Vasse’nius, Birger,

Vasse’nius, Birger, astronom(1687—1771),fil. mag. i Uppsala 1722,lektor i matematik i Göteborg1735—51.V. var en flitig och intresserad astronomisk observatör och iakttog bl.a. vid en solförmörkelse1733 de upphöjningar på solranden (protuberanser), vilka först vid mitten av1800-talel blevo närmare studerade. V. behandlade även gcofysiska frågor, bl.a. förändringarna i Vänerns vattenstånd och deras samband med landhöjningen.

Kategorier: birger, blevo, gcofysiska, studerade, talel, vassenius

Ward

Ward [gåd].1)James W., engelsk målare och grafiker(1769—1859).W. vann rykte i sht som skicklig djurmålare i en om svågern Morland påminnande stil. Hans mest berömda verk är “Landskap med kreatur” i National Gallery, ett motstycke till Potters bekanta “Landskap med kor” i samma museum. 2)Edward Matthew W., den föreg:s son, målare(l8l(3—79),studerade i hemlandet för Wilkie, därefter i Rom och i Mimenen under Cor-nclius.1843 blev W. bekant genom sin “Dr Johnson läsande Lantprästen från Wakefield” och gjorde senare ett stort antal historiemålningar, även i fresk (bl.a. i underhuset).

Kategorier: hemlandet, landskap, målare, studerade, ward, wilkie

Walter

Walter [gå'lta], engelsk tidningsägarsläkt, under fem generationer, son efter far, nära förbunden med “The Times”*.1)John W.(1739— 1812),urspr. grosshandlare i kol, blev 1782 boktryckare och började1785utge tidn. “The London Daily Universal Register”, frånVi1788kallad “The Times”.2)John W. “den andre”(1776 —1847),studerade i Oxford, ingick1798i faderns firma, övertog1803ledningen av tidn., som nu fick sin ställning i engelsk press. Han ägnade stort intresse åt pressteknikens utveckling.3)John W. “den tredje” (1818—94),studerade i Oxford, blev1847advokat och övertog s. å. “The Times”. Liksom fadern bidrog han i hög grad till utvecklingen av presstekniken.4)Arthur Fraser W.(1846 —1910),tidn:s ägare till1908,då den övertogs av ett aktiebolag, vari W. var ordf.5)John W. “den fjärde” (f.1873),anställd i tidn.1898,ordf. i styrelsen1910—23,en av tidn:s huvuddelägare.E.

Kategorier: john, oxford, studerade, tidn, times, walter

Wal/kendorff

Wal/kendorff [-dårf], dansk adlig ätt, inkommen från Mecklenburg på1200-talet, utslocknad i Danmark 1747.Efter Skånes införlivande med Sverige introducerades på svenska riddarhuset en gren, som alltjämt fortlever. — Litt.: J. C. Rarfod, “Märkvärdigheter rörande, skånska adeln”(1925). 1)Erik W., norsk ärkebiskop (d.1522).W. studerade i Grcifswald, blev kanik i Roskilde och sekr. hos kung Hans samt1506 sekr. och rådgivare åt. prins Krislian (II) i Norge.1510blev VV. ärkebiskop i Trondheim och var som sådan

Kategorier: ärkebiskop, erik, kendorff, norsk, sekr, studerade

Torrfisk

Torrfisk (no.törrfisk),torkad fisk. Beredning av t. sker framför allt i Norge, som behärskar världsmarknaden för denna vara. T. beredes där huvudsakl. av torsk men även, ehuru i mindre mängd, av sej, kolja, långa och lubb. T. beredes nu ung. på samma sätt som under vikingatiden. Sedan huvud och inälvor borllagits, hänges fisken upp på träställningar,hjell,för torkning (vanl.2å3mån.). Så beredd kallas den ävenrundfisk.Är fisken större, fläckes den till stjärten, och största delen av ryggbenet borttages, varefter den torkas på samma sätt som rundfiskeu. Den går så beredd under namnetrotskjozrcl.råskjozr.Man skiljer mellan ett mycket stort antal sorteringar, i huvudsak baserade på kvalitet, storlek och utseende. T handeln begagnas i allm. benämningarna rundfisk och rot-skjaer blott om varor beredda av torsk, ehuru de andra fiskslagen beredas på samma sätt. Av Norges fiskfångst 1951 användes iii mill. kg till beredning av t. (färdigberedd kvantitet23mill. kg).1951uppgick Norges export av t. till20,s mill. kg med ett värde av c:a77,s mill. nkr.N.Rn.Torrfläcksjuka, se Potatissjukdomar. Torrfärskning,metall.,se Färskning. Torricelli [tåricall'i], Evangelista, italiensk fysiker och matematiker(1608—47),studerade i Rom och kom1641till Florens, där Galilei vid denna tid verkade. T. utförde jämte Galilei undersökningar över kropparnas fria fall och studerade i samband därmed jordrotationen. Han efterträdde1642Galilei som prof. i fysik och matematik i Florens. Klassiskt är det av T.1643utförda försök, varmed han påvisade och mätte luftens tryck (se Torricellis försök). T. studerade även vätskors utströmning ur kärl och uppställde ett efter honom uppkallat teorem betr. utströumingshastig-heten (se Torricellis teorem). Rland hans arbeten märkes “Opera geometrica”(1644).T:s samlade arbeten ha utgivits av G. Loria och G. Vassura(4bd,1919).Re.

Kategorier: beredd, florens, galilei, mill, studerade, torrfisk

Toller

Toller [-å-1, Ernst, tysk författare(1893—T939)-T. föddes i ett judiskt tjänstemannahem vid preussisk-polska gränsen, uppfostrades i förkrigstidens borgcrligr-nationclla konservatism med kejsarkult, kände sig dragen till kristendomen, studerade vid univ. i Grenoble, återvände till hemlandet vid utbrottet av1:a världskriget, anmälde sig på våren 1915 som frivillig soldat, tjänstgjorde på västfronten till1916och återvände efter att ha blivit svårt sårad till det civila, djupt upprörd över kriget. Han studerade litteratur, filosofi och juridik i Miinchen, Heidelberg och Berlin, kom i kontakt med lärde som Max Wcbcr och förf. som R. Dehmel och Th. Mann, var med om att organisera en pacifistisk studentförening, kom under inflytande av socialister av olika skiftning, särsk. Kurt Eisner, som han följde till Miinchen, där han ägnade sig åt politisk propaganda och började framträda som förf. med lyrik och dramatik i expressionistisk stil; han hade som lärare bl.a. Fr. Wcrfel, Rcinhard Sorgc och Fritz v. Unruh. Under studium av Marx, Engels, Lasalle, Rosa Luxemburg och makarna Webb övergick han helt till en radikal socialism. Han deltog i revolutionen i Berlin1918,blev en av de ledande i den av Eisner upprättade rådsrepublikcn i Miinchen1919och dömdes efter dess fall till5års tukthus. LTnder fängelsetiden fortsatte T. att följa den politiska utvecklingen, varvid han tidigt reagerade mol den av Hitler ledda rörelsen, men främst ägnade han sig åt författarskap. Han skrev i expressionistisk stil och “ädelkommunis-tisk anda” en rad skådespel och dikter, som blevo uppmärksammade icke endast i Tyskland utan även utomlands. Han skrev nu bl.a. skådespelen “Masse-Mensch”(1921),”Die Maschinenstiirmer”(1922),som hade motiv från de sociala motsättningarna i England under början av1800-talet, “Hinkemann”(1924)och “Der enlfesselte Wolan” (s.å.) samt diktsaml. “Das Schwalbenbuch” (s.å.), “Vormorgen” (s.å.) och “Tag des Proletariats”(1925).Efter att ha lämnat fängelset verkade T. som kommunistisk agitator i ett slags idealistisk anda och skrev bl.a. skådespelen “Hoppla, wir Icbcn!”(1927),hans mest bekanta dramatiska verk, och “Feuer aus den Kesseln”(1930),där han försvarade de tyska matrosernas uppror1918.Som teaterman och föredragshållare företog han resor till bl.a. Ryssland, USA och Sverige(1928).Vid Hitlers makttillträde1933emigrerade T. till England. Under ett besök i USA begick han självmord. Självbiografiskt innehåll ha “Quer durch; Reisebilder und Reden”(1930;sv. övers. “Tvärs (iver två kontinenter”,1931), “Eine Ju-gend in Deutschland”(1933)och “Briefe aus dem Gcfängnis”(1935).— Litt.: F. Droop, “E. T. und seine Buhnenvverkc”(1922);R. Samuel & R. H. Thomas, “Expressionism in German life, literaturc and the theatre”(i939).W. A. Willibrand, “E. T. and his ideology”(1945;med bibliogr.).E.

Kategorier: ägnade, ända, expressionistisk, miinchen, skrev, studerade

Theotoka’s

Theotoka’s [beålå-], Giorgos, grekisk författare (f.1905)-T. är född i Konslantinopel, studerade juridik i Aten och orienterade sig i samtidens ekonomiska, politiska och sociala spörsmål, studerade några år i,Paris och London, där han tog intryck av mellankrigstidens nya idéströmningar, debuterade som förf.T929.T, som blev chef för nationalteatern i Aten 1944,har skrivit essäer, lyrik, noveller, romaner och skådespel, som fört honom fram i främsta ledet bland moderna grekiska förf. På svenska föreligga romanerna “Argo”(1936;sv. övers.1944),en brett upplagd skildring av livet bland intellektuella i Aten under mellankrigstiden, “Makter”(1938;sv. övers.1943),en psykologisk teckning av några män och kvinnor ur intellektuell medelklass från den grekiska övärlden, och “Leo-nis”(1940;sv. övers.1945),som ger bilder ur livet i Konstantinopel under l:a världskriget. T., som särsk. tagit intryck av fransk diktning, har en smidig stil och ett fint psykologiskt handlag.E.

Kategorier: aten, grekiska, intellektuella, livet, studerade, theotokas

Teschitz

Teschitz (ty.Tschinkc;namnels härledning osäker), en även i Sverige på1650-talet mycket använd typ av jaktbössa för fågeljakt, med mycket träng kaliber och kort kolv samt vanl. försedd med s.k. kurländskt hjullås, med utvändig låsmekanism. Teseus, sc Theseus. Tesis (grek.thesis), metr.,se Arsis. Tesla, Ni ko la, kroatisk fysiker, elektrotekniker och uppfinnare(1856—1943).Efter att ha genomgått tekn. högsk. i Graz praktiserade T. i Europa och (från1882)i USA.Här arbetade han först hos Edison, grundade sedan ett eget laboratorium i Colorado, där han studerade eleklrotckniska problem, och bildade ett bolag för exploatering av sina uppfinningar. T. uppfann oberoende av G. Ferraris den för växelströmstekniken viktiga vridfälts-principen. Berömd är T. framför allt genom upptäckten av tesla-transformatorn (sc Teslaströmmar). — Litt.: S. Boksan, “N. T. und sein Werk”(1932).Re.

Kategorier: colorado, eleklrotckniska, problem, studerade, teschitz, tesla

Tarti’niska toner kallas stundom kombinations-tonerna* efter

Tarti’niska toner kallas stundom kombinations-tonerna* efter den italienske musikern G. Tartini, vilken var cn av dc första, som studerade dem.

Kategorier: kombinations, studerade, tartini, tartiniska, toner, tonerna

Stokes

Stokes [ståifks], Sir George Gabriel, engelsk fysiker och matematiker(1819—1903),prof. i matematik vid univ. i Cambridge 1949.I sina matematiska arbeten studerade S. diffcrential-och integralekvationernas och dc högre seriernas teori. Inom den fysikaliska disciplinen var S. verksam som såväl teoretiker som experimeulator. S. uppställde en formel för intcgraltransformation, vilken är av betydelse särsk. för den matematiska fysiken (Stokes’ formel). Viktiga arbeten utfördes av S. inom optiken, där han bl.a. dels teoretiskt behandlade ljuseterteorien, dels utförde experimentella undersökningar över ljusets fluorescens och absorption, till vilka fenomen han gav den teoretiska förklaringen. Han angav en regelbundenhet i fluorcsccnsspcktrum (Stokes* lag el. regel). S. utförde även arbeten inom akustiken och värmeläran och studerade klotformiga partiklars rörelse i en vätska el. gas, vilket resulterade i uppställandet av ett uttryck för rörclscmotståndct (Stokes’ formel). Sina föreläsningar utgav S. under titeln “On lighl”(1887);hans samlade skrifter, “Mathemalical and physical papcrs”, utkommo1880—1905i5bd.Re.

Kategorier: arbeten, formel, matematiska, regel, stokes, studerade

Nästa sida »

Sök artikel: