Kategorier: betonade, industriellt, praga, stadsdelen, varjava, warszawa

Staten Island

Staten Island [stätn’ äiMandl, ö i staden New York (se d.o., sp.1256),bildande stadsdelen Bichmond.

Kategorier: bichmond, bildande, island, staden, stadsdelen, staten

Southampton

Southampton [Säapäm'(p)tdn]. 1) Grevskap i England, se Hampshire. 2) Stad(county borough)i Hampshire i England, på en halvö mellan floderna Itchcn och Test vid utloppet i Southampton Water, mitt emot ön Wight; 178,326 inv. (1951; 45,305 1851, 119,012 1911). S. har tack vare det skyddade läget, det dubbla tidvattnet, som medför högvatten först genom The Solcnt och 2 lim senare genom Spilhead, samt närheten till den starkt trafikerade Engelska kanalen och London utvecklats till Brittiska öarnas$:6hamnstad, överträffad endast av London och Liverpool. Särsk. betydande är S. som post- och passagerarhamn. Det är utgångspunkt för ett flertal transoceana linjer, och över Va av samtliga in- och utresande gå över S. Det är också säte för de flesta av de större engelska rederierna. Southampton Water bildar en utmärkt redd, och S:sdockor äro bland världens största, den ena för fartyg på intill 100,000 t. Hamnbassängcrna omfatta en total yta av mer än 200 ha, och kajernas längd är c:a 8,0 km. Från Terrninus Station i stadens s. del grena järnvägsspår ut sig över hela hamnområdet. Industrien är betydande; bland viktigare industriella anläggningar märkas skeppsvarv, flygplan-, maskin- och vagnfabriker, bryggerier och sockerbruk. — Inom den närmast hamnen belägna gamla stadsdelen finnas minnen från både romersk, angelsaxisk och normandisk lid. De gamla stadsmurarna äro delvis i behåll jämte fyra portar, bland vilka Bar Gate i sin övre del har stadensguild hall.Bland de medeltida kyrkorna märkes Saint Michael. Från slutet av noo-talet stammar sjukhuset Domus Dei. S., som var truppernas utskeppningsort under i:a världskriget, har fått ett stort monument över detta; ett annat sådant erinrar om “Titanic”s undergång. N. om och genom en rad parker delvis skild från den gamla stadsdelen ligger den nya med bl.a. Southampton Univ. College, grundat 1850 (980 studenter 1951/52). Konstakademi. S. är säte för anglikansk biskop och för Ordnancc Survey (brittiska kartverket). Genom de häftiga tyska flyganfallen 1940—41 led staden mycket svåra skador; mer än hälften av dess byggnadsbestånd blev skadat cl. förstört, och särsk. omfattande blev ödcläggelsen inom gamla staden. Bl.a. förstördes is kyrkor.[S.;E.W.]P.

Kategorier: engelska, london, southampton, staden, stadsdelen, water

Sighisoara

Sighisoara [sigiij"åa'ra], ung.Segesvår,ty.Schäss-burg,stad i Transsylvanien i Rumänien,65 km n.ö. om Sibiu;13,200inv.(1939).Den högt belägna äldsta stadsdelen med kyrka i gotik(1429)omges av en medeltida ringmur. Textil- och läderindustri.

Kategorier: äldsta, gotik, kyrka, omges, sighisoara, stadsdelen

Fanario’ter

Fanario’ter (av nygrek.fana’ri,turk.frna’r,lykta), de förnäma greker och deras ättlingar, som efter Konstantinopels erövring av turkarna bodde kvar i staden, mest i stadsdelen Fånar i Stambuls n.v. del. De kommo under den turkiska regimen

Kategorier: bodde, fånar, fanarioter, kvar, staden, stadsdelen

Kiel Ikill, huvudstad

Kiel Ikill, huvudstad i Land Schleswig-Hol-stcin i Tyskland;214,355 inv.(1946).K. anlades på1200-talet av Adolf IV av Schaucnburg på cn halvö mellan Kieler Förde i ö. och Kleiner Kiel, fordom en vik av Kiclcr Förde, i v., erhöll 1242lybsk stadsrätt och anslöt sig1284till Hansan. K. hämmades starkt i sin utveckling av de närbelägna hansestäderna Liibeck och Hamburg, erhöll som residensstad (sedan1317)för de holsteinska grevarna en viss lokal betydelse men härjades under30-åriga kriget flera gånger av svenska och kejserliga trupper. En ny blomst-ringstid gick K. till mötes genom grundandet av univ. (Christian-Albrcchl-Universität)1665;dock hade K.1867,då det blev preussiskt, endast något över24,000inv. Efter att ha blivit en av Tyska rikets örlogshamnar utvecklade sig staden hastigt. K. blev säte för en stor garnison, sjöförsvarsämbetsverk, navigationsskolor och stora skeppsvarv, bl.a. Kaiserlichc Wcrft (sedermera Deutsche Werke), Germaniawerft och Howaldts-vverke. Provinsämbetsverk, skolor och inst. tillkommo, och affärslivet utvecklade sig, så att K. redan1899hade över100,000, 1910över200,000och1918o.245,000inv. Revolutionen1918inleddes med matrosernas revolt i K. Efter Ver-saillesfreden, då Tyskland måst avstå från sin flotta, slopades K:s fästningsverk, dess garnison upplöste!., och staden förlorade i ett slag sin betydelse som örlogshamn. I stället blev den en betydande handelsstad och ett kulturcentrum för Nordtyskland med starkt intresse för de nordiska länderna. Kring den gamla stadsdelen mellan Kleiner Kiel och Kieler Förde samt Grosser Kullberg5.därom växte under senare hälften av1800-talet nya stadsdelar upp, så stadsdelen kring univ. och dess inst. i n. och Holtenauförstaden, som i början av1900-talet nådde fram till Hol-lenau på n. sidan av Kiel- cl. Nord-östersj©kanalen. Till stadsdelen ö. om Kieler Hafen blevo industrien, de stora skeppsvarven, kasernerna och örlogshamnen förlagda. Efter1:a världskriget uppstod vid Nord-östersjökanalcn Nordhamnen, vid dess mynning, n.ö. om förstaden Wik, frihamnen och vid Fricdrichsort, n.ö. om Holtenau, Vossbrookbamncn. Mellan Friedrichsort och Holtenau finns cn stor flygstation. Kanaltrafiken har blott ringa beröring med K., vars sjöfart snarast lidit avbräck genom kanalens tillkomst.1939hade folkmängden stigit till272,311.Under2:a världskriget utsattes K. för ett90-tal allierade flyganfall, varvid över36,000av dess82,000bostäder blevo fullständigt förstörda och6.900skadade.2,600människor dödades och5,200skadades.260vrak blockerade hamnområdet. Omfattande demoleringar utfördes av engelsmännen under ockupationen; så sent som i febr.1950sprängdes sålunda Deutsche Werke. Bland totalt förstörda monumentalbyggnader märkas Heili-gengeistkirchc i tidig gotik, gamla rådhuset från1596,univ., arkcologisk-historiska museet (gamla univ.-huset) och Thaulowmuscet. Delvis förstörda äro bl.a. slottet från1200-talet (ombyggt vid1500-talets slut), Kunsthalle och den sengotiska S:t Nikolaikirchc. Univ., till vilket även höra en lantbruksfakultet och Institut fur Wcltwirt-schaft und Seeverkehr, inrymmes nu i ett för militära ändamål under kriget uppfört byggnadskomplex. Stadens återuppbyggnad bedrives med stor energi efter moderna riktlinjer, bl.a. med sikte på riklig grönska. Bland i gång varande industrier märkas skeppsvarv (Howaldtswcrke, c:a4,000arb.), stora järnvägsverkstädcr, clektrotek-nisk och finmekanisk industri, optisk industri (Zeiss-Ikon), beklädnads- och möbelfabriker, fiskkonservindustri o.a. livsmedelsindustrier. Havsbad, fiske- och segclsportcentrum. I K. slöts,4/i1814fred mellan Sverige och Danmark efter181314års krig (se Dansksvenska krig11).I freden anslöt sig konungen av Danmark till koalitionen mot Napoleon och avträdde till Sverige konungariket Norge (se Kieltraklalen). Biländerna Grönland, Island och Färöarna voro undantagna. I understöd för Danmarks tillträde till koalitionen skulle det av Sverige erhålla1mill. rdr samt som ersättning för Norge svenska Pommern och Riigen, varjämte Sverige lovade att vid det allmänna fredsslutet verka för ytterligare ersättning. — Samtidigt slöt Danmark fred med England, varvid det avträdde TTclgoland men återfick sina erövrade kolonier och erhöll400,000£ pr år under sitt deltagande i koalitionen.P.;P.Nm.

Kategorier: förstörda, kiel, kieler, stadsdelen, sverige, univ

MamTa, Filippinernas huvudstad

MamTa, Filippinernas huvudstad och förnämsta hamn, på Lttzon, vid ö. stranden av Manilabukten, vars inlopp delvis spärras av Bataan-halvön och ön Corregidor, och vid Pasig-flodens utlopp; 1,024,557 inv. (1948), därav 20,000 kineser och 5,000 vita. Den äldsta stadsdelen, Inlramu-ros, ligger s. om Pasig-floden och är omgiven av höga murar och torn samt har helt och hållet gammalspansk prägel. Här ligga många kyrkor och kloster, det forna stadshuset samt det gamla fästet Fort Santiago. N. om floden utbreder sig den i amerikansk stil byggda stadsdelen Hinondo. Här ligga affärskvarteren och regeringsbyggnaderna, börsen, banker, fabriker och varulager. Medan dc äldre stadsdelarna nästan helt äro byggda av trä för att lättare kunna uthärda jordbävningar, äro dc moderna ofta uppförda av järn och betong. Förstäderna, av vilka den mest betydande är Tondo, äro inramade av yppiga lundar, i vilka de infödda byggt sina på pålar vilande bambuhus. N.ö. om M. ligger den nya huvudstaden Quezon, som ännu är under uppförande. M. har 2 univ.; det ena, Univ. of Santo Thomas (grundat 1611), tillhör dominikanorden och har o. 800 studenter, del andra, som är statsunderstött, har 7,600 (1941; grundat 1908). Industrien utgöres företrädesvis av textil- och tobaksindustri samt tillverkning av kokosolja. På gr. av det gynnsamma läget är M. Filippinernas förnämsta handelsstad. Härifrån exporteras ögruppens viktigaste produkter, ss. tobak från de bekanta tobaksdislrikten i 11. Luzon, manilla- hampa, kaffe, socker, ris, kokosolja och kryddor. Vidare gå en hel del av de varor, som från främmande världsdelar införas till Östasien, över M. Staden är medelpunkten i ett betydande järnvägsnät. Uthamn är Cavité, som även är flottstation. — Spanjorerna kommo 1569 till den plats, där M. nu ligger. Under dc första årh. av stadens tillvaro bedrevs en givande handel med kineserna, vilket blev den mest betydelsefulla faktorn för M:s utveckling. Sedermera började även lönande handelsutbyte med Mexico och Spanien. Konkurrensen med Nederländska Indien och krigen med England medförde under 1700— 1800-lalen perioder av tillbakagång och förfall. 1762—63 besattes M. av engelsmännen men erövrades under spansk-amcrikanska krigetis/s 1898 av amerikanerna efter ett sjöslag i Manila-bukten Vs 1898. Under 2:a världskriget (jfr Corregidor) bombarderades M. av japanska luftstridskraftcr ända från krigsutbrottet V12 1941 och erövrades2/i 1942. Staden utsattes för amerikanska luftangrepp 1944 och 1945, tills den slutl. återerövrades av amerikanska styrkor i febr. 1945. Under dessa krigshandlingar ödelades stora delar av Intramuros ävensom många byggnader i den amerikanska stadsdelen. Staden har upprepade gånger hemsökts av jordbävningar.IJ.F.]V.Hn.

Kategorier: amerikanska, corregidor, filippinernas, floden, staden, stadsdelen

Befolkningsfördelningen inom

Befolkningsfördelningen inom G. förändras snabbt i det hänseendet, att cityområdet, stadsdelarna Inom Vallgraven och Nordstaden, avfolkas, medan folkmängden hastigt tillväxer i de yttre delarna samt på höjdområdena. Cityområdet, som 1930 hade o.14,000inv., d.v.s.6°/o av stadens folkmängd, hade1948endast något över8,000 (2%av G:s folkmängd), örgryte förs., som införlivades först1922,har fördubblat sin folkmängd (från27,000inv.1930till53,000 1948).Under samma tidrymd har stadsdelen Kungsladugård (längst i v.) ökat folkmängden från11,000inv. till över19,000inv. och stadsdelen Kålltorp (i ö. delen av staden) från1,800inv. till över14,000inv. Stadsdelen Johanneberg, som visserligen är relativt centralt belägen (s. om Götaplatsen) men som till stor del ligger på höjdplatån på c:a50—60m höjd ö.h., har under nyss angivna tidrymd åttadubblat folkmängden (resp.1,700och13,600inv.). Lundby förs. på Hisingen har1930—48nära fördubblat folkmängden (från22,000till över40,000).SSg.

Kategorier: befolkningsfördelningen, folkmängd, folkmängden, förs, stadsdelen, tidrymd

Palazzo

Palazzo del Consoli i Gubbio. utrinnande floderna. Klimatet är hett. och gula febern grasserade här in på1900-talet. G. är Ecuadors allra viktigaste hamn, över vilken4/s av landets export går (kakao, kaffe, gummi, hudar, tobak m.m.). Från Durån på flodens andra sida har G. sedan 1908järnväg till Quito; en järnväg leder västerut till halvön Santa Elenas oljefält. Flygstation. I den moderna stadsdelen i s. ligga bl.a. katedralen och univ. G. har skeppsvarv, mekaniska verkstäder och träindustri samt tillverkning av stråhattar och hängmattor. Staden förstördes delvis vid en jordbävning1942.— Bild se pl. vid Ecuador.P.

Kategorier: flygstation, katedralen, moderna, oljefält, palazzo, stadsdelen

Liss’abon,

Liss’abon, port.Lisböa,huvudstad i Portugal och i den portugisiska prov. Estrcmadura;709,179 inv.(1940).L. har ett naturskönt och synnerligen gynnsamt geografiskt läge, på den punkt där Tejo lämnar en bred utvidgning av sitt lopp och med en 14km lång och2—3,5km bred myn-ningsarm faller ut i Atlanten. På en sträcka av10km höjer sig staden från flodens n. strand ter-rassformigt uppför de bakom liggande, intill225m höga kullarna. De stora nivåskillnaderna övervinnas flerstädes med hjälp av linbanor. L. består av4stadsdelar(barrios),av vilka den äldsta, L. Oriental, ligger längst i ö. Från denna har staden sedermera vuxit allt längre fram mot havet. Den äldsta stadsdelen, särsk. den på en80m hög kulle belägna Alfama, med sina smala, pittoreska gator är rik på minnen från goternas och morer-nas tidevarv. Här ligga det gamla kastellet Säo Jorge, kärnan i den gamla moriska staden, förr konungens residens, nu kasern, och katedralen, Sc Patriarchal, L:s äldsta kyrka, grundad på noo-talet, ombyggd på1300-talet och delvis1775.Strax intill ligger den efter jordbävningen1755i glänsande barock uppförda kyrkan Nossa Senhora da Conceigäo Velha. Längre mot n.ö. reser sig renässanskyrkan Säo Vicente de Föra(1582—1627)med det därmed sammanhängande forna augustinklostret, i vilket nu inrymmas kardinalärkebiskopens residens, huset Braganzas gravkapell och ett lyccum. V. och n.v. om Alfama ligger stadsdelen Cidadc Baixa (cl. Central) i en gammal utfylld vik av Tejo. Denna den s.k. nedre staden växte upp efter jordbävningen1755och har en mera regelbunden stadsplan. Här ligga nere vid själva floden en rad ståtliga offentliga byggnader, ss. börsen (Bolsa) och tullhuset (Alfåndega), ministerierna, rådhuset (Palacio de Municipio), posthuset (Correio) och marinarsenalen. De. omge den kvadratiska Prac.a do Commercio. På dess n. sida står en triumfbåge, genom vilken man kommer till Rua Augusta, som leder till Praqa de Dom Pedro IV. Här ligger nationalteatern och strax intill centralstationen (Estacäo Central). Därifrån stryker mot n.v. den ståtliga,90m breda och1,5km långa promenaden Avenida da Liberdadc, som leder till Edvard VTI:s park (Parque Eduardo VII). Genom Cidade Baixa leder den livliga affärsgatan Rua Garrett mot v. till den yngre stadsdelen L. Occidental, uppförd på flera kullar. Här ligga helt nära floden nationalbibl., inrymt i det forna franciskan-klostret, jesuitkyrkan Säo Roque (mycket rik på konstverk), det gamla klostret Carmo från1389— 1423(till största delen förstört genom jordbävningen1755,inrymmer nu bl.a. arkeologiskt mu- seum), ett gammalt jesuitkloster, som nu inrymmer Vetenskapsakad:s (Academia das Sciencias) lokaler och flera vackra öppna platser, ss. Alameda dc Säo Pedro de Alcdntara och Pratja do Rio de Janeiro. Här finner man också botaniska trädgården, vid vilken ligga byggnader för univ:s naturvetenskapliga fakultet (Escola Polytechnica) och ett observatorium. Ännu längre i v. utbreder sig stadsdelen Buenos Avres. Här ligga parlamentsbyggnaden (Palacio do Congresso), Basilica da Estrella från1700-talets senare del och det forna kungl. slottet, Palacio das Necessidades, ett vidsträckt byggnadskomplex från1743 -50,vari nu utrikesministeriet är inrymt. Nere vid hamnen ligger Museu Nacional de Arte Antiga med ett värdefullt tavelgalleri. Längre västerut utbreda sig förstäderna Alcäntara och Belem*. — L:s befolkning är ganska brokig: talrika negrer och mulattcr från kolonierna och Brasilien finnas. L. är Portugals andliga och kulturella medelpunkt. Här finnas bl.a. ett1911grundat univ. med2,442studenter1939/40,teknisk högsk.(1,844studenter), lantbrukshögsk., handelshögsk., konstakad. och havsbiologisk station. 1 L. ligga ett konstmuseum, ett etnografiskt museum och Biblioteca Nacional de L. med800,000bd,16,000handskrifter och40,000mynt och medaljer. Staden är säte för cn kardinalärkebiskop. Industrien är mångsidigt representerad; viktigast äro livsmedels- och textilindustrierna, men även maskin- och varvsindustrien är av betydelse. Staden har marinarsenal och7dockor. Den modernt utrustade hamnen har en vattenyta om87km2med en kajlängd av7km. L. har regelbundna ångbåtslinjer på Tyskland, England, Frankrike, kolonierna och Sydamerika. Flyghamnen vid Alverca,20km åt n.n.ö., är av stor internationell betydelse.

Kategorier: äldsta, forna, längre, palacio, staden, stadsdelen

Nästa sida »

Sök artikel: