Novembertävlingen, svensk motorcykeltävling,

Novembertävlingen, svensk motorcykeltävling, som årl. avhållits i nov.(1915—16, 1919—38 och från1946).Den består av en dag- och en natlkör-ning, huvudsakl. på mindre vägar, och är synnerligen krävande. Distansen har under de senaste åren varit c:a500km (före 1930längre), och tävlingen omfattar nu såväl solo- som sidvagns-klass. I den förra utdelas den s.k. novemberkåsan, ett vandringspris i form av en gammalsvensk kåsa i silver.

Kategorier: klass, motorcykeltävling, novembertävlingen, sidvagns, svensk, utdelas

NyaSverige,svensk koloni 1638—55 vid De-lawarevikcn

NyaSverige,svensk koloni 1638—55 vid De-lawarevikcn i nuv. staterna Delaware, Pennsylvania och New Jersey. — På holländaren W. Usse-linx’ förslag grundades i Sverige1625ett handelskompani, Söderkompanict, som erhöll privilegium att anlägga kolonier i samt ensamt driva handel på främmande världsdelar, men det dröjde, innan någon koloni anlades. Sedan Klas Fleming och Axel Oxenstierna blivit intresserade av planen på en nordamerikansk koloni, bildades1637Nya Sverige-kompaniet, och under ledning av en holländsk köpman S. Blommaert i Amsterdam och P. Minuit utrustades en expedition, som av Kronan försågs med2skepp, “Kalmare nyckel” och “Fågel Grip”, samt ammunition. I Göteborg inlastades varor för byteshandeln med indianerna: tyger, verktyg och prydnadssaker. Fartygen med holländsk och svensk besättning och svenska kolonialtrupper lämnade Göteborg i nov.1637,ramponerades i Nordsjön men reparerades och anlände o. ‘Va1638till Delaware; de landade på den plats, där Wil-mington nu ligger. Av indianhövdingar inköptes land på ömse sidor av Delaware, ett fort, Christina skans, uppfördes, och handelsförbindelser inleddes med delaware- och minquasindianerna. Minuit lämnade N., men en ny expedition utrustades, “Kalmare nyckel” avseglade från Sverige i sept.1639och anlände17/41640,medförande den nye guvernören Peter Ridder, nya kolonister, boskap och varor. N:s område ökades efter hand, trots engelsmännens och holländarnas fientliga hållning. Till indianerna var förhållandet med få undantag gott. Sedan kompaniet, numera finansierat med uteslutande svenskt kapital, ombildats, utrustades nya expeditioner. Det var svårt att skaffa kolonister, varför man dels lät holländare utvandra till N, dels deporterade dem, som gjort sig skyldiga till mindre förseelser; längre fram måste man sovra bland de många, som önskade utvandra. Många finnar togo del i utvandringen. Av prästerna må framför allt nämnas pastor J. Campanius Ilolmensis, som verkade i N.1643—48;han bedrev mission bland delawarcindianerna, sammanställde cn ordbok över deras språk och översatte Luthers lilla katekes till detta. I Nya Göteborg uppfördes en kyrka åt honom1646.J. Printz, som1642utnämnts till guvernör över kolonien, styrde den med hårdhänt stränghet, nitisk för dess uppodlande (majs och tobak) och befästande — han uppförde bl.a. fästningen Nya Göteborg (inom nuv. Philadelphia), där han residerade —, men han led brist på folk och kunde ej förhindra, att holländarna under P. Stuyvesant

Kategorier: delaware, göteborg, koloni, svensk, utrustades, varor

Nydén, John Augustus, svensk-amerikansk

Nydén, John Augustus, svensk-amerikansk arkitekt(1878—1932).N., som utgick från ett enkelt hem, utvandrade 17-årig till USA. Han utförde åtskilliga hotell- och bankpalats samt flera av de svenska frikyrkotemplen i Chicago, bland dem den av honom själv grundade Edgewater Swedish Mission Church. Hans mest bekanta skapelse är John Morton Memorial Building i Phila-dclphia.

Kategorier: amerikansk, augustus, church, john, nydén, svensk

Nysund,socken

Nysund,socken i Edsbergs hd i Närke, Örebro län, och församling i Nysunds och Rudskoga pastorat i Visnums kontrakt av Karlstads stift, närmast n. och ö. om Skagern(68m ö.h,);285,30 km2, därav 246,98land;1,947inv.(1951; 8inv. pr krn2). Socknen består till större delen av bergiga skogs-och mosstrakter. I n.ö. ligga dc långsmala sjöarna ölen(99m ö.h.) och Storbjörken(92m), delvis utanför N. Socknen genomflytcs av Lct-älven (Gullsi>ångsälvcn), den gamla gränsen mellan Värmland och Närke (jfr d.o., sp.724)-Jfr Svea älv. Åkern utgör11°/o av landarcalcn, skogsmarken65°/o. Elkraftverk finns i Åtorp*. Egendomar: Sund, Billingc, Äng och Ölsboda herrgård. Stora skogsdomäner tillhöra bolag. Delar av Håkanbols och Villingsbergs kronoparker ligga inom N. Ölsboda järnbruk drevs1684—1864.Kyrkan av trä byggdes1638—41,utökades åt ö.1683och fick korsarmar i n. och s. på1730-talet. Innertaket dekorerades med målningar1747.— Namnet lydde äldst Sund, i Sundh Sockn1664,efter herrgården Sund. Förledennytorde vara tagen från namnet Nykyrka, varmed socknen betecknas1666.Nysund är tidigast anträffat1684(se J. Sahlgrcn i nedan nämnda arb., sid.79).— Litt.: “N:s socken. Minnesskrift”(1938).P.;Er.Nysvenska,se Svenska språket. Nysvenska studier,tidskrift för svensk stil- och språkforskning, utgör en direkt forts, av “Språk och stil”*; utges sedan1921av B. Hesselman och O. östergren(5h. om året).Nysvenskby,ort i Ukraina, se Gammalsvcnskby.Ny svensk tidskrift,utg.1880—90omväxlandeiUppsala, Lund och Stockholm. Red. var1882—90K. R. Geijer; bland medarbetarna märkas A. No-reen, H. Schiick och E. Tegnér d.y. Den uppgick i “Svensk tidskrift”.

Kategorier: nysund, socken, socknen, sund, svensk, tidskrift

Utmätningsed,

Utmätningsed, cd, som gäldenär avlägger på förteckning över sina tillgångar, sedan utmätningsförsök ägt rum hos honom utan resultat el. med otillräckligt resultat (jfr Gäldcnärsed). Sådan ed kan påfordras av borgenären men kan även avläggas frivilligt. Edgången sker inför konkursdomaren. U. infördes i svensk rätt 1921.Förut var det nödvändigt att sätta gäldenären i konkurs för att kunna tvinga honom att beediga sina tillgångar.

Kategorier: beediga, infördes, resultat, svensk, tillgångar, utmätningsed

Underårig kallas

Underårig kallas i svensk rätt sedan 1925 den, som är under21år. U. är omyndig (se d.o. och Myndighetsålder). Jfr Minderårig.

Kategorier: minderårig, myndighetsålder, omyndig, svensk, underårig

Ullman,

Ullman, i) Erik Erland II, författare(1749—1821),kyrkoherde i Torp på Dal 1782,skrev anonymt utg. romaner, “En svensk adelsmans äfventyr i utrikes orter”(1780),forts, av en roman av H. G. Rålamb, “Den svenska fröken” (s.å.), “Den svenska actrisens egen berättelse om sina Ungdomshändelser” (s.å.), “Det olyckliga fruntimret”(1781)och “En svensk grefves besynnerliga händelser”(1782).— Litt.: F. Böök, “Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige intill1809″ (1907).E. 2) Uddo Lechard U., den förcg:s brorsons son, präst(1837—1930),doc. i praktisk teologi i Uppsala1869,lektor i Göteborg1872,biskop i Strängnäs1889,emeritus1927;led. av psalmboks-kommittcen1883,av kyrkohandbokskommittén1888.U:s viktigaste vetenskapliga arbete är “Evangelisk-luthersk liturgik”(2bd,1874—85, 2uppl,1889—97)-Jämte J. Morén utgav han förslag till hymnarium, missale och vespcrale för svenska kyrkan (alla utkomna1914).U. utgav1895″Anteckningar orn min Icfnad” samt1922 ytterligare biografiska data. — Litt.: Minnesteckning i “Strängnäs stifts prästmöteshandlingär1930″ (1931).S.N. 3) Gustaf Daniel U., den föreg:s brorson, författare(1881—1945).U. växte upp i Varberg och studerade i Lund1900—02.Han debuterade som lyriker med “Västkust”(1903),som följdes av “Capri-fol”(1905),”Sängarbikt”(1910),”Kärlek”(1913),”Ur livets visor”(1915),”Silver-ljuset”(1918),”Rosor och järnek”(1921),”Säng och syn”(1924),”De goda minnena”(1926),”Rast och vandring”(1935)och “Blodsdrömmen”(1938).U. nådde högst i de dikter, där han inspirerades av sin hemprovins’ kärva kustnatur. Av värde äro också hans försynta kärlekslyrik och hans reflexionsdiktning. I sin omfattande prosadiktning bestämdes U. tydligt av intrycken från barndomsmiljön och skildrade särsk. motsättningen mellan dc schartauanska moralbuden och ungdomens krav på frihet och lycka. Hans mest uppmärksammade verk voro “Präster”(1907)och “En flickas ära”(1909),som utmärkas av intim miljömålning och fin karakteriseringskoust. Bland hans övriga arbeten märkas “Dan Wolles ungdom”(1917),”Coll-bcrg junior”(1925),”En svensk flicka”(1927)samt de båda teaterstyckena “I kappa och krage” och “Hjärterknekt”(1909),”Valda dikter” utkom-iiiu1922.— Litt.: F. Böök, “Resa kring svenska parnassen”(1926).[S.HnJE. 4)Sigfrid Benjamin U., den föreg:s bror, målare (f. ‘/ai88f>).Efter studier vid Tekniska skolan och Konstnärsförb:s skola i Stockholm samt1909— 1o i Paris för Matisse tillbragte U. ett tiotal år på resor i Frankrike och Italien.1929blev han lärare vid Valand i Göteborg och kom där att göra en väsentlig insats för utvecklingen av den s.k. göte-borgskolorismen; flera av dennas främsta företrädare voro U:s elever. T sitt eget måleri startade U. som en moderat efterföljare till Matisse och har följt denna linje utan markerade stilväxlingar. Han är väl representerad i Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum samt i Gävle och Borås museer.S.Sm.

Kategorier: böök, litt, matisse, svensk, svenska, ullman

Törneman,Johan Axel Gustaf,

Törneman,Johan Axel Gustaf, målare(1880 —1925),utbildad i Munchen och Dachau samt i Paris(190206).T. väckte uppseende 1906 genom sin stora målning “Parisiskt nattkafé” (Thielska galleriet, Stockholm). De våldsamma lokalfärgerna i rött och grönt samt den dekorativa ythåll-ningen med cn svajig linjekurvatur, påverkad av jugendstilen och Toulouse-Lautrec, voro något relativt nytt i svensk konst; själva det mondäna motivet bidrog också till sensationen. Emellertid skulle T. i fortsättningen nå mera personliga och varaktiga resultat, i det att han utvecklade sig mot cn kärvt kraftbetonad monumentalism, ut-

Kategorier: axel, gustaf, johan, konst, svensk, törneman

Tvegifte,

Tvegifte, b i gam i, ingående i laga form av nytt äktenskap, medan äldre sådant med annan person ännu består. T. straffas i monogama länder strängt, i nu gällande svensk rätt med straffarbete i högst4år el. fängelse. — Jfr Polygami.

Kategorier: gällande, polygami, straffarbete, strängt, svensk, tvegifte

Turicchia

Turicchia [torikk'ia], Giovanni Antonio Paolo, italiensk-svensk violinist (f.*7s 1886),född i Italien, svensk medborgare 1913.T. fick sin utbildning av farbrodern Antonio Turicchia och F. Sarti vid Licco musicale i Bologna fram till1905,då han erhöll prof.-diplom. Efter ett par års konsertturnéer i hemlandet bosatte sig T. i Sverige, där han alltsedan1907 verkat som violinist och pedagog(1907—11vid Malmö musikkonservato-rium).1912var han konsertmästare i Nordvästra Skånes orkestcrfören. och flyttade s.å. till Stockholm. T:s betydelsefulla insats som1:e konsertmästare i Hovkapellet sträcker sig från1914fram till1948 (2:c konsertmästare1912—14).Om hans livliga intresse för kammarmusiken vittnar den av honom1922grundade T.-kvartetten, med vilken han bl.a. förmedlat värdefull kännedom om samtida italiensk kammarmusik. T. blev1922associerad led. av Musikaliska akad.S.R.H.

Kategorier: antonio, italiensk, konsertmästare, svensk, turicchia, violinist

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: