Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Welli’n,

Welli’n, B ert ha, sjuksköterska(1870—1951).VV’., som tjänstgjort vid Sofiahemmet i Stockholm, var 1911—33 red. för “Svensk sjukskötersketidn.”, led. av styr. för Svensk sjuksköterskefören. från1910,ordf.1914—33(senare hedersordf.), led. av Stockholms stadsfullmäktige1912—27,i arhets-kommittcn för sjuksköterskornas samarbete i Norden1920—33(sekr.1927—33),i Internationella sjuksköterskeförb:s centralkommitté1929—33och led. av A.k. (högern)1922—36.

Kategorier: , , , , ,



Weibull, släkt,

Weibull, släkt, urspr. från Sönderjylland med namnet efter byn Weiböl i Widsteds sn, inkommen till Skåne i början av i6oo-talet med ride-fogden (kronofogden) i Göinge hd Lauritz Han-sen W. Släkten fortlever pä flera olika grenar, utgående från bröderna Per Persson W. (d.1714),klockare i Bosjökloster, stamfar till W.i), och Lars W. (d.1723),rådman i Kristianstad, stamfar till W.2).— Litt.: C. G. Weibull, “Släkten W.”(1911). i)Martin Johan Julius W., historiker(1835 —1902),fil. dr och doc. i historia vid Lunds univ.186-’,disputerade för adjunktur 1865,adjunkt i allmän historia1866,c.o. prof. i historia ochStatskunskap1877 och prof. i historia1888.W:s insats som akad. lärare blev av stor betydelse och satte djupa spår i del senare-1800-talets Lund. Hans framställning i tal och skrift var impulsiv och f ä n gslan d e, utmä rk te sig för stora linjer och en klar och smidig, retorisk stil. W:s starka fosterländska och skandinaviska intres- sen präglade både hans vetenskapliga och hans mera litterära författarskap; i förening med kärleken till den skånska hembygden kommo dc att i viss mån läggas till grund för en ny riktning inom svensk historievetenskap, företrädd av W. och hans söner, som särsk. tar fasta pä den samnordiska utvecklingen, ofta med utgångspunkt i de skånska provinsernas öden. W;s historiska produktion var påverkad av franska förebilder och präglades av ett starkt konstnärligt drag; den behandlade i huvudsak Sveriges stormaktstid och Skånes historia. Bland hans skrifter märkas “Förbundet mellan Sverige och Frankrike år1762″ (1865),”Lunds univ.Shistoria”(2bd,1868—76;tills, med E. Tegnér), “Freden och förbundet i Lund1679″(i “Nordisk tidskr.”,1870),”Gustav II Adolf”(1881)samt avd. om Karl X Gustaf i “Sveriges historia intill2o:e seklet”, fullbordad av W.3) (1906).1 uppsatsen “Mémoires de Chanut” (i “Svensk historisk tidskr.”,1887—88)bar W. introducerat den moderna källkritiska analysen i svensk historieskrivning och samtidigt rubbat den hävdvunna, polemiskt färgade uppfattningen av drottning Kristina. \V. har utg. “Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning”(1868—73),”Samlingar utgivna för de skånska landskapens historiska och arkeologiska förening”(1874—80)och “Skånska samlingar”(1891—95)samt tills, med W.3)”Historisk tidskr. för Skåneland” (från1901);han har i dessa publicerat ett stort antal smärre uppsatser, behandlande framför allt Skånes historia under1600-talet, samt utg. källor till Skånes historia. Av W:s tal och skrifter av allmänt innehåll har ett urval publicerats i “Från Lund och Lundagård”(1902).— W. är känd för att i sällsynt grad ha haft förmåga att hålla uppe kontakten med studenterna. Han var från1888ordf. i Akad. fören. i Lund.E.L’6. 2) Krislian Oskar Mattias (Matts) W., kemist(1856—1923),fil. dr och doc. i Lund1883,laborator i kemi vid

Kategorier: , , , , ,



Wedkiewicz

Wedkiewicz | vä’.itkic’vJic |, S t a11i s 1 a w, polsk språkforskare (f.1888),prof. i romansk filologi i Poznan 1919,i Kraköw i<>2i,har särsk. sysslat med rumänska och italienska språkfrågor. W., som1916—18 vistades i Sverige, har även skänkt uppmärksamhet åt svensk-polska förbindelser i äldre och nyare tid och bl.a. utg. en bibliogr. över po-lonica i Sverige, “La Snede et la Polognc”(1918).

Kategorier: , , , , ,



Veckosjö,

Veckosjö, v e k a, vik a, fordom benämning på cn våglängd till sjöss, ung. motsvarande1gammal svensk sjömil cl. geografisk mil(7,420m).

Kategorier: , , , , ,



Vattenfallsrätt, rätt

Vattenfallsrätt, rätt att viss tid (i allm. högst 75,stundom85år) utnyttja Staten tillhörigt vattenfall, ev. med tillstötande nödigt strandområde, s.k. utmål. V. infördes som ett självständigt rättsinst. i svensk rätt1911,därvid tomträtten tjänat som förebild. De upplåtna v. skola inskrivas i vid varje underrätt förd v a t t e n f a11s r ä11s b o k.

Kategorier: , , , , ,



Vare’nius,

Vare’nius, Per Otto, stalsrättslärare(1857— 1940),fil. dr 1892,doc. i statskunskap i Uppsala1893,prof:s titel1905,prof. i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms högsk.190725;jur. heders-dr i Lund1918.Bland V:s skrifter märkas gradualavh. “Om riksföreståndareskap enl. Sveriges och Norges grundlagar”(1892),”Räfsten med Karl XT:s förmyndarstyrelse”(2bd,1901— 03),”Beskattning och statsreglering i England”(1906),”RO46§” (i “Statsvetenskaplig tidskr.”,1909),”Några randanmärkningar till1809års R.F.” (i “Svensk juristtidn.”,1922),”Lagen om landsting” (i “Statsvetenskaplig tidskr.”,1925),”Frankrikes författning av1875″(därst., s.å.), “Svensk budgeträtt” (därst.,1928),”Svensk tryckfrihet”(1931)och “Carl Johan och Danmark1814″ (1938).V. har även skrivit broschyrer och tidn.-art. berörande svensk-norska unionen.OS.

Kategorier: , , , , ,



Vandringsutställningar,

Vandringsutställningar, av museum cl. annan central organisation sammanställda utställningar, vilka efter på förhand uppgjord route besöka flera utslällningsplatser. V. användas i Sverige som det viktigaste medlet i ett brett upplagt konst-bildningsarbetc, inriktat framför allt på samhällen med begränsade egna konstutställningsmöjligheter. Nationalmuseum har sedan 1922 anordnat26olika v., huvudsakl. av svensk konst från1700-talet till nutid, Riksförbundet för bildande konst har sedan1930utsänt125v. med skiftande program, ofta pedagogiskt upplagda och med huvudvikten lagd vid svensk och utländsk samtidskonst, och Folkrörelsernas konstfrämjande bedriver sedan1947en intensiv verksamhet, främst på små samhällen, med v. av svensk och nordisk färggrafik. V. ordnas också, sedan1948,av Landsföreningen Kristen konst, Bodafors, liksom under senare år i stor utsträckning av länskonstföreningar, samarbets-nämnder och konstgallerier. I svenska skolor bedrives sedan1947konstundervisning med mindre, skärm-monterade v. av Föreningen Konst i skolan. För att propagera för bättre hem kultur har Svenska slöjdföreningen, delvis i samarbete med ovannämnda organisationer, anordnat v. av konsthantverk och heminredning. 1 Amerika bedriver Museum of Modern Art en omfattande och förebildlig pedagogisk verksamhet med v., och efter2:a världskriget ha v. av historisk konst och av modern konst och modernt konsthantverk blivit ett viktigt led i det internationella kulturutbytet. Som exempel kunna nämnas Wien-samlingarnas turné under senare hälften av1940-talet och den stora utställning av skandinaviskt konsthantverk, som1953—54turnerade i USA och som bl.a. uppmärksammats för sin ypperliga tekniska lösning av de för v. speciella packnings- och mon-leringsproblemen. K.Re.

Kategorier: , , , , ,



Wallman, Henry, amerikansk-svensk matematiker

Wallman, Henry, amerikansk-svensk matematiker och radiotekniker (f.2Vi 1915),Ph. D. vid Princeton LTniv.1937,studerade1938—40 vid Institute for Advanced Study i Princeton, assistant prof. i matematik vid North Carolina Univ.1940 —41,vid Univ. of Wisconsin1941—42,sektionschef för mottagaravd. vid det under2:a världskriget upprättade Radiation Laboratory vid Massachusetts Institute of Technology, associate prof. där1946—48,gästprof. i teleteknik vid Chalmers tekniska högsk.1948;svensk medborgare1954-W. har lämnat betydande bidrag till utvecklingen av mikrovågstekniken. Han har särsk. ingående behandlat bredbandsförstärkning och eliminering av störningar vid radiomottagning. Under senare är har W. ägnat sig ål konstruktion av matematikmaskiner och bl.a. konstruerat en elektronisk integ-raltransformeringsmaskin, som tillåter cn snabb lösning av integralekvalioner. Bland W:s skrifter märkas “Dimension theory” (1941; tills, med W. Hurewicz) och “Vacnum tube amplifiers”(1948;tills, med G. E. Valley). AV.

Kategorier: , , , , ,



Valhall

Valhall (isl.Valhall),fornnordisk och även inhemskt svensk benämning på en mytisk lokalitet. Odens sal, där de i striden stupade, val*, voro samlade. Man kan urskilja tre typer av V.:i) V. identiskt med slagfältet, där de döda ligga kringspridda, mystiskt i en nattlig syn uppfattad som en hall, där dc döda få ett spöklikt liv.2)V. Odens boning i himmelcn, en sal med många portar, med spjut till spärrar och sköldar till tak, befolkad av einherjar*, d.v.s. vapendöda män, och sköldmör el. valkyrjor*. livade av dryckjom och kämpalekar (ett slags vikingatidens krigarparadis).3)V. i svensk folktro, ett sägenomvärvt berg, däri döda stridsmän draga in fullrustade, lokaliserat till olika bestämda platser. Efter mytiskt tänkesätt torde föreställningarna ej vara med varandra oförenliga. Belysande för förhållandet mellan1)och2)är parallelliteten med Frejas*Sessriinmir(“rymlig sal med många säten”), belägen på hennes gårdFolkvangr(“slagmarken med krigsfolket”); Freja delade “valen” med Oden. Möjl. har föreställningen nr2fått tillskott från nordiska färdemäns betraktande av Colosseum i del gamla Rom och gladiatorspelen där (M. Olscn). — Litt.: G. Neckel, “Walhall” 09′3); J- Götlind, “V. och ättestupa i västgötsk tradition” (i “Folkminnesstudier tillägnade H. Celander”,1926).I.I.qt.

Kategorier: , , , , ,



Wahren, svensk-finländsk släkt

Wahren, svensk-finländsk släkt av judisk börd, inkommen till Norrköping under slutet av 1700-talet med Jakob W.(1784—1846).En brorson till denne, Axel Wilhelm W.(1814—85),överflyttade till Finland, där han grundlade Forssa* bomullsspinneri och kom att intaga cn framskjuten plats inom landets industri, adlad1883.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: