Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Skovelfotingar,Scaplti’opiis,släkte

Skovelfotingar,Scaplti’opiis,släkte av fam. lökgrodor med9arter i Nordamerika, i sitt yttre erinrande om den svenska lökgrodan, med vilken de också överensstämma i sitt levnadssätt. Dc gräva sig sålunda ned i lös jord och sand om dagen och komma i skymningen fram för att jaga sitt byte. Aggen läggas i strängar, fastgjorda vid grässtrån eller vattenväxter. Larverna lämna vattnet redan medan svansen ännu är ganska lång.

Kategorier: , , , , ,



Kolo-

Kolo- och (t.h.) shamisespelande japanskor. lat sig ur den kinesiska kin*.K. förekommer i många varianter, har i—13 strängar och kan vara ända till2m lång.

Kategorier: , , , , ,



Kontrabas

Kontrabas (ty.Kontrabass,ital.contrabasso, violone,fra.contrebasse,eng.double bass)el. bas- fiol, det största stråkinstrumentet. K:s fyra strängar stämmas sedan 1800-talets början i kvarterE A d g(notering en oktav högre än tonerna ljuda). Stundom ha de nutida k. cn femte sträng, och i Italien och England förekomma även k. med tre strängar. K. brukas i sht i orkester, men den har även använts som soloinstrument. — Litt.: F. Warnecke, “Ad infinitum. Der Kontrabass, seine Geschichte und seine Zukunft”(1911).D.F.

Kategorier: , , , , ,



E’olsharpa

E’olsharpa Gfr Aiolos), ett särsk. vid 1800-talets början omtyckt stränginstrument, bestående av en långsträckt, fyrkantig ljudkropp, varöver löpa ett antal olika tjocka, vanligen i enklang stämda strängar, vilka genom vinden (härav namnet) bringas att ljuda. — Jfr Anemokord.

Kategorier: , , , , ,



Klave’r

Klave’r (fra.clavier,klaviatur),mus.,betecknar eg. varje stränginstrument med klaviatur; brukas nu vanl. om harnmarklaveret, pianot (jfr da.Klaver,ty.Klavier),vars strängar anslås med hammare, och om dess närmaste föregångare: k 1 a-v i c y m b a 1 c n, klaviccmbalo, vars strängar knäpptes med fjäderpennspetsar (lat.clavicym’-balum,ital.[clavi]cembalo [gravicembalo],fra.clavecin,eng.harpxit:hord;jfr ital.arpicordo)och k 1 a- v i k o r d e t, vars strängar anslogos med metallstift (lat.clavic\h\or’dium,ital.clavicordo,fra.cla-vicorde,eng.clavichord).Se vidare Piano.D.F.

Kategorier: , , , , ,



Kam’bium,bot,bildningsvävnad

Kam’bium,bot,bildningsvävnad i stammar och rötter, formad som en cylindrisk mantel el. som strängar, vilka ge upphov till sekundär tjocklekstillväxt* el. korkvävnad*.

Kategorier: , , , , ,



Harmoniskt

Harmoniskt medium. Om de positiva talena, b varandra. Talet c ligger då mellanaochboch är aldrig större än vare sig det aritmetiska mediet kel. det geometriska mediet(\/ab)tilla ochcsatisfiera likheten —=—1-7c a b (detta innebär, att talens inverterade värden bilda aritmetisk progression), sägescvara h. tillaochb.Man säger också, atta,b ochcstå i harmonisk proportion cl. harmoniskt förhållande till och b. Ex.: Längderna hos tre i övrigt lika strängar, som ge en durtreklang (grundton, ters, kvint), förhålla sig som talen 15, 12 och io. Tersens stränglängd är h. till de båda andra tonernas (härav torde namnet ha uppkommit).Hr.

Kategorier: , , , , ,



Grobladsläktet,Planta’go,av

Grobladsläktet,Planta’go,av fam. grobladväxter, är med sina o.250 arter utbrett över hela jorden, mest inom de tempererade områdena. De äro I-el. fleråriga örter, sällan halvbuskar med rosett-ställda enkla, helbräddade el. parflikade blad, oansenliga blommor med4ståndare och kapsel, som öppnar sig med lock.ISverige förekomma6arter, av vilka några äro allmänt utbredda.P. ma’jor,groblad, har breda blad och växer på odlade ställen, sjöstränder mm. Den var förr mycket använd som läkeväxt mot blödningar.P. med’ia,kämpar, kämpegroblad, rödkämpar, förekommer i hela landet, dock uteslutande på kalkrik jord. Dess blad äro håriga, ståndarna ha lila strängar och vita knappar. Vanlig är också spetsgroblad,P. lanceola’ta,på torra marker. På havsstränder förekommaP. marifima,sutt, gulkämpar, ochP. Coro’nopus,k r å k-s u11.Blott på Öland, i s.k. alvarvätar, växerP. tenuiflo’ra,dvärgkämpar. — Jfr Loppfrö.W.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: