Zahlbruckner

Zahlbruckner [tsa'lbrokn3r], Alexander, österrikisk lichenolog (1860—1938), dir. för botaniska avd. vid naturhistoriska museet i Wien. Av stort värde är Z:s utredning av lavarnas systematik, nomenklatur och synonymik i “Catalogus lichenum universalis” (10 bd, 1921—40). Han behandlade bl.a. även lavarna i den svenska exp:s till Patagonien och Eldslandet 1907—09 material (1917L

Kategorier: catalogus, lavarna, lichenum, svenska, universalis, zahlbruckner

Inom matematiken

Inom matematiken ärz (Z)beteckning för en obekant storhet, i stereometrien för den tredje koordinatcn, inom fysiken för impedans. På svenska automobiler betecknar Z Jämtlands län.

Kategorier: automobiler, betecknar, impedans, jämtlands, matematiken, svenska

Äldsta

Äldsta y., i varje fall i Nordeuropa, äro de av renhorn (se bild 1 å pl. vid Sverige, förhistoria). Linder mesolitisk tid förekommo i Nordeuropa kärnyxor* och skivyxor* av flinta samt rullstens-yxor, trindyxor, nöstvetyxor och limhamnsyxor (se dessa ord) av bergart. Vid övergången till neolitisk stenålder introducerades nya, slipade flinlyxtyper, först spetsnackiga och tunnackiga, senare, fr.o.m. mellanncolitisk tid, tjocknackiga. I Skandinavien, där metallinförscln under koppar-åldern (neolitisk stenålder) var ringa, var stenen alltjämt det viktigaste materialet. Stcn-y:s utveckling fortgick där delvis under inflytande från importerade metall-y. Bland y. med skafthål märkas mångkantiga och dubbelcggade, vilka tillhöra trattbägarkulturcns kulturgrupp men flertalet en-mansgravarnas, ss. de i en mängd varianter uppträdande jylländska stridsyxorna* och de svenska båt-y. Som degenererade utvecklingar ur dessa strids-y. uppfattas den till hällkisttiden hörande enkla skafthåls-y. Denna efterbildades i början av bronsåldern i metall. Klumpig och metallslösande fick den dock snart vika för smäckrare former, utvecklade ur kantyxan*, den tidiga bronsålderns vanliga arbets-y.. i sin tur en avläggare av de neo-litiska flata koppar-y. Y. med skafthål voro under bronsåldern företrädesvis vapen el. kultföremål. Arbetsredskapen utgjorde vissa ur kant-y. utvecklade typer, ss. avsatsyxan* och holkyxan*, vilken senare i järn fortlevde ned i vikingatiden. Från tiden för Kr.f. löpte dock denna jämsides med den under keltisk förmedling upptagna romerska y. med skafthål. Denna omdanades på germanskt område delvis till vapen. Skäggyxan* torde vara en ättling av vikingatidens bredeggade y. F.n specialform är frankernas franciska (se Kastyxa).C.A.A.Yxe, gods i Linde kommun, Örebro län; areal i 1,500 ha, varav 190 åker; taxeringsvärde 890,000 kr (1954). Till godset hör elektricitetsverk. ITu- | vudbyggnaden, av sten i två våningar, är byggd 1786, efter ritningar av N. Tessin d.y., restaurerad 1921. Y. är känt sedan 1500-talets mitt. Bland j ägare märkas medl. av ätten TIeijkcnsköld 1781 —1825. Nuv. ägare är Svenska Röda korset. — Namnet kan i brist på äldre belägg ej säkert tolkas.

Kategorier: ägare, koppar, neolitisk, skafthål, stenålder, svenska

Yrkesutbildningens lärarförening, bildad 1953, sedan dess ansluten till Svenska

Yrkesutbildningens lärarförening, bildad 1953, sedan dess ansluten till Svenska facklärarförb., omfattar lärare vid yrkesskolor av olika slag, som sortera under Överstyrelsen för yrkesutbildning.

Kategorier: ansluten, lärarförening, överstyrelsen, sortera, svenska, yrkesutbildningens

Yrkesskolrektorernas riksförbund, bildat 1942, sedan 1953 anslutet till Svenska

Yrkesskolrektorernas riksförbund, bildat 1942, sedan 1953 anslutet till Svenska facklärarförb., omfattar rektorer vid yrkesskolor av olika slag. Jfr Verkstadsskolerektorernas riksförbund.

Kategorier: anslutet, bildat, riksförbund, slag, svenska, yrkesskolrektorernas

Förenta staterna

Förenta staterna ………. 2,690,4 30,« 37*>« 6,, 1,658,7 20,1 köping, men även i andra städer, t.ex. Borås, Malmö. Kristianstad och Halmstad, finnas betydande y.-företag. Den övervägande delen (c:a 85 %>) av de yllevävnader, som tillföras den svenska marknaden, förbrukas av konfektionsfabrikerna. Den svenska y. omfattade 1952 (jfr tab. 1) 11 tarbetsställen (13.735 ärb., 2,145 förvaltningspcr-

Kategorier: förbrukas, förenta, marknaden, omfattade, staterna, svenska

Ylan’der, Axel Jakob, sjömansvårdssekreterare

Ylan’der, Axel Jakob, sjömansvårdssekreterare (f. Va 1895), fil. lic i Stockholm 1920; sekr. i Svenska kyrkans missionsstyrelse för sjömansvård 1922, i:e sekr. i Svenska kyrkans sjöniansvårdssty-relse 1933, ge.ncralsekr. 1942.

Kategorier: axel, jakob, kyrkans, sekr, svenska, ylander

Inom matematiken

Inom matematiken ärY(y) beteckning för en obekant storhet, i analytisk geometri för ordinatan, inom fysiken ärYbeteckning för admittans, inom kemien för grundämnet yttrium. På svenska auto-mobilcr betecknarYVästernorrlands län.

Kategorier: auto, betecknaryvästernorrlands, grundämnet, matematiken, svenska, yttrium

Västgöta regemente ledde sitt ursprung från

Västgöta regemente ledde sitt ursprung från de landskapsfanor, som på 1500-talet uppsattes i Västergötland och vilka 1605 uppgingo till 8 st. 1629 voro dessa organiserade som ett reg. under Erik Soop med en styrka av 1,042 ryttare och kallades Västgöta kavalleriregemente. Efter växlande organisationsformer blev reg. 1691 indclt med rusthåll i mell. och s. Västergötland. 1792 blev det dragonreg. och benämndes 1802 Linje-dragonregementet. 1811 bestämdes, att reg. skulle avsitta på 30 år, och samtidigt ändrades namnet till V. Sedan hästvakansen flera gånger förnyats, blev reg. 1874 definitivt inf. V. deltog från sin tillkomst i flertalet svenska krig. 1701—1916 vapenövades V. på Axcvalla hed, och sistn. år inflyttade det i nybyggda kaserner i Vänersborg. Genom 1925 års försvarsordning indrogs reg. Vi 1928. — Litt.: H. Mailing, “Kungl. V:s äreminnen” (1919); N. G. Belfragc & C. Th. M. Kocken, “Kungl. V.” (2 bd, 1947—48).E.O.B.

Kategorier: kungl, ledde, regemente, svenska, västergötland, västgöta

Wendt,Karl Hugo Eina

Wendt,Karl Hugo Eina r, arkivman (f.2%i1890),fil. lic. i Uppsala 1922,fil. dr1934;amanuens i Riksarkivet1924,arkivarie där1934,arkivråd1941.Bland W:s skrifter märkes gradualavh. “Det svenska licentväsendet i Preussen”(1933). vonWendt,Georg Willehad, finländsk fysiolog och politiker(1876—1954),tillhörande en1847 adlad ätt, med. och kir. dr i Helsingfors1905(“Untersuchungcn fiber den Eiweiss- und Salz-Stoffwechsel beim Menschen”), fil. dr i Leipzig1908,prof. i husdjurslära vid Helsingfors univ.1910—43.W. publicerade i näringsfysiologiska frågor talrika arbeten, däribland dc mera populära “Magra eller fetma?”(1922, 2uppl.1926),”Vitaminer”(1924, 2uppl.1926),”Föda, hälsa och ; motståndskraft”(1933,ny uppl., “Kost och kultur”,1936)och “Råkost och råinläggning”(1933).W. spelade cn framskjuten roll vid finska republikens tillkomst, organiserade i dec.1917dess första representation i Stockholm, frambar i jan.1918framställningen om erkännandet av Finlands självständighet, förde i Berlin jan. och febr. s.å. diverse förhandlingar och var1919—22riksdagsman (Svenska folkpartiet). W. utg.1948sina memoarer, “Ur min levnads bokfilm”.C.

Kategorier: eina, hugo, karl, råkost, svenska, wendt

Nästa sida »

Sök artikel: